I Sverige föregås skolstarten av ett skolförberedande år i förskoleklassen. Föreliggande svensk forksning visar att det råder oklarheter bland barn gällande om starten i förskoleklass innebär en skolstart eller ej. Vidare visar tidigare forsknng att barn kan visa motstånd mot verksamheten i förskoleklass om deras förväntningar på förskoleklassen inte överensstämmer med den faktiska verksamheten. Denna studie syftar till att belysa förskolebarns föreställningar om förskoleklassen. I åtta barnsamtal har förskolebarn berättat om sina tankar och idéer om vad förskoleklassen är och hanldar om. Dessa berättelser har sedan presenterats så som barnen själva berättade dem. Resultatet visar att barn som snart ska börja i förskoleklassen förväntar sig mötas av en verksamhet fylld med lekfullhet, lärande och vänskapsrelationer. Vidare visar resultatet att barns tankar och idéer om förskoleklassen utvecklas innan de börjar i förskoleklass. Dessa tankar och idéer kommer ifrån, och påverkas av, personer i barnets närhet. Studien vilar på en barndsomssociologisk ram och barn ses därför som aktiva medborgare med en rätt att göra sin röst hörd i frågor som rör dem. Barns föreställningar om förskoleklassen blir så viktiga att ta med i diskussioner kring hur övergången mellan förskolan och förskoleklassen kan organiseras. In Sweden the start in compulsory school is made through the pre-school class. Previous research shows that it can be unclear to children whether the start in the pre-school class is the start of school or not. Previous research also shows that children whose expectations about the pre-school class are not met can show resistance to the activities in the pre-school class. This study aims to highlight children´s told thoughts about the pre-school class. Eight children have been interviewed about what they think that the pre-school class is about. The stories that the children told in the interviews have been presented as they told them. The result shows that the children expect the pre-school class to be a place filled with free play, learning and friendship. Furthermore the result shows that children´s thoughts about the pre-school class develops before the actually start in the pre-school class. These thoughts are inspired by persons in the child´s nearness. This study relies on a childhood sociological theory, which means that children are seen as active citizen with a right to make their voices heard in matters that concern them. Children’s expectations about the pre-school class can therefore be important to involve in discusses about the transition from preschool to pre-school class. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionens största svagheter globalt sett var den brist som fanns gällande sjuksköterskor och patientsäkerhet. Arbetsmiljön var påfrestande och många nyutexaminerade sjuksköterskor valde att byta yrke. Sjuksköterskestudenter förväntades prestera direkt, men erfarna sjuksköterskor såg brister hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna, vilket gjorde att de behövde stöd.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vara nya inom yrkesprofessionen under det första yrkesverksamma året, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar som var av kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna inkluderades genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed.Huvudresultat: Resultatet visade att många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde en kunskapsbrist och var oförberedda på vad den nya yrkesrollen innebar. Ett bra stöd, en väl utformad introduktion och en god arbetsmiljö upplevdes vara betydelsefullt för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. När dessa faktorer inte tillgodosågs upplevdes övergången från student till sjuksköterska mer påfrestande, men däremot växte många in i sjuksköterskerollen med tiden. De inkluderade artiklarna var globalt utspridda och samtliga presenterade deltagarantalet. Majoriteten av artiklarnas deltagare var kvinnor och uppgav deras ålder.Slutsats: Den första tiden som yrkesverksam var för många nyutexaminerade sjuksköterskor svår och påfrestande med brist på kunskap och erfarenhet. En öppen atmosfär med en bra introduktion och stöttande kollegor var viktigt för att underlätta den första tiden i yrket. Genom att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny i yrkesprofessionen, kan chefer och vårdpersonal förhindra dessa brister och göra förbättringar.

När man skall införa förändringar för att uppnå förbättringar i ett företag så är det lätt att enbart se förändringen i ett ekonomiskt perspektiv. Det som många glömmer bort är hur företagets anställda som befinner sig mitt i förändringen påverkats psykologiskt av förändringsprocessen. Den här studien har sitt fokus mer i hur de anställda har upplevt bytet hellre än genom hur det teoretiskt kan förbättra företaget ekonomiskt. Syftet med studien är att beskriva hur personal påverkas av förändring, både generellt och hur de upplever bytet till agil testning. Och vad som kan göras för att bearbeta de problem som kan uppstå. Studien grundar sig på data insamlat från intervjuer, observationer och dokumentanalys för att utvärdera hur utvecklarna på ett småföretag har upplevt och påverkats av övergången till agil testning. Upptäckterna från datainsamlingsmetoderna applicerades på den teoretiska bakgrunden i studien, som behandlade aspekter som teknologistress, agila arbetsmetoder samt testning av både traditionell och agil karaktär. Studien resulterade i en översiktlig bild av företagets testprocess och beskriver dess delmoment. I studien framkom det att hur utvecklarna upplever och använder sig av agil testning inte alltid stämmer överrens med företagets vision och studiens teorikapitel. Sammanfattningsvis så visar den här studien att utvecklarna var överlag positiva till bytet, men det finns aspekter av den agila testningen som måste bearbetas på företaget. Dessa problem kan avhjälpas genom en utökad kommunikation mellan ledningen och de anställda och genom att de anställda involveras mer i implementeringen av arbetsprocessen.

