I den här uppsatsen utforskas en jämställdhetsdiskurs i en kommunal översiktsplan. Den studerade kommunen är Kiruna kommun i Norrbottens län. Syftet med uppsatsen är att med ett intersektionellt perspektiv analysera hur en jämställdhetsdiskurs kan skapas i en kommunal översiktsplan samt att diskutera hur detta kan bidra till att (re)producera makt-, över- och underordningar i samhället. Syftet uppfylls med hjälp av tre frågeställningar: Vilka förbindelser mellan sociala kategoriseringar och planeringsområden kan identifieras i jämställdhetsdiskursen? Vad karaktäriserar de förbindelser som kan identifieras i jämställdhetsdiskursen? Hur kan dessa förbindelser förstås utifrån ett intersektionellt maktperspektiv? I uppsatsen görs en diskursanalys med utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteoretiska begrepp diskurs, artikulation, moment, nodalpunkt, det diskursiva fältet, element, flytande signifikanter och ekvivalenskedjor. Analysen visar på komplexa relationer mellan olika sociala kategoriseringar av individer och olika planeringsområden i översiktsplanen samt hur och vilka betydelser dessa fyller jämställdhetsdiskursen samt begreppet jämställdhet med. Det diskursteoretiska ramverket bidrar till att skapa förståelse för dessa komplexa relationer genom att ekvivalenskedjor kan formuleras och att jämställdhetsdiskursens form och innehåll därmed kan analyseras. Analysen behandlar också vilka element som får sin slutliga betydelse i översiktsplanen och varför samt hur förbindelserna mellan sociala kategoriseringar och planeringsområden sker. Analysen och diskussionen visar vidare, genom några exempel, på relevansen av intersektionella analytiska ansatser samt hur jämställdhetsdiskursen skulle kunna (re)producera maktrelationer i det samhälle där diskursen rör sig och hur detta kan bidra till att vissa (grupper av) människor privilegieras medan andra exkluderas. / In this degree project a gender equality discourse is explored in a comprehensive plan adopted in the Swedish municipality of Kiruna, located in Norrbotten county. The purpose of this degree project is to, with an intersectional approach, analyse how a gender equality discourse could originate in a comprehensive plan and subsequently discuss how the gender equality discourse could contribute to the (re)production of relations of power, superiority and subordination in society. These were the research questions: <li aria-level="1">Which associations between social categorisations and planning departments can be identified in the gender equality discourse? <li aria-level="1">What are the characteristics of the associations identified in the gender equality discourse? <li aria-level="1">How could these associations be understood based on an intersectional perspective of power? In this degree project a discourse analysis is made based on Laclau and Mouffes discourse theoretical concepts discourse, articulation, moment, nodal point, the discursive field, element, floating significant and equivalence chain. The analysis indicates complex relations between social categorisations and differing planning departments and which meanings the gender equality discourse and the concept of gender equality is being filled with in the comprehensive plan. The discourse theoretical framework contributes to a deeper understanding of these complex relations through the formulation of equivalence chains and therefore enables the possibility to analyse the gender equality discourse form and content, which elements acquire their definite meaning and why but also how the associations are made in the comprehensive plan. Furthermore, the analysis and the discussion indicate a few ways that the gender equality discourse could (re)produce power relations in the community where the discourse exists and how this could contribute to the privileging of some (groups of) individuals and the exclusion of others.

Dagens representativa demokrati har blivit alltmer behäftad med politikermissnöje och sjunkande valdeltagande. Forskare har därför talat om hur demokratin behöver fördjupas och breddes med inslag av deliberativ demokrati för att få legitimitet. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka hur väl inslag av deliberativ demokrati uppfylls i verkligheten inom lokaldemokratin. Detta görs för att kunna bilda sig en förståelse för i vilken mån inslag av deliberativ demokrati faktiskt tillämpas. Genom att använda Sherry Arnsteins teori om The Ladder of Participation, på svenska Deltagandestegen, analyserar uppsatsen medborgardialogen mellan Uppsala kommun och medborgare i planeringsfallet de Sydöstra stadsdelarna i Uppsala kommun. Ett fall som har karaktäriserats av missnöje gentemot Uppsala kommun från medborgare. Teorin möjliggör en normativ klassificering av den deliberativa demokratiska praktiken medborgardialog, och gör det genomförbart att mäta i vilken mån som Uppsala kommun har tillämpat en medborgardialog enligt idealet. Studien har använt sig av kvalitativ metod för att samla in det resultat som analyseras utifrån uppsatsens valda teori.

