Introduktion: Omkring 10000 personer drabbas årligen av hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Allt fler av dessa människor kan räddas till livet men komplikationerna efteråt är många vilket kan påverka patientens upplevda hälsorelaterade livskvalitet. Syftet: Var att belysa hur patientens upplevda hälsorelaterade livskvalitet påverkas efter ett hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: En litteraturstudie enligt de nio stegen i Polit och Becks (2016) flödesschema har genomförts. Cinahl och PubMed användes som databaser och totalt 11 artiklar utgjorde resultatet där två var manuellt framtagna. Artiklarna lästes var för sig upprepade gånger och sedan diskuterades de gemensamt. Kategorier och underkategorier uppkom utifrån artiklarnas resultat.  Resultat: Tre huvudkategorier identifierades baserat på artiklarnas resultat: psykisk påverkan och emotionella reaktioner, fysisk påverkan och social påverkan. Underkategorierna som framkom var: psykisk ohälsa, minnesnedsättningar och skuldkänslor, fysiska nedsättningar och att klara dagliga aktiviteter och smärta, samt arbetsförhållanden och boende och sociala relationer. Slutsats: Den hälsorelaterade livskvaliteten för patienten kan påverkas i varierande grad efter ett hjärtstopp utanför sjukhus. Det är av stor vikt att anpassa omvårdnaden/uppföljningen utefter den individuella patientens behov.

Introduktion: Hjärtstopp är en av de ledande orsakerna till oväntade dödsfall och svarar för ungefär hälften av alla dödsfall som orsakas av hjärt- och kärlsjukdom. Hjärtstopp är även ett stort globalt hälsoproblem. År 2019 drabbades 8404 personer av hjärtstopp i Sverige både på och utanför sjukhus. Livets aspekter kan förändras efter ett hjärtstopp, och då får personerna lära sig att leva i den nya livssituationen. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturöversikt baserat på elva vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. 11 artiklar som inkluderades söktes i två databaser, PubMed och CINAHL. Resultat: Fyra huvudteman och sex subteman identifierades. I resultatet framkom att personer som överlevt ett hjärtstopp upplevde fysiska begränsningar och emotionella förändringar. Dessa personer upplevde även ett ökat behov av information och uppföljning från hälso- och sjukvården. Slutsats: Personer som överlevt ett hjärtstopp kan ha fysiska och emotionella upplevelser. Det är vanligt att personerna upplever minnesproblem, ångest och blir osäkra inför framtiden. Dessa upplevelser gör att deras vardagliga liv påverkas negativt. Det krävs därför förståelse och kunskap från sjuksköterskor som vårdar dem för att kunna ge anpassat stöd och information samt utforma mer optimal eftervård. Det behövs även mer forskning inom området för att förbättra vård och uppföljning efter ett hjärtstopp.

This masters thesis examines children of Holocaust survivors otherwise known as second-generation survivors. The aim is to research how memories from a traumatic past, which affected the survivor’s parents during the Holocaust, lives on and continues to affect the lives of those who were not there to experience them. The study examines the life stories presented by children of Holocaust survivors in Swedish journalist and author Bernt Hermele’s podcast Överlevarna –Andra generationen (English translation Survivors – Second-Generation). The study approaches the second-generation survivor’s life stories via a theoretical framework that combines Jörn Rüsens theory of historical narrative and Marianne Hirsch concept of postmemory. By using this new theoretical approach to children of survivor’s life stories the study manages to investigate how the past become and remain important for children of survivors. From the analysis several results surrounding how, the past remains relevant can be discerned. Firstly, that the second-generation survivors in Sweden exhibits a postmemory. This postmemory however should not always be interpreted as traumatic and does not over necessarily overshadow other joyful family memories. The children of survivors negotiate their identity as second-generation survivors and there is no uniform answer to what it actually means to be a second-generations survivor. The main identity discussed by the second-generation is their Jewish identity. However, their Jewish identity does not mainly come from religious beliefs but rather from their relationship to their parents and their parent’s behaviour during childhood. Due to their postmemory, some second-generation survivors show a continuous search for their parents and their parent’s stories. In lack of answers, they use experiences from the present that can be interpreted and applied on their parents for increased understanding of them. This phenomenon can be referred to as postmemory-continuity. Lastly the act of telling and retelling their own and their parent’s stories is presented as a meaningful act for second-generation survivors. This is due to the fact that telling becomes a way to resist and prevent antisemitism and racism and increase tolerance insociety in the future.