Syfte Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om hur lärare i förskola och förskoleklass samverkar kring barns övergång från förskola till förskoleklass. Frågeställningar • Vilka uppfattningar finns hos lärarna om barnets övergång mellan förskola och förskoleklass? • Hur samverkar lärare i förskola och förskoleklass med varandra vid barnets övergång från förskola till förskoleklass? • Finns det faktorer som inverkar på barnets övergång mellan de olika verksamheterna enligt lärarna? Metod I studien har kvalitativ metod använts. Intervjuerna har genomförts med tre förskollärare frånförskolans verksamhet och med två förskoleklasslärare från förskoleklassens verksamhet. Samtliga respondenter är från samma kommun. Resultat I resultatet presenteras lärarnas samverkan med varandra vid en övergång. Faktorer som lärarna uppfattar påverkar hur övergången blir för det enskilda barnet handlar om lärarnas tid, ekonomi och läroplaner. Slutsatsen är att samverkan mellan verksamheterna brister vilket påverkar barnet negativt. Lärarnas samverkan och tid påverkar hur många gånger barnet får besöka förskoleklassen eller lärarna besöker förskolan. Samverkan skiljer mellanverksamheterna och det finns inga direktiv för hur en övergång ska vara.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande för patienter som närmar sig livets slut. Det handlar om att förbättra livskvalitén genom att tillfredsställa både fysiska och andliga behov. För att få palliativ vård hålls ett brytpunktssamtal mellan läkare och patienter om övergång från kurativ till palliativ vård. Problem: Utan brytpunktssamtal fortsätter den kurativa behandlingen trots att patienter inte blir bättre. Sjuksköterskor kan då inte ge god palliativ vård i livets slut.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal i livets slut. Metod: En litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Efter analys av tolv artiklar framkom två teman och fyra subteman. De två teman var erfarenheter av tidigt initierat brytpunktssamtal och erfarenheter av sjuksköterskors roll i samband med brytpunktssamtal. De fyra subteman var brytpunktssamtal som en förutsättning för anpassad vård, att initiera brytpunktssamtal är en utmaning, att vara delaktig men inte ansvarig och att värna om patienter. Slutsats: Brytpunktssamtal är en resurs för vårdandet. Sjuksköterskor lyfter fram patienter i livets sluts behov av palliativ vård. Sjuksköterskor samarbetar med läkare, patienter och närstående under processens gång för att skapa bäst möjliga vård. / Background: Palliative care aims to alleviate suffering for patients approaching end of life. It is about improving the quality of life by satisfying both physical and spiritual needs. In order to get palliative care, a decision making conversation between physicians and patients is being held on to transfer from curative to palliative care. Problem: Without decision making the curative treatment continues, even when patients are not getting better. Nurses can then not provide good palliative care at the end of life. Aim: To describe nurses' experiences of decision making at the end of life. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis. Result: After the analysis of twelve articles, two themes and four subthemes emerged. The two themes were experiences of early initiated decision making and experiences of nurses role in decision making. The four subthemes were decision making enables customized care, initiating decision making is a challenge, involved but not responsible and to care for patients. Conclusion: Decision making is a resource for caring. Nurses highlight patients in the end of life's need for palliative care. Nurses cooperate with physicians, patients and families during the process to create the best possible care.

