Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen genererar både en yrkes- och en akademisk examen. Arbetet som sjuksköterska är komplext. Tidigare gjorda studier har visat att sjuksköterskestudenter upplevde att de inte blev tillräckligt undervisade om vad som skulle krävas av dem i den framtida yrkesrollen. Socialstyrelsen har påvisat att det saknas tydliga riktlinjer för vad som förväntas av en nyutexaminerad sjuksköterska efter avslutad examen. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket. Metod: En litteraturstudie. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO och resulterade i 15 utvalda artiklar. Dessa kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sig vara oförberedda för att utöva sitt yrke. Ett glapp mellan utbildningen och verkligheten påvisades. Det framkom även att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde ett stort ansvar, vilket var tufft och skrämmande. Ett behov av stöd belystes som en viktig del av den första tiden i yrket. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde en känsla av dåligt självförtroende då de började arbeta efter examen. Det fanns en rädsla för att göra misstag som skulle bringa en patient skada. Konklusion: Det fanns faktorer som kunde underlätta anammandet av yrkesrollen och faktorer som försvårade. Underlättande faktorer innefattade goda relationer till kollegor, att få stöd och en känsla av utveckling. Försvårande faktorer beskrevs som oförberedelse, brist på erfarenhet och stöd samt rädsla. Det framkom även att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att det fanns en påtaglig skillnad mellan utbildningen och verkligheten. / Background: The nursing education generates both a professional and an academic degree. The work as a nurse is complex. Earlier studies revealed that new graduate nurses felt that they had not been adequately trained for what would be required of them in their future profession. The Swedish National Board of Health and Welfare has revealed that there is a lack of clear guidelines for what is expected of a new graduate nurse upon completion of education. Aim: To uncover new graduate nurses’ experiences of the initial period in the profession. Method: A literature review. The databases PubMed, Cinahl and PsycINFO were used for the literature searches, which resulted in 15 selected articles. The articles were reviewed, analysed and compiled. Result: The new graduate nurses felt unprepared to carry out their occupation. There was a gap between education and the real world. It was furthermore shown that new graduate nurses felt that they had a big responsibility, which was both tough and scary. The need for support was found to be important during the first period on the job. New graduate nurses experienced a feeling of low self-esteem when they started working after graduation. There was a fear of making mistakes that would harm a patient. Conclusion: There were factors that could facilitate the realisation of the profession and factors that made it more difficult. Facilitating factors included good relations with colleagues, getting support and a sense of development. Aggravating factors were described as unpreparedness, lack of experience and support as well as fear. It was furthermore shown that new graduate nurses felt that there was an obvious difference between education and reality.

Det har visats att nyutexaminerade sjuksköterskor har vissa svårigheter att direkt känna sig bekväma i sin nya yrkesroll. Sjuksköterskorna uppnår kraven från verksamheternas sida men det är inte utan att både verksamheterna och sjuksköterskorna själva har påpekat brister i utbildningens struktur främst när det handlar om medicinskt och praktiskt kunnande. Även stressen och det stora ansvaret som medkom i yrket upplevdes överväldigande. Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ ansats undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara nya i sin yrkesroll. Metod: sex semistrukturerade intervjuer genomfördes för att finna svar på studiens syfte och frågeställning Vad kan underlätta övergången från student till yrkesverksam? Datamaterialet transkriberades och analyserades med innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991) och ett kategorisystem arbetades fram. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att det var många nya intryck, tempot var högt och många rutiner att lära och flera kände att det var tvungna att läsa på extra om sjukdomar, anatomi och behandlingsformer som förekom på avdelningen för att kunna bemöta patienter och anhöriga på ett bra sätt samt förstå sina kollegor i samtal och dokument. Trots det kände de flesta att de kom in i sin roll fortare än de trott. Slutsatsen av resultatet är att en bra introduktion och stöd från personalen betyder mycket för den nya sjuksköterskan för att han/hon ska känna sig trygg i sin nya yrkesroll. Mer tid för sjukdoms- lära, anatomi och akutsjukvård i utbildningen efterfrågas samt praktiska övningar och utökad verksamhetsförlagd utbildning för att underlätta övergången från student till yrkesverksam. / It has been shown that newly graduated nurses found it difficult to quickly feel comfortable in their new professional role. Nurses are able to meet the demands of the job, but nevertheless, both the employers and the nurses themselves have pointed out deficiencies in the education’s structure, above all, in terms of medical knowledge as well as practical know-how. Even the stress and the great responsibility that comes with the profession was experienced as overwhelming. The aim of this study was to provide a qualitative approach to examine how newly graduated nurses experience being new in their professional role. The method was carried out with six interviews in order to find answers to the study’s question: What can facilitate the transition from student to employed? The data material were transcribed and analyzed using content analysis inspired by burnard (1991) and a category system was developed. The results showed that nurses were filled with many new impressions, the pace of work was high, various new routines to learn and many felt that they lacked the specific knowledge of the disease and anatomy which was needed in order to deal with patients and relatives in a proper manner. Also, this lack of knowledge hindered them in their discussions with colleagues as well as in the understanding of documentation. In spite of this, most nurses felt that they were able to get into their professional role much more quickly than they had initially believed. The conclusion of the results is that a good introduction to the job and support from the staff mean very much to the new nurses in order to feel secure in his/her new profession. More time for learning about diseases, anatomy and emergency care in their education were requested as well as practical knowledge in the form of exercises and increased on the job training to facilitate the transition from student to employed.

