Denna uppsats handlar om arrangerade äktenskap. Syftet är att undersöka dels hur kvinnor som lever i en miljö där arrangerade äktenskap är vanligt förekommande, beskriver, uppfattar och värderar denna form av äktenskap och dels hur dessa påverkas av andra samhällens syn på det arrangerade äktenskapet. En annan infallsvinkel är hur det professionella mötet inom socialt arbete i Sverige med personer som lever i ett sammanhang där arrangerade äktenskap är vanligt ser ut samt hur det upplevs, uppfattas och värderas av de professionella. Intervjuer har gjorts med sju kvinnor i Palestina, som antingen lever i eller har levt i ett arrangerat äktenskap, eller befinner sig i en miljö där denna form av äktenskap är vanligt förekommande. Intervjuer har även utförts med en kurator, en lärare och en behandlingsassistent i Sverige som genom sina professionaliteter på något sätt kommer i kontakt med det arrangerade äktenskapet. För att kunna bearbeta detta material har begrepp som retribalisering och postmodernism använts. Resultatet visar att majoriteten av de palestinska kvinnorna ställer sig negativa till det arrangerade äktenskapet på individuell basis, samtidigt som de försvarar det som en kulturell angelägenhet som är viktig att bevara. Detta framgår tydligast när de jämför sin egen kultur gentemot västvärlden. Resultatet visar även på att arrangerade äktenskap är relativt vanligt förekommande i Sverige och att det finns vissa oklarheter i hur de professionella bör förhålla sig till det. Kritik har framförts huruvida det svenska samhället väljer eller snarare inte väljer att agera. Strukturella problem såsom segregation och utanförskap är högst aktuella för varför det arrangerade äktenskapet fortlever i Sverige. En fråga som uppkommer i samband med detta är om det svenska samhället kan vara en erbjuda trygghet för den individ som i samband med ett arrangerat äktenskap tvingats bryta med sin familj.

Henry VIII is known as the king who changed the direction of the Chruch of England, because of not being able to divorce his wife Catherine of Aragon. Everyone who has the smallest interest in history will know who this man is, and he keeps fascinating us until this day. How are his motives to the reformation and the divorce portrayed in literature during the last 100 years? Was the divorce the only reason for the start of the English reformation? These topics will be examined in this essay written at a bachelor level.

Våld mot kvinnor är en kränkning av de universella mänskliga rättigheterna som baseras på alla människors lika värde och rättigheter. Flera internationella konventioner har antagits som ger staten skyldighet att skydda kvinnor, oavsett om våldet mot kvinnor sker i den privata eller offentliga sfären.  Det hedersrelaterade systemet är ett komplext system som är väldigt strukturellt och organiserat. Denna karaktär innehåller olika former av förtryck och anses inte som enskilda och isolerade händelser utan dessa bör ses i tidsföljd och ingår i ett större organiserat sammanhang. De komponenter som förekommer i en hederskontext är: tradition, kultur, religion, könsmaktsordning, utanförskap, individuella/ psykologiska komponenter[1]. Här i Sverige finns unga personer som lever med tanken att de aldrig får dra skam över familjens heder vilket leder till ett ständigt hot i deras vardag. När man pratar ”hdrv” så är det inte enbart en man som misshandlar en kvinna utan oftast planeras detta av hela familjen som utövas både av släktingar utanför (män och kvinnor) eller enbart av den närmaste familjen[2]. Syftet med denna studie är att jag ska försöka ta reda på så mycket information och fakta för att kunna förstå olika diskurser kring hedersförtryck, hedersvåld och förhoppningsvis kunna nyansera hederskultur i relation till kultur, normer och religion.

I denna fallstudie har jag undersökt hur kvinnans möjligheter har utvecklats i den kristna kyrkans historia, med särskilt fokus på den tidiga kyrkans samtid och medeltidens strukturer. Syftet var att särskilt se till kyrkorum och äktenskap, och om kvinnans möjligheter har utvecklats till det bättre eller det sämre mellan dessa tidsperioder. Frågeställningen har formats efter detta syfte. Uppsatsen är kvalitativ och empirin är noga utvald, där både författarnas könsidentitet och litteraturens aktualitet har tagits i beaktande. Uppsatsen utgår ifrån en induktiv ansats, vilket innebär att den inte är teoristyrd. De teoirer som har valts är både förankrade i det historiska perspektivet, men också i det feministiska perspektivet.  I slutsatsen framkom det att kvinnor hade större möjligheter i den tidiga kyrkan, men i slutsatsen framkommer också klasskillnaders avgörande betydelse för kvinnor i valda tidsperioder.

This bachelor’s thesis is about the relationship between marriage, divorce and celibacy, and their respective relation to realized eschatology in the gospel of Matthew. I give special attention to the passages in Matthew that specifically deals with marriage ethics (Matt. 19:1-12, Matt. 5:31-32) and ones that have an explicit connection to eschatology (Matt. 22:30, Matt. 24:37-39). The essay is an exegetical literary analysis, and I will analyze these texts in relation to the historical debate on marriage but also in relation to Jesus´s claim on authority and motives. Since this motivation of Jesus is the kingdom utopia, it follows that the strict teaching on marriage and divorce is motivated by an ideal vision of heaven on earth.

<p>Att ingå äktenskap är något naturligt för oss människor, men äktenskap kan se olika ut beroende på varifrån man kommer och vilken religion man tillhör. Kristendomen och Islam skiljer sig åt i regler och mening med äktenskapet. Vad händer när personer från skilda bakgrunder gifter sig med varandra? Syftet med min studie är att undersöka hur blandäktenskap fungerar mellan kristna och muslimer, vad litteraturen säger och hur det ser ut i praktiken. Metoden som använts för att få svar är kvalitativa intervjuer med sju personer samt en litteraturstudie för att redovisa tidigare forskning.</p><p>Trots en begränsning av resurser för att göra en sådan studie har jag insett att litteraturen och praktiken inte överensstämmer. Samhället handlar mycket om fördomar och alla har vi en uppfattning, djupt präglad av vår uppväxt, föräldrar och omgivning, av hur en ”normal” familj ska se ut. Ibland blir det inte som vi har tänkt oss och vi människor kanske måste lära oss att vara mera öppna för det som än idag är ovanligt för oss.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är dels att klargöra synen på det kvinnliga och manliga könet samt synen på sexualitet i rