Sammanfattning/Abstract  Pihl Persson, Elin (2021). Informationsflödet - olika aktörers förståelse av övergången och överlämningen mellan förskola och förskoleklass. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag  Vid överlämningar inför övergångar finns en möjlighet att använda befintlig kunskap om barnet för att möjliggöra en positiv och smidig övergång mellan förskola och förskoleklass. Specialpedagogen har en roll som samordnare och handledare vid övergångar. Tidigare forskning visar att informationen är av betydelse vid övergångar och att det behövs ytterligare studier. För att få en ökad förståelse behövs även en förståelse kring vad som händer med informationen vid övergången. Förhoppningen är att studien ska bidra med en ökad förståelse kring informationsutbytet och därmed belysa dess roll i det förebyggande arbetet kring barn i behov av särskilt stöd.    Syfte och frågeställningar  Syftet med undersökningen är att bidra med ökad kunskap kring informationsutbytet och informationsanvändandet vid överlämningen utifrån olika aktörers perspektiv. De preciserade frågeställningarna; Vilka rutiner finns kring informationsutbytet vid överlämningar? Vilken information ges? Varför? Hur används informationen av mottagande personal och skola?   Teori Systemteorin användes för metaperspektivet. Den systemiska kommunikationsteorin tillsammans med Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori användes för samspelet och kommunikationen mellan aktörerna.   Metod En kvalitativ fallstudie gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuer hölls med rektorn på skolan, rektorn på förskolan, en specialpedagog, två förskoleklasslärare (skola), en fritidspedagog och en förskolepedagog (förskola).   Resultat Det finns tydliga rutiner för övergången och överlämningen mellan förskola och förskoleklass i en handlingsplan. Överlämningen är en del i det systematiska kvalitetsarbetet i både förskolan och skolan. I alla intervjuer framkommer ett relationellt förhållningssätt där barnets trygghet poängteras som huvudsyftet för överlämningar. Innehållet i informationen ligger på både grupp- och individnivå när det gäller den sociala- och kunskapsmässiga utvecklingen. Fokus ligger på barn i behov av särskilt stöd, men alla barn får en skriftlig överlämning. Informationen som lämnas vid överlämningar värdesätts och används i olika stor utsträckning. Ytterligheter och motpoler framkommer när det gäller tillit till varandras professioner och kunskap. För ett verkligt samarbete och en samverkan krävs förtroende och tillit till varandras professioner och kunskap. Kunskap kring hur innehållet ska formuleras kan ge en ökad tilltro till sanningshalten i informationen. Ett gemensamt språk underlättar förståelsen och minskar risken för missuppfattningar vid informationsutbytet. Fortbildning och handledning kring hur informationen kan användas är önskvärd för att belysa möjligheterna.    Specialpedagogiska implikationer Genom att ta till vara på kunskapen som finns på förskolorna kan man förebygga hinder vid övergången mellan förskola och förskoleklass. Informationen som ges vid överlämningar kan användas på både organisations-, grupp- och individnivå och är därför en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. På organisationsnivå kan informationen ge indikationer på hur personalen bör organiseras och även vara behjälplig vid schemaläggning och resursfördelning av personal. På gruppnivå kan den hjälpa till vid gruppsammansättningar och planering av kunskapsinnehåll. På individnivå kan den förebygga hinder och möta barnet på rätt utvecklings- och kunskapsnivå vid skolstarten.    Övergången och överlämningen som fenomen är en bra utgångspunkt för specialpedagogen vid handledning av personal för att öka förståelsen för varje individs betydelse i sammanhanget.    Nyckelord Förskola, förskoleklass, informationsanvändande, specialpedagogik, övergång, överlämning.