Sveriges skärgårdsområden är unika, då det endast är ett fåtal platser på jorden som omfattas av skärgård. Kust- och skärgårdsmiljöer har länge varit viktiga platser för människor att bo och leva på. Under en längre tid har permanentboende i skärgårdssamhällena minskat men samtidigt har områdena drabbats av en hård exploatering av fritidsbebyggelse.Konsekvenserna blir att områdena har svårt att hantera kommunikation, service och näringsliv. Liksidigt med utvecklingen som sker i skärgårdsområdena eftersöks en levande kust och skärgård. Syftet med arbetet är att undersöka hur kommuner hanterar skärgårdsområden i deras arbete med översiktsplanering. Arbetet har genomförts genom att studera översiktsplaner från skärgårdskommunerna Öckerö, Karlskrona och Oskarshamn. Utefter resultatet från arbetets fallstudier har slutsatsen dragits att det finns en stor variation mellan kommuners skärgårdsplanering och att alla kommuner inte hanterar en utveckling avskärgården i sin kommunala översiktsplanering.

Planering för en socialt hållbar stad behövs ofta i samband med förtätning. Förtätning kan medföra att flera funktioner samlas på en liten yta i staden vilket ger god möjlighet för aktiv mobilitet, och riskerar att bygga bort grön- och blåstruktur vilket i stället ge fler hårdgjorda ytor. Flera funktioner på liten area i staden ger folksamlingar, vilket kan medföra stress bland invånarna. Detta kandidatarbete undersöker hur den fysiska miljön påverkar individers välbefinnande, där stress har stor betydelse.   Två dokumentstudier genomfördes som undersökte översiktsplaner för Karlskrona kommun och Kristianstad kommun. Två enkätstudier genomfördes för att undersöka hur den fysiska miljön på vägen till skolan upplevs, där studenter från Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan Kristianstad medverkade. Studierna visade på ett behov av ytterligare forskning kring hur den fysiska miljön påverkar välbefinnande och psykisk hälsa. Undersökningarna visar även på en skillnad mellan hur kommuner vill utveckla städerna för grön- och blåstruktur, och respondenternas åsikter och behov.

Fysisk planering är en skattefinansierad offentlig verksamhet som medför begränsningar i tillgängliga resurser. Parallellt finns även en demokratisk förpliktelse att säkerställa att resurserna används på ett ändamålsenligt och transparent sätt som gynnar allmänheten. På grund av de begränsade resurserna är det en ständig fråga hur de ska fördelas och prioriteras mellan olika kommunala verksamheter, där fysisk planering är en av många. Kopplat till detta finns även ett tydligt behov av att prioritera genom den fysiska planeringen, där kommunen måste prioritera mellan olika sektorer, områden eller planer baserat både på tillgängliga resurser och politiska mål och strategier.  Prioriteringar inom fysisk planering är en central del av kommunernas verksamhet, även om Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) inte explicit föreskriver något särskilt prioriteringssystem. Lagen kräver dock att kommunerna ska väga olika intressen mot varandra i sin fysiska planering, vilket kan ses som ett prioriterande. Då mycket av kommunernas prioriterande inom fysisk planering sker i den strategiska planeringen, i form av översiktsplaner, är detta dimensionen som fokuseras i denna studie där syftet är att undersöka och beskriva hur svenska kommuner prioriterar i sin strategiska fysiska planering. För att uppnå studiens syfte används en flerfallsdesign där prioriteringarna i fyra svenska kommuners strategiska fysiska planering undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys av deras respektive översiktsplaner. Utifrån denna analys framkommer att det inte finns ett enskilt sätt som svenska kommuner formulerar sina prioriteringar på i den strategiska fysiska planeringen. Snarare syns stora skillnader beroende på om det gäller visioner, mål eller strategier, samt mellan de olika kommunerna. Här syns även att kommunernas strategiska fysiska planering innehåller en blandning av olika typer av prioriteringar - både tydligt uttalade och mer implicita - vilket kan påverka hur de får genomslag i den praktiska planeringen och utvecklingen. Trots denna variation anses kommunerna lyckats formulera en sammanhängande helhet i sina prioriteringar, vilket är av stor vikt för den strategiska planeringens styrande effekt