Snabbare och effektivare insatser ökar antalet överlevande personer efter ett hjärtstopp. Hjärtstopp är en stor händelse som skapar förändringar i livet. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om personers livsförändringar efter ett hjärtstopp. Syftet besvarades utifrån två frågeställningar där fokusen var att se hur vardagslivet påverkades samt vad som blev viktigt i livet efter hjärtstoppet. En integrerad kunskapsöversikt utfördes där 17 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades. Resultatet från första frågeställningen visade att vardagslivet påverkades av känslor som skuld, oro och ångest. Förändringar i kognitiva förmågor, rörelseförmågor, arbetsliv och samliv var även delar i vardagen som påverkades. Resultatet från den andra frågeställningen visade att relationen till andra blev viktigare än tidigare. Det blev även viktigt att ändra sin livsstil för att minska risken för återfall och gå vidare i livet. Att visa sin tacksamhet till livräddarna blev viktigt och visades genom att leva livet fullt ut. Studien bekräftar att det sker livsförändringar hos personer som drabbats av hjärtstopp. Stöd kan komma att behövas i livsförändringar som hjärtstopp medför. Det krävs att händelsen accepteras som en del av livet för att kunna gå vidare.

No description available.

Bakgrund: Den vanligaste dödsorsaken världen över är plötsligt hjärtstopp. Dock ökar antalet individer som överlever plötsligt hjärtstopp varje år. Samtidigt som antalet överlevare ökar måste även sjuksköterskans förståelse för patienternas livsförändringar öka.                              Syfte: Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av kognitiva förändringar efter ett hjärtstopp.                                                                                                                        Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturöversikt i enlighet med Fribergs design. Litteratursökningarna gjordes i CINAHL och PubMed och dataanalysen genomfördes enligt Fribergs fyra steg.                                                                                          Resultat: Resultatet visade två kategorier som framkommit utifrån likheter och skillnader mellan artiklarna. Kategorierna var patienternas erfarenheter av kognitiva förändringar två veckor till ett år efter hjärtstoppet och patienternas erfarenheter av hur de kognitiva nedsättningarna tar sig uttryck. Huvudfynden består av erfarenheter kring de kognitiva nedsättningarna som medföljer efter ett överlevt hjärtstopp. Resultatet belyser de olika nedsättningar som patienter har erfarenhet av samt vilka konsekvenser nedsättningarna kan innebära för människans levnadssituation och hälsa. Förändringarna kan påverka möjligheterna att känna känsla av sammanhang genom att finna meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet i sitt liv efter hjärtstoppet.                                                                                                      Slutsats: Överlevarna upplevde kognitiva förändringar som minnesproblematik, nedsatta förmågor inom koncentration, igenkänning, planering och inlärning. Att anpassa sig till den nya levnadssituationen var för flera svårt att acceptera. Ett engagemang saknades till att återgå till sin vardag och arbete. Minnesproblematiken bidrog med svårigheter att kunna hålla en flytande konversation. För en hög KASAM betonas det hur viktigt det är att sjuksköterskan bemöter denna grupp av patienter med respekt och hänsyn samt finns där som stöttning och vägledning.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn årligen i olika typer av cancer och av dessa botas cirka 80 procent. Cancerdrabbade barns psykiska hälsa påverkas till följd av den tuffa behandlingen och de upplever sig ha sämre självkänsla. Barn är beroende av sina föräldrar under sjukdom och behandling. Föräldrar till cancerdrabbade barn tar ett stort omvårdnadsansvar för barnen och upplever en hög stressnivå Syfte: Att undersöka hur cancerdrabbade barn och deras föräldrar psykiskt hanterar cancersjukdomen under sjukdomstid, vårdtid och vardagsliv.  Metod: En kvalitativ studie baserad på sju självbiografier av cancerdrabbade barns och föräldrars upplevelser av att få diagnos, sjukdom och behandling. Självbiografierna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat: Resultatet visar att både barn och föräldrar påverkas psykiskt mycket negativt av diagnos och behandling. Cancerdrabbade barn drabbas av dålig självkänsla och upplever orättvisa för att de drabbats av cancer. Föräldrar blir mycket oroliga, stressade och åsidosätter livet vid sidan av sitt drabbade barn. De upplever skuld för att barnet har drabbats av cancer. Slutsats: Goda relationer inom familjen, stöd från vänner och gott bemötande från vårdpersonalen reducerar risken för att cancerdrabbade barn och föräldrar ska må psykiskt dåligt under barnets behandlingstid.