Varje övergång är unik och innefattar en mängd olika påverkansfaktorer. Utifrån barnets perspektiv medför övergången förändringar i tillvaron att anpassa sig till. Vi har under vårt yrkesliv observerat en skiftande systematik kring elevers övergångar inom grundskolan vilket har lett till tankar om vad det är som sker, varför det händer och hur specialpedagogen kan påverka processen. Vi har valt att studera en relativt obeforskad övergång, övergången mellan årskurs 3 och årskurs 4. Syftet med studien är att bidra med förståelse och kunskap om övergångar i skolan. Genom att intervjua tio olika aktörer på två skolor samt att studera befintliga dokument vill vi fördjupa förståelsen för processer och roller i förhållande till vår blivande roll som specialpedagog. Studien är menad att ge reflektioner kring specialpedagogens samordnande och utvecklande roll vid övergångar. I studien användes en kvalitativ metod där informanternas berättelser och befintliga dokument bildar det empiriska materialet. Utifrån det empiriska materialet har resultatet delats upp tematiskt och analyserats utifrån följande rubriker: processer och roller, ledarskap, främjande och hämmande faktorer. Resultatet visar att framgångsrika övergångar påverkas av en mängd olika faktorer. Komplexiteten i varje enskild övergång som visar sig i tidigare forskning visar sig även i studiens resultat. Förutsättningarna ändrar sig varje år genom att olika människor är med i övergången men även att de organisatoriska ramarna ändras. Det som har visat sig tydligast är skolledarens förmåga och förutsättningar för att leda övergången i samspel med andra aktörer, hur roller och processer påverkas av skolans tradition och syn på övergången, hur väl förankrade dokument och planer är. Resultatet genomsyrar en positiv inställning till samverkan men svårigheter i samordning och möten genom olika organisatoriska hinder att genomföra det. Vi ser även svårigheter i att systematisera utvärderingsverktyg. Vi kan se skillnader i specialpedagogens roll som samordnande och utvecklande och hur mycket den enskilde specialpedagogen påverkar sin roll genom sitt eget initiativtagande. Specialpedagogen kan genom egna initiativ och ett nära samarbete med skolledaren4utveckla, förebyggande och främja övergången. Specialpedagogen måste driva sitt arbete och samtidigt ha förståelse för att skolledaren har hela verksamheten och organisationens ramar att ta hänsyn till.

Syftet med denna studie var att undersöka hur låg- och mellanstadielärare hanterar övergången mellan 3:e och 4:e klass. Studien har undersökt hur samverkan mellan låg- och mellanstadielärare fungerar, vilket tillvägagångssätt och styrdokument som används vid övergången och vilket informationsutbyte som görs mellan den överlämnande och den mottagande läraren. Studien har även undersökt om tillvägagångssättet skiljer sig mellan skolor beroende på storlek. I studien har elva verksamma lärare intervjuats på låg- och mellanstadiet. Dessa hade valts ut utifrån att lärare representerade skolor från klassificeringen liten- mellan- och stor skola. Svaren från intervjuerna har sedan tolkats utifrån både en utvecklingsekologisk modell och en samverkansmodell och resultaten ha kategoriserats utifrån studiens forskningsfrågor. För att undersöka vilka styrdokument som används, hur lärarna på de olika skolorna går till väga och hur detta tillvägagångssätt kan skilja sig beroende på skolans storlek har den utvecklingsekologiska modellen (Bronfenbrenner & Morris 2006) använts. Intervjuundersökningen visar att det saknas ett regionalt styrdokument som beskriver hur övergången ska gå till och vilket informationsutbyte som ska delges. Om det fanns ett styrdokument att gå efter, gällande övergången, var det rektor ihop med elevhälsoteamet på den intervjuade skolan som hade skapat dessa. Dock svarade majoriteten av de intervjuade att ett styrdokument saknades men att det varit önskvärt. Respondenterna svarade att det var lärarna, antingen endast den överlämnande eller den överlämnande tillsammans med den mottagande, som bestämde innehållet för övergångens informationsöverlämning.  I denna studie framgår att tillvägagångssättet för övergången skiljer sig åt mellan skolorna men samtliga använder aktiviteten skolbytardag för att förbereda eleverna och mottagande lärare på övergången till mellanstadiet, vilket ses viktigt och centralt från respondenternas svar. Alla respondenter, utom en, framhåller att informationsutbyte om eleverna sker både skriftligt och muntligt och skiljer sig inte åt beroende på skolans storlek.  Samverkan mellan låg- och mellanstadielärare på skolorna skiljer sig åt. Studien kunde utifrån Granströms samverkansmodell urskilja olika mönster hos skolorna. De små skolorna präglas av en kompanjonsmodell gällande samverkan mellan låg- och mellanstadielärare som kännetecknas av en transparens och tätt samarbete mot ett gemensamt mål. De mellanstora- och stora skolorna visar, efter sammanställning från respondenterna från dessa skolor, att deras samverkan präglas av en konsiderationsmodell. I denna modell finns en samverkan mellan lärarna men det krävs mer för att nå kompanjonsmodellen som samverkansmodell. I stället sköter man sig själv och sin elevklass samt att åldersintegreringen har en påverkan där de äldre präglas av en tradition medan de nya i arbetslaget får stå åt sidan.

Digitaliseringen av psykologisk behandling är ett fenomen som börjat få mer utrymme i dagens samhälle de senaste åren. Det finns dock fortfarande stora kunskapsluckor som behöver fyllas, särskilt kring det kvalitativa. Denna studie hade i syfte att undersöka hur psykologstudenter upplevt en påtvingad övergång, i samband med COVID-19. Fem semistrukturerade intervjuer användes för att inhämta data från fem deltagare, vid tre olika universitet, som sedan analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Det framkom sex huvudteman, “Värdet av att ha riktlinjer”, “När klienten ses genom en skärm”, “Teknisk kompetens”, ”Den faktiska övergången”, “Effekten av digitala samtal”, ”Skillnaden mellan telefon- och videoterapi” och det övergripande temat: ”Bristen på tydliga riktlinjer”. Resultatet tyder på (1) att många svårigheter uppstått ur bristen av tydliga riktlinjer, (2) att teknisk kompetens kan underlätta svårigheterna och (3) att samtliga deltagare haft en negativ uppfattning kring det digitala arbetssättet som förändrats över tid. Studiens resultat bekräftar vissa tidigare studier och förkastar andra. Det är dock av stor vikt att mer forskning genomförs för att få en djupare och bredare bild kring upplevelsen vid en övergång och dess påverkan över det terapeutiska samtalet. Implikationer för utbildningsinstitutioner och framtida forskning diskuteras.

No description available.

Bakgrund: Det är väl beforskat att stress är vanligt förekommande bland nyutexaminerade sjuksköterskor. Höga stressnivåer är allmänt accepterat inom hälso- och sjukvården. Upplevelsen av stress påverkar individen både fysiskt och psykiskt. Att vara sjuksköterska innebär stort ansvar och arbetet utförs ofta under tidspress. Krävande och komplexa vårdsituationer medför att det ställs höga krav på professionen. Sjuksköterskor har ansvaret för omvårdnaden av patienter och förväntas besitta kunskaper om medicinska tillstånd och omvårdnad. Hög arbetsbelastning och stress kan äventyra patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av stress det första yrkesverksamma året inom slutenvård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes och vetenskapliga studier söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt tio vetenskapliga studier inkluderades i resultatet. De utvalda vetenskapliga studierna granskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och resultatet analyserades med innehållsanalys samt sammanställdes till ett enhetligt resultat. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Osäkerhet i yrkesrollen, Relationers betydelse samt Arbetsmiljöns påverkan. Utifrån dessa uppkom sju subteman. Konklusion: Kunskap om stress, dess effekter samt strategier för att hantera stress saknades hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Det fanns ett behov av att känna sig accepterad och en önskan om mer stöd i övergången från student till legitimerad sjuksköterska. Att arbetsgivare och utbildningsansvariga är medvetna om den upplevda stressen hos nyutexaminerade sjuksköterskor kan leda till en bättre introduktion till yrkesrollen. Ytterligare studier bör göras i syfte att ta reda på hur den första tiden i yrket kan förbättras för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, första året, nyutexaminerade sjuksköterskor, upplevelser, övergång. / Background: It is well researched that stress is common among newly graduated nurses. High levels of stress are widely accepted in healthcare. The experience of stress affects the individual both physically and mentally. Being a nurse involves a lot of responsibility and the work is often carried out under time pressure. Demanding and complex care situations mean that high demands are placed on the profession. Nurses are responsible for the care of patients and are expected to have knowledge of medical conditions as well as nursing care. High workload and stress can put patient safety at risk. Aim: The purpose of this literature study was to investigate newly graduated nurses’ experiences of stress in their first professional year at inpatient care. Methods: A qualitative literature study was conducted and research articles were searched in the databases CINAHL and PubMed and a total of ten research articles were included in the results. The results of the selected research articles were examined according to SBU’s template and analyzed with content analysis and compiled into a consistent result. Results: The results revealed three categories: Insecurity in the professional role, the Importance of relationships and the Impact of the work environment. Based on these, seven subcategories emerged. Conclusions: Knowledge of stress, its effects and strategies for managing stress was lacking in newly graduated nurses. There was a need to feel accepted and a desire for more support in the transition from student to registered nurse. The fact that employers and education managers are aware of the perceived stress of newly graduated nurses can lead to a better introduction to the professional role. Further studies should be carried out in order to find out how the first time in the profession can be improved for the newly graduated nurses. Keywords: Experience, first year, newly graduated nurses, transition, work related stress.