Bakgrund: Sedan 1993 omfattar den svenska sjuksköterskeutbildningen tre års heltidsstudier och 180 högskolepoäng. Trots en omfattande utbildning upplevs övergången från student till legitimerad sjuksköterska som skrämmande. I tidigare studier framkommer det att nyutexaminerade sjuksköterskor visar brister och svårigheter i att anpassa sig till sin nya yrkesroll. Bristerna som framkom i dessa studier involverar förmågan att inte våga lita på de egna kunskaperna samt att samhällets krav på yrkesrollen gör att stressen ökar. Den ökade stressen och personalbristen på landets avdelningar medför att allt fler sjuksköterskor slutar och utbrändhet blir allt vanligare. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse och erfarenheter av övergången från student till legitimerad sjuksköterska. Metod: Studien gjordes som en kvalitativ litteraturstudie som baserades på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet redovisas i fyra teman: att möta verkligheten, att bygga ett självförtroende, att få stöd från mentor och medarbetare samt att vara ny bland erfarna kollegor. Att gå från student till sjuksköterska är skrämmande och många nyutexaminerade sjuksköterskor får en verklighetschock när de börjar arbeta. Det vill säga att kontrasten mellan ansvaret, utförande och den kunskap som ställs på studenten inte matchar de krav som ställs på den legitimerade sjuksköterskan. Det som var viktigt i början av den yrkesverksamma tiden var stöd från en mentor eller stöttande kollegor som ställde upp på reflektion vilket bidrog till en utveckling av den kliniska kompetensen. Introduktionsprogram sågs som något positivt i processen. Konklusion: I studien kom det fram att det var en rad olika faktorer som påverkade studenters övergång till legitimerad sjuksköterska. Saker som försvårad övergången kunde vara att utbildningen inte matchade de krav som sedan ställdes på dem på arbetsplatsen. Att ha en mentor även som legitimerad sjuksköterska hade en positiv effekt på övergången som då ansågs lättare. / Background: Since 1993 the nursing education in Sweden covers three years and 180 credit points. Despite an extensive education program, the transition period for newly graduated nurses is experienced as fearsome. In earlier conducted studies it has been shown that newly graduated nurses show deficiencies and difficulties to adapt into their new profession. The deficiencies that showed in these studies involves the lack of ability to rely on their own knowledge and that society's demand on the professional role leads to an increased level of stress. The increased stress levels and staff shortages all around Sweden’s hospital wards arecausing more nurses to quit their jobs and stress related diseases are becoming more common. Aim: The aim of the study is to illustrate nurses experiences of the transition from student to licensed nurse. Method: The study was conducted as a qualitative literature review based on the results of eleven scientific articles. Result: The result of the study is presented in four themes: time to face reality, to build yourself a confidence, support from a mentor and staff members and to be a beginner among experienced colleagues. The transition from student to licensed nurse is frightening and many newly graduated nurses faces a transition chock once they start practising nursing. The responsibility, execution and knowledge that is expected from nursing student does not match those expected of the practicing nurse. In the beginning of the transition it was important for the new nurses to be supported by a mentor or to have colleagues that were willing to discuss and reflect situations that occurred. This contributed to the development of clinical competence. Conclusion: The results of the study showed that there are many different factors that contributes to the difficulties in the transition. Things that made the transition difficult could be that the things the students learnt in nursing schools weren’t seen as useful in real life practice. To have a mentor to guide you through the first period and to be supportive were shown to have a positive effect on the transition.