Planeringen vilar på grundidén att den ska leda till något bättre och gynna alla, och den idén säkerställs genom allmänintresset. Men vad som anses vara något bättre råder det delade meningar om och därav varierar innehållet allmänintresset fylls med, beroende på kontext och tidsanda. En rådande trend som påverkar tidsandan är nyliberalismen som visats påverka planeringen. Den nyliberala idén om planeringen står i stark kontrast till den grund planeringen vilar på då nyliberalismen tillbakavisar planeringen som ett verktyg för att skapa ett samhälle som gynnar alla och istället förespråkar den fria marknaden. Detta innebär att planeringens grundtanke om att allmänintresset ska säkerställa en planering som gynnar alla, utmanas samt anses illegitim av nyliberalisterna. Denna spänning är vad som gör ämnet intressant att studera och är varför arbetet ämnar att studera hur allmänintresset påverkas av en nyliberaliserad planering.  Detta arbete fokuserar på hur nyliberalismen påverkar framställningen av allmänintresset och den frågan besvaras genom att studera nyligen antagna översiktsplaner, eftersom översiktsplanen ska genomsyra all planering i kommunen. För att studera översiktsplanerna kommer en kvalitativ textanalys att användas för att utläsa hur kommunerna legitimerar sin planering vilket också talar för deras syn på allmänintresset. Sedan appliceras det teoretiska ramverket som är uppbyggt kring fyra kärnvärden vilka beskriver hur nyliberalismen ser på samhället, kärnvärdena tydliggör också hur ett nyliberalt allmänintresse ser ut, kärnvärdena är: marknaden, rättsstaten, välfärd och privat egendom. Genom det teoretiska ramverket är det därför möjligt att utläsa ett nyliberaliserat allmänintresse i översiktsplanerna. Arbetets resultat beskrivs genom fyra trender vilka visar på fyra sätt kommunerna legitimerar sin planering, trenderna är centrerade kring ämnena tillväxt, attraktivitet, invånaren och näringslivet. Genom att applicera det teoretiska ramverket framgår det att allmänintresset är nyliberaliserat, men att nyliberaliseringen är begränsad. Detta då planeringen legitimeras av att skapa tillväxt vilket också betyder att marknadslogiska resonemang blir en naturlig del av planeringen, men nyliberaliseringen sker genom en marknadsbefrämjande planering som innebär att kommunerna styr mot tillväxt.

Användningen av begränsade resurser behöver planeras för att de ska användas effektivt. När det gäller markens användning är det inte endast markägarna som styr tvärtom ses mark- och vattenanvändning som en samhällelig angelägenhet där kommunen har ett stort ansvar. I den svenska lagstiftningen finns vad som kallas för det kommunala planmonopolet vilket ger kommunen rätt att planera markens användning. Detta system bygger på att kommunen har legitimitet för sina planer. Den svenska lagstiftningen bygger på den rationella planeringsteorin där det görs skillnad på politikers värderingar och mål, och planerares rationella kunskap och förmåga att ta fram lösningar. Denna syn på planeringen har inte stått utan kritik och det har utvecklats flera alternativa teorier som beskriver hur planeringen bör gå till och vad som gör den legitim. Syftet med detta arbete är att utforska hur synen på planeringens legitimitet har förändrats över tid. Denna kunskap används sedan tillsammans med kunskap om lagstiftningens motiv och utformning för att studera två samtida exempel av översiktsplanering. Fallstudierna har skett via kvalitativ textanalys där översiktsplaner tillsammans med andra styrdokument har analyserats. De kommuner vars översiktsplaner har studerats är Örebro och Göteborg vilka har vissa likheter när det gäller deras centrala roll i regionen och befolkningsökning. Trots detta uppvisar kommunerna något olika förhållningssätt till planeringen.