Sammanfattning/AbstractPaulsson, Pia och Tufvesson Alm, Susann (2020). “Det kanske försvinner”. En studie om pedagogers upplevelser och förväntningar i övergången mellan förskola och förskoleklass. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAmbitionen med studien är att lyfta fram olika aktörers erfarenheter av överlämningar och mottagningar mellan förskola och förskoleklass. Vilken information om barn vill överlämnande aktörer få möjlighet att lämna och vilken information vill mottagande pedagoger ha? Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa olika aktörers upplevelser av och förväntningar kring, överlämningar av barn mellan förskola och förskoleklass. Särskilt fokus läggs på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet med att möta alla barn i den generella övergången. •Vilka erfarenheter och förväntningar har några överlämnande pedagoger?•Vilka erfarenheter och förväntningar har några mottagande pedagoger?•Vilka skillnader och likheter finns i de olika aktörernas erfarenheter och förväntningar?TeoriStudien utgår ifrån några begrepp inom organisationsteori och systemteori, samt från relationellt och kategoriskt perspektiv. MetodHalvstrukturerade, kvalitativa forskningsintervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades i sin helhet. Materialet har bearbetats abduktivt med fenomenologisk ansats som inspiration. De medverkande pedagogerna har informerats enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. ResultatEssensen i studien är trygghet, alla pedagoger nämner det som den absolut viktigaste faktorn vid övergångar. I materialet framkommer att det föreligger osäkerhet, hos pedagogerna, hur en trygg övergång ska se ut, och det finns ingen dokumentation om hur den ska vara organiserad. Ansvar och planering behöver tydliggöras, och det finns åsikter som både talar för och emot överlämnandet av information. Pedagogerna har många förslag på vad trygghet i övergången kan innebära, tydligare organisation, harmoniserande informationsnivå, ökad samverkan och samarbete, är några exempel. I förskolans och förskoleklassens läroplaner står det beskrivet att pedagogerna behöver veta mer om varandras verksamheter för att kunna överbrygga diskontinuiteter vid övergångar. Att utvärdera och hitta framgångsfaktorer skulle kunna tydliggöra hur övergången ska organiseras, så att det passar alla barn.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens roll i överlämningar är inte tydlig i studien, det kan bero på att vi inte har intervjuat någon specialpedagog, men det kan också bero på att det inte är tydligt för informanterna vilken roll specialpedagogen har.Om organisationen av övergångar tydliggörs och om förskolans pedagoger får större möjlighet att lämna information kring förskolans verksamhet skulle det ge ökad tillgänglighet. Med specialpedagogisk kompetens skulle pedagoger och barn ges ett stöd i övergången.

Syftet med denna studie var att undersöka och tolka förskoleklasspedagogers erfarenheter och upplevelser kring mottagandet av nya eleverna och den medföljande övergångsprocessen som sker. För att få syftet besvarat användes intervjuer som metod där sju olika pedagoger verksamma i förskoleklass medverkade från sex olika skolverksamheter från en kommun i norra Sverige. Studien visar att det finns en stor variation men även likheter kring hur mottagandet och övergångsprocessen kan gå till och hur pedagoger resonerar kring den. Det framkommer också att det finns mycket likheter mellan vilka områden pedagogerna värderar där ett framträdande begreppet som de presenterar är trygghet. Barn måste känna en trygghet i relationer och miljö för att må bra och för deras fortsatta lärande och utveckling. / <p>2019-12-20</p>