Bakgrund: Omkring 500 000 människor har diabetes i Sverige och, 15% av dessa har typ 1-diabetes. Tonåringar kan stöta på många utmaningar i livet, om de dessutom har diabetes typ 1 kan utmaningarna vara tuffare än om de inte haft en kronisk sjukdom. En av utmaningarna för tonåringar med typ 1-diabetes är att lämna den trygga barnsjukvården och istället flyttas till vuxensjukvården. Syfte: Syftet var att belysa utmaningar som tonåringar med typ 1-diabetes kan uppleva. Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ ansats och induktiv design som är baserad på tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: I studien framkom det tre teman och sju subteman som beskrev utmaningarna att övergå till vuxensjukvården, utmaningen att förhålla sin diabetes till det vardagliga livet och viljan att vara normal. Det visade sig att tonåringar upplevde vuxensjukvården som mindre personlig samt att det var en utmaning att skapa en balans mellan diabetessjukdomen och deras vardagliga liv. De strävade även efter en normalitet, att bli sedd som en person och inte en sjukdom.  Slutsats: Tonåringarna fick en begränsad mängd information inför övergången till vuxensjukvården vilket gjorde att de inte kände sig trygga och sedda av sjuksköterskorna. För att underlätta detta krävs att sjuksköterskorna ser hela människan bakom diabetessjukdomen och börjar tidigt med övergången till vuxensjukvården. Det var även viktigt att tonåringarna fick stöttning i att våga sprida kunskap om sin sjukdom samt att se till att de får möjligheten att träffa en dietist.

Övergången till arbetslivet kan vara komplex och besvärlig för individer med intellektuell funktionsnedsättning som lämnar gymnasiesärskolan. För att underlätta övergången har gymnasiesärskolan ett ansvar att förbereda eleven inför etableringen på arbetsmarknaden, vilket främst sker genom praktik. Syftet med detta examensarbete är att analysera och beskriva betydelsen av praktik utifrån ett elevperspektiv. Studien bygger på intervjuer med nio elever från olika gymnasiesärskolor i södra Sverige. Empirin har analyserats utifrån teorin Känsla av sammanhang (KASAM), begreppet handlingshorisont, samt Frank Parsons vägledningsmodell som förklarar vad som behövs för att göra välgrundade studie- och yrkesval. Analysen bygger även på de generella svårigheter som Arnell Gustafsson redogör för som uppstår i övergången mellan skola och arbetsliv: eleverna måste i samband med övergången ha arbetslivsrelaterade kunskaper, samt kunna välja ett yrke som passar den egna identiteten. Studien visar att eleverna anser att praktiken förbereder dem inför arbetslivet och de uppfattar praktiken som meningsfull. De trivs med praktik då den för dem blir begriplig och hanterbar, samt att den ger dem nya kunskaper både om sig själva och arbetslivet. Dessa kunskaper har kommit att påverka elevernas tankar om framtiden och hjälpt dem att konkretisera vad de vill och inte vill göra efter studenten.

Föreliggande examensarbete syftar till att ge en bild av hur ett antal elever som tidigare gått i waldorfskola upplever att flytta över till gymnasiet. Den metod som använts är den kvalitativa forskningsintervjun, där sex före detta waldorfelever djupintervjuats om sina erfarenheter från skolbytet. Intervjumaterialet har delats in i sex teman: övergången, förkunskaper och prestationer, betyg och bedömning, lärarna, miljön samt kritik mot waldorfskolan. Dessa teman har sedan satts in i ett teoretiskt sammanhang med hjälp av sociokulturell teori, där de sociala sammanhangen betonas och därför är särskilt lämpade för en studie där upplevelsen står i centrum. Vad studien tydligt visar är att samtliga elever på förhand oroat sig för övergången till en annan skola men att ingen av dem beskriver att de sedan upplevt några egentliga problem. Analysen fokuserar på hur eleverna upplever sig som delar i ett sammanhang och hur detta påverkar dem. Slutsatsen blir att de sociala sammanhangen är väsentliga för hur man anpassar sig till den nya skolgången; om de sociala omständigheterna är tillfredsställande så fungerar även skolarbetet i stort. Det framgår också att man inte upplever det man beskriver som stora skillnader i skolmiljö och undervisningsmetoder som avgörande för hur övergången i sig fungerat, utan även här är de relationella omständigheterna centrala.