Den 21 januari 2011 delades de sista tillgängliga blocken av IPv4-adresser ut. Detta gör att dess efterträdare IPv6 är aktuellare än någonsin, då det snart inte finns några adresser kvar. IPv6 för med sig mer inbyggd säkerhet, men också nya säkerhetsrisker. Detta arbete undersöker vilka säkerhetsrisker gällande tillgänglighet som finns vid en övergång från IPv4 till IPv6 och vilken medvetenhet systemadministratörer har om dessa. Resultaten tyder på att det finns en mängd olika säkerhetsrisker vid övergången till IPv6. Många av riskerna uppkommer på grund av Neighbor Discovery Protocol. Andra risker uppstår på grund av extension headers, ICMPv6 och fragmentering. Vidare har det framkommit att systemadministratörer generellt har en låg medvetenhet om de säkerhetsrisker som förekommer vid en övergång från IPv4 till IPv6. Resultaten tyder på att medvetenheten ökar med utbildningsnivån samtidigt som praktisk erfarenhet av IPv6 inte verkar påverka systemadministratörernas medvetenhet.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagogerna i förskolan samverkar, organiserar och genomför övergångar till förskoleklassen för att stödja barnen och vilka hinder som finns i detta. Frågeställningarna för studien är: Med vilka och på vilket sätt samverkar pedagogerna i förskolan för att stödja barns övergång? Hur organiserar pedagogerna i förskolan arbetet med övergångar till förskoleklassen? Vad ser pedagogerna i förskolan för utmaningar i övergångar när det gäller att stödja barnen? Teoretiskt ramverk: Sociokulturell perspektiv Metod: I denna studie har kvalitativ empiri samlats in i form av intervjuer. Urvalet är tre pedagoger, två förskollärare och en barnskötare som intervjuades.   Resultatet visar att pedagoger i förskolan visar en vilja till att samverka med andra och har olika strategier för detta. De framkommer att det sker en samverkan mellan förskolans pedagoger och vårdnadshavare och pedagoger från förskoleklassen. Vid behov sker även samverkan med andra, med tillexempel specialpedagoger, barnhabiliteringen och tolkar m.m. Förskolan och förskoleklassen har planerade möten såsom överlämningssamtal. Informanterna lyfte fram om de hinder som kan uppstå vid samverkan med andra i övergångar. Resultatet pekar framförallt på tidsbristen, när det är flera som ska träffas kan det vara en utmaning att hitta tider som passar allt. Hur övergångsarbetet organiseras är relativt lika, resultatet visar att alla informanter använder sig av handlingsplaner/riktlinjer som stöd för att organisera övergången. För att stödja barnen i övergången visar resultatet att verksamheterna gör olika antal övergångsaktiviteter. Förskolan, pedagogerna och barnen besöker förskoleklassens verksamhet där de träffar de nya klasskamraterna och pedagoger. De framkommer även att de gör andra besök såsom leka på skolans skolgård och äta i skolans matsal.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors erfarenheter av att lämna ett missbruk. Fokus låg på övergången från livet med missbruk till ett drogfritt liv, avgörande faktorer för beslutet om att bli drogfri samt hur drogfriheten har påverkat kvinnornas sociala identitet. Studien hade en kvalitativ ansats och empirin samlades in genom intervjuer. Informanterna var tre kvinnor mellan 40-55 år som tidigare levt med ett tungt missbruk men varit drogfria i flera år. Deras berättelser analyserades med hjälp av meningskoncentrering och kopplades till interaktionistisk teori med fokus på social identitet och individens definition av situationen. Studiens huvudsakliga resultat visar att vägen mot drogfrihet påbörjas i samband med en vändpunkt till följd av ett känslomässigt uppvaknande. Händelseförloppen som ledde upp till vändpunkten varierade men innefattade att ha "fått nog" av missbruket. Det som var gemensamt var att samtliga informanters vändpunkt kunde relateras till sociala relationer och då främst relationen till deras barn. Detta tillsammans med negativa erfarenheter av missbruket och lärdomar från tidigare återfall skapade förutsättningar för långsiktig drogfrihet. Drogfriheten innebar stora livsförändringar och berättelserna tydliggjorde hur de i olika hög grad fortfarande identifierade sig som "missbrukare" trots flerårig drogfrihet. Diskussionen förs kring hur samhällets stigmatisering försvårar kvinnors väg mot drogfrihet och vilka konsekvenser detta medför i form av skam och bristande tillgång till stöd. Utifrån ett socialpedagogiskt perspektiv är det av vikt att undersöka och lyfta utsatta gruppers erfarenheter, förvalta dessa kunskaper och utveckla det sociala arbetet.

Arbetsrelaterad stress kan utvecklas av arbetsbelastningar som sjuksköterskor erfar. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterad stress kan leda till att långtidssjukskrivningar ökar. Att komma ut i arbetslivet som nyutexaminerad sjuksköterska kan vara överväldigande, påfrestande och stressande. Den nya professionen är kunskapskrävande, medför stort ansvar och hög arbetsbelastning. En stor del av arbetsverksamma nyutexaminerade sjuksköterskor övervägde att säga upp sig från arbetet. Uppsatsens syfte var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. En litteraturöversikt med integrerad analys genomfördes vilket resulterade i ett urval av nio vetenskapliga artiklar. Efter analys och sammanfattningar bildades huvud- och subkategorier. Den första huvudkategorin var ny roll med subkategorier övergångsfasen, ansvars och skyldighet och emotionell upplevelse. Den andra huvudkategorin var arbetsplatsens betydelse med handledning, arbetsteamet och arbetsbelastning som subkategorier. Resultatet redogör olika stressorer och faktorer som är bidragande till upplevd arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Resultatet betonar att det fanns brister och otillräcklighet gällande handledning för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Vikten av en god handledning under övergången från student till arbetsverksam sjuksköterska var en avgörande faktor till upplevd arbetsrelaterad stress. Diskussionen belyser problematiken vid ett dåligt samarbete och bristande stöd för nyutexaminerade sjuksköterskor. Genom studiens resultat kan en hållbar utveckling gynnas och därmed bidra till en välfungerande och arbetsverksam sjuksköterska.