Högberg, A. &amp; Olsén, K. (2023) Att bygga broar – Specialpedagoger och lärares erfarenheter och uppfattningar om övergångar och överlämningar från grundskolan till gymnasieskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö universitet. Övergången från grundskolan till gymnasiet är en stor och genomgripande förändring som nästan alla ungdomar i det svenska skolsystemet genomgår. Det är en förändring som utmanar alla elever på olika sätt. För vissa elever, främst kanske de som upplever skolsvårigheter, riskerar övergången att få långtgående konsekvenser på självkänsla, mental hälsa och skolresultat. I tidigare forskning på området undersöks ofta hur elever i olika former av skolsvårigheter klarar av övergången. Även elevers erfarenheter och uppfattningar inför, under och efter skolövergångar finns relativt väl representerat i forskningen. Det vi inte i lika stor utsträckning kunde hitta i befintlig forskning på området var däremot vad lärare och specialpedagoger erfar och uppfattar som viktigt i arbetet med överlämningar för elever som gör övergången från grundskolan till gymnasieskolan. Eftersom det är lärare och specialpedagoger som utför det faktiska arbetet med att hantera informationen i överlämningarna är det också intressant att studera vad de säger om rutinerna och informationen i överlämningarna.   Utifrån denna bakgrund formulerades studiens syfte som är att studera, analysera och tolka tre specialpedagogers och fem lärares erfarenheter och uppfattningar om överlämningar och rutiner vid övergång från grundskolan till gymnasieskolan för elever i skolsvårigheter. Som följd av detta skapades de tre frågeställningar studien ämnar belysa: Vad har specialpedagogerna och lärarna för erfarenheter av rutiner för övergången och överlämningar från grundskolan till gymnasiet? Hur uppfattar specialpedagogerna och lärarna rådande rutiner för övergången och överlämningar från grundskolan till gymnasiet? Vad har specialpedagogerna och lärarna för erfarenheter och uppfattningar om informationen i överlämningar från grundskolan till gymnasiet? Den metod som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer som utgick från en intervjuguide bestående av ett fåtal öppna frågor. Den teoretiska inramningen som används i analysen av det insamlade datamaterialet består av det sociokulturella perspektivet, de specialpedagogiska perspektiven relationellt respektive kategoriskt förhållningssätt till elever samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Även ett antal utländska forskningsstudier används för att ge en teoretisk ram till det undersökta området. Undersökningen visar att samtliga respondenter uppfattar fungerande rutiner för informationsutbyte samt snabba, korta och transparenta informationsvägar som viktiga i arbetet med överlämningar. Respondenterna lyfter också fram det problematiska i att arbeta med mottagandet av nya elever de gånger de upplever att rutinerna för informationsutbyte inte är tillräckligt väl fungerande. Vidare tyder studiens resultat på att respondenterna använder tillgänglig information som ett stöd i mötet med eleven och det fortsatta arbetet att anpassa undervisningen. Dock verkar det finnas ett utvecklingsbehov för hur respondenterna uppfattar och talar om övergången som i första hand en utmaning som handlar om att få de nya eleverna att klara av undervisningens krav. Vi kan skönja en avsaknad av resonemang kring de sociala utmaningar som övergången innebär för elever i skolsvårigheter.      Studien bidrar med kunskap om lärares och specialpedagogers erfarenheter och uppfattningar om överlämningar. Den visar på några, för lärare och specialpedagoger, centrala aspekter samt pekar mot behov av tillägg till det sätt lärare och specialpedagoger förstår och talar om övergången och överlämningar från grundskolan till gymnasieskolan.

Andersson, Håkan & Sellbjer, Andreas (2007). Övergången till en extern placering. (The transition to an external placing). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete är att undersöka två elevers övergångar till externa placeringar. De externa placeringarna är ett skoldaghem och en resursskola. Vi vill ta reda på elevernas och pedagogernas uppfattningar kring övergången. Undersökningen är baserad på intervjuer med fyra individer, två elever och två pedagoger. Eleverna går på olika externa placeringar och pedagogerna är knutna till var och en av dem. För att öka validiteten har vi valt att göra två intervjuomgångar med samtliga inblandade, således har vi genomfört totalt åtta intervjuer. Efter den första intervjun har det insamlade materialet bearbetats och legat till grund för den andra intervjuomgången. Alla intervjuerna är genomförda på elevernas nuvarande skolor. Våra resultat av undersökningen är att eleverna själva anser att de har haft delaktighet i övergången till den externa placeringen. Vi har också upptäckt brister från hemskolorna i överlämnandet av dokument i form av åtgärdsprogram och uttalade mål för eleverna. I inget av fallen finns en tydlig specialpedagogisk roll. Eleverna tycker inte att de går på en vanlig skola och ser inte det som något negativt. Båda var positiva inför övergången, men en av eleverna känner sig lurad eftersom han anser att den beskrivning han fick inte stämmer överens med verkligheten.