Syftet med detta arbete var att få insikt om hur matematiklärare resonerar kring sitt ämne iförhållande till befintliga brister i matematikkunskaper hos de elever som fortsätter att läsa påen eftergymnasial nivå med teknisk inriktning. Med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer, jämtuppdelade mellan högskole- respektive gymnasielärare, diskuteras problematiken.Den negativa utvecklingstrenden i matematikkunskaper har varit närvarande under en längretid. Kunskapsbristerna medtagna från föregående kurs respektive skolform orsakar svårigheterför både elev och lärare. Kunskapsbristerna tycks ha sitt ursprung i grundskolan och avdiverse skäl misslyckas gymnasielärare i att bekämpa dessa. Behörighetskraven är allt mindrejämställda med förkunskapskrav. En av möjliga förklaringar är den rådande betygsinflationeni gymnasieskolor. Påverkan av miniräknare och formelsamlingar på elevernas kunskaperifrågasätts och samtidigt framställs överbryggningskurser som en lovande åtgärd.Behovet av adekvata fortbildningar samt förbättrat samarbete mellan skolformer är stort ochbör prioriteras för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för framtida studenter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare inom förskoleverksamheten och i förskoleklass tänker kring begreppet delaktighet utifrån barn i behov av stöd. I studien undersöks också hur de uppfattar barnens delaktighet i respektive verksamhet och vid övergången från förskola till förskoleklass. Forskningsansatsen är fenomenografiskt inspirerad och studien har tolkats utifrån tidigare forskningsresultat och ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod användes i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt sex förskollärare intervjuades och deras svar transkriberades och kategoriserades utifrån frågeställningarna i studien. Resultatet visar att förskollärarna framförallt definierar delaktighet som möjlighet att få påverka och medbestämmande. Pedagogerna anpassar i verksamheten och miljön för att möta variationen av barn och möjliggöra för alla att vara delaktiga i ett inkluderande perspektiv. Som hinder för att främja barns delaktighet anges tiden, men även pedagogernas förutsättningar och förhållningssätt nämns. Resultatet visar också att samtliga förskollärare menar att samverkan mellan verksamheterna är viktig, speciellt med tanke på övergången från förskola till förskoleklass. Ingen av förskollärarna i undersökningen uppfattar att barn i behov av stöd är delaktiga och att deras perspektiv beaktas i den processen, som det är idag.

Syftet med denna undersökning var att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka nio elevers upplevelser av transitionen från ett skoldaghem år 9 till gymnasiet. Vidare harsyftet med undersökningen också varit att skapa en bild av vilka färdigheter eleverna behöver för att hantera transitionen. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som syftar till att fånga fenomenet ur ett elevperspektiv. Undersökningen lutar sig på Meads teori om den symboliska interaktionismen, där vi lär oss om oss själva genom av att spegla oss i andra och Bowlbys anknytningsteori och om vikten av denna. Resultatet visar att eleverna upplever omsorg och trygghet från personalen som en stor del i arbetet kring transitionen. Resultatet visar att eleverna upplever att behovet av omsorg och trygghet blir tillgodosedda på skoldaghemmet medan eleverna upplever en brist i både omsorg och trygghet från personalen på den mottagande gymnasieskolan. I analysen av intervjumaterialet kan också utläsas att eleverna inte är rustade i ansvarstagandet runt olika situationer.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger i förskoleklass och skolledning upplever betydelsen av specialpedagogens arbete i förskolan för barns fortsatta skolgång. Undersökningsmetoden är kvalitativ intervju och för studien är två rektorsområden utvalda och representeras av två rektorer och tre pedagoger i förskoleklass. Resultatet visar att det finns många fördelar med specialpedagogens arbete i förskolan. Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd och stöd åt personalen i förskolan i sitt arbete med dessa, är den främsta anledningen till att rektorerna valt att satsa på specialpedagoger i förskolan. Vem som främst gynnas framkommer inte utan barn, föräldrar, pedagoger i förskola/skolan och rektorer nämns alla som de som har stor nytta av arbetet. En fördel som nämns i undersökningen är att om specialpedagogen arbetar både i förskola och i förskoleklass bildas en länk mellan de olika verksamheterna samtidigt som förskolans kunskaper om barnen förs vidare med in i skolan.