Urbanisering i kombination med miljöfarliga utsläpp från fordonstrafiken ställer högre krav på bostadsplaneringen i städer. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur multikriterieanalyser inom geografiska informationssystem kan tillämpas i den översiktliga planeringen för att bidra till ett hållbarare samhälle. En effektivare strategisk bostadsplanering med anslutning till befintliga samhällsfunktioner kan bidra till att miljövänligare transportalternativ prioriteras före bilen. Med hjälp av intervjuer från två tjänstemän inom offentlig och privat sektor har ett antal kriterier tagits fram till analysen. Utifrån befintliga samhällsfunktioner var målet med studien att lokalisera nya områden för bostadsutveckling med hjälp av en multikriterieanalys. Detta kan bidra till att miljövänligare transportmedel kan prioriteras före bilen eftersom avstånden till samhällsfunktionerna blir kortare. Utöver detta var även målet att undersöka hur politiska intressen skiljer sig åt med hjälp av en rangordning utifrån de framtagna kriterierna. Resultatet visar att representanterna från de två största politiska partierna i en svensk småstad rangordnar kriterierna olika gällande vilka samhällsfunktioner som bör finnas i närhet till nya bostadsområden. Däremot visar slutresultatet att de lokaliserade områdena för bostadsutveckling inte skiljer sig nämnvärt mycket ifrån varandra, trots politikernas varierande bostadspolitik. Studien kan bidra till en effektivare politisk hantering av ärenden eftersom politiska skiljaktigheter i slutändan inte alltid visar skillnader i vilka aktiviteter eller objekt som bör placeras var. / Urbanization combined with toxic emissions from motor traffic calls forhigher demands when house planning in cities. The purpose of this study is toincrease understanding about how to apply multi criteria analyses whenmaster planning to contribute to a more sustainable society. A more effectivehouse planning connected to existing societal functions might add to the usageof more sustainable transportation alternatives rather than that of cars. Using the input from interviews with representatives from both the privateand the public sector, a number of criterias have been developed for theanalysis. Considering existing societal functions, this study was intended toidentify new areas for housing development using a multi criterial analysis.This might contribute to more sustainable transportation because of thedistance to the societal functions. In addition to this, the intention extended tothe investigation of how political interests differs from one another, using aranking system based on the developed criterias. The results show that representatives from the two largest political parties in asmall town in Sweden rank the criterias different when it comes to whatsocietal functions a new housing area should have in close proximity. On theother hand, the end results show that the areas chosen for housingdevelopment have similar qualities, in spite of varying housing politics amongthe politicians. This study might contribute to a more effective politicalhandling of business, since political differences does not ultimately showdifferences in where activities or objects should be placed.

Handel är en central del av en stads funktion och utveckling. Den bidrar till stadsliv och lockar människor till staden. Köpcenter påverkar och formar städers handelssituation och är ofta placerade i städers centralare delar. Undersökningar visar dock att köpcenter står inför utmaningar som hotar att lämna tomma lokaler, vilket påverkar stadens stadsliv och drivkraft. I denna uppsats undersöks hur svenska kommuner kan påverka köpcenters markanvändning och resiliens. Resiliens är, bland annat, den egenskap eller process som beskriver möjligheter och flexibilitet till att förutse och svara på olika former av kriser i förhoppning om att vidareutvecklas. Kommuners möjlighet till påverkan diskuteras främst utifrån teorier kring handel, köpcenter och det fysiska planeringssystemet. De ger en samlad förståelse över ett köpcenters situation och gör det möjligt att analysera dem och deras resiliensstrategier. Inom ramen för studien har två fallstudier genomförts, den ena behandlar köpcentret Entré i Malmö som fallstudieobjekt och den andra behandlar Galleria Boulevard i Kristianstad. Analysen visar på hur omständigheter så som e-handel, konkurrens mellan köpcenter och samarbetet mellan kommun och ägare påverkar fallstudieobjekten och deras nivå av resiliens. Analysen visar att förståelse över köpcentrets situation är en viktig del i en resiliensstrategi samt att kommuner och ägare samverkar i viss mån, men utan större inverkan. Uppsatsen belyser att kommuner visar på en vilja att öka köpcenters resiliens men att beslut inte alltid baseras på relevanta underlags rekommendationer. Därtill visar uppsatsen indikationer på att lagar som reglerar den kommunala fysiska planeringen ibland hindrar kommunen från att hantera köpcenters resiliens. Slutligen antyder analysen att kommuners främsta verktyg för att hantera resiliens är det fysiska planeringsarbetet och kommunikation med viktiga aktörer kopplade till det aktuella köpcentret. Sammanfattningsvis verkar ansvaret för köpcenters resiliens ligga hos deras ägare, men att kommuner kan bidra genom en ökad flexibilitet.

Studien tar sin utgångspunkt i de ändringar i detaljplanerna som byggnadsnämnden nyligen antagit för områdena längs kusten vid Vantamansvägen och Glansabovägen strax söder om Åhus. Frågan om synen på området är aktuell och samrådet i samband med ändringarna avslöjar att boende i området inte delar kommunens syn. Syftet var att undersöka kommunens och de boendes syn på området och den ändring som gjort i detaljplanen. Det var också ett syfte att utagera varför kommunen valt att ta upp ändringarna enligt ett enkelt planförfarande framför ett normalt. Det beslutades sent i undersökningen att detaljplanen för området vid Vantamansvägen hade upphävts. I teoriavsnittet får vi ta del av forskning om vilka motiv som finns för fritidsboende. De tas också upp hur förhållandet med område där fritidshus och permanenthus finns i samma område kan se ut samt de planeringsfrågor man ställs inför vid kustnära lägen. Det senare visar sig i teorin vara något som ofta kan vara konfliktfyllt och inte helt enkelt. För att följa syftet och besvara de frågeställningar om hur synen på detaljplanerna var hos de boende och kommunen har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Bland de intervjuade finns åtta stycken ägare av fritidshus och en tjänsteman på stadsbyggnadskontoret i Kristianstad kommun. Resultaten visar att de boende i fritidshusområdet är nöjda med hur området ser ut idag och vill därför också bevara det. Man ser fördelen med det havsnära läget och naturen där man använder det till flera olika aktiviteter kopplade till rekreation, liksom det får stöd från i teorin. Det framkommer också liksom teorin föreslår att det saknas intresse hos ägarna till fritidshus att omvandla det till ett permanentboende. Teorin föreslår att konflikter kan skapas när permanent och fritidsbosättning blandas och det finns ett visst stöd för att det riskeras även i detta område. Det resultatet går dock inte ihop med hur de ser på detaljplanen där flera faktiskt är nöjda eller åtminstone accepterade ändringen. Kommunen har tagit ett aktivt ansvar för planeringsfrågor längs kusten och det har funnits en aktiv vilja att skapa attraktiva boendemiljöer i kommunen. Detta intresse har visat sig skilja sig från de boende i områdets intressen. Det finns tydliga tecken på att kommunen inte lyssnat på de boende eller allmänheten utan valt att prioritera den politiska viljan och de fördelar kommunen hoppas kunna dra av att ändra detaljplanen, som exempel kan vi nämna att de önskar locka till sig fler och särskilt penningstarka invånare till kommunen. Det verkar dock som att området inom de närmaste åren inte kommer att användas som permanentbosättning och därmed kommer kommunen inte att vinna de fördelar de hoppats på.