Vi lever i en ömtålig vardag. Vi gör den än ömtåligare genom vårt sätt att leva. Det är ingen idé att jag säger det med ord; jag har redan sagt det så många gånger att människorna runt omkring mig har slutat lyssna. Kanske är objekt en bättre ingång till samtal. I det här arbetet har jag, genom såväl text som praktiskt arbete inom corpuskonstfältet, undersökt vad som händer med oss när vardagen faller sönder och kaos utbryter. Genom en startpunkt i klimatkatastrofen år 536, som ledde till att närmare hälften av Nordens befolkning dog, har jag spekulerat kring om samma sak skulle hända idag, eller kanske att det händer idag. Resursbrist leder alltid till våld. Trots att vi vet det fortsätter vi knapra i oss jorden en liten bit i taget. Vad är tanken att vi ska göra när den tar slut? / We live in a fragile everyday. We make it even more fragile by the way we live it. There is no point in saying it with words any more, I've already tried that so many times that people have stopped listening. Maybe objects are a better way to start a conversation. In this project, that consists of this thesis and the physical body of work "Memories from a parallel future", I've been investigating what happens to us when the everyday falls apart and chaos erupts. With a starting point in the climate-crisis of the year 536, that led to the death of almost half of the Norse population, I've been speculating what would have happened today. Or maybe that it is actually happening today. Depletion of resources always results in violence. We know this, but still we keep nibbling at the earth, a little chunk at a time. What do we plan to do when there is nothing left? / <p>Bilder av verk av konstnärerna Iain Baxter&amp;, Naoko Ito och Luiana Rondolini har tagits bort av upphovsrättsliga skäl. Titlarna på verken står dock kvar. </p>

Traumatiska händelser som naturkatastrofer kan orsaka lidande. En person som lider kan vara i behov av tröst. Varje människa och hennes upplevelse av lidande och tröst är unik, men genom att ta lärdom av människors levda erfarenheter av lidande och tröst under tsunamikatastrofen kan förståelsen för dessa fenomen ökas. Denna kunskap är värdefull även för sjuksköterskor som inte möter patienter som överlevt en naturkatastrof. Syftet med studien var att genom en kvalitativ litteraturstudie beskriva svenska turisters upplevelse av lidande och tröst i samband med tsunamikatastrofen i Thailand 2004. Resultatet baserades på personliga skildringar av katastrofen från självbiografier, berättelser på Sveriges Televisions flodvågskatastrof hemsida samt tidningsartiklar som innehållsanalyserades. Resultatet visar att överlevande upplevde både lidande och tröst i samband med tsunamikatastrofen. Lidandet var fysisk, psykiskt och existentiellt. Bristande stöd och resurser bidrog till ökat lidande. De överlevande försökte distansera sig från lidandet på olika sätt. Tröst upplevdes genom gemenskap och närhet, stöd, att få berätta och uttrycka sitt lidande samt genom omsorg om andra. Familj, vänner och andra drabbade spelade en stor roll för upplevelsen av stöd och tröst.

<p>Traumatiska händelser som naturkatastrofer kan orsaka lidande. En person som lider kan vara i behov av tröst. Varje människa och hennes upplevelse av lidande och tröst är unik, men genom att ta lärdom av människors levda erfarenheter av lidande och tröst under tsunamikatastrofen kan förståelsen för dessa fenomen ökas. Denna kunskap är värdefull även för sjuksköterskor som inte möter patienter som överlevt en naturkatastrof. Syftet med studien var att genom en kvalitativ litteraturstudie beskriva svenska turisters upplevelse av lidande och tröst i samband med tsunamikatastrofen i Thailand 2004. Resultatet baserades på personliga skildringar av katastrofen från självbiografier, berättelser på Sveriges Televisions flodvågskatastrof hemsida samt tidningsartiklar som innehållsanalyserades. Resultatet visar att överlevande upplevde både lidande och tröst i samband med tsunamikatastrofen. Lidandet var fysisk, psykiskt och existentiellt. Bristande stöd och resurser bidrog till ökat lidande. De överlevande försökte distansera sig från lidandet på olika sätt. Tröst upplevdes genom gemenskap och närhet, stöd, att få berätta och uttrycka sitt lidande samt genom omsorg om andra. Familj, vänner och andra drabbade spelade en stor roll för upplevelsen av stöd och tröst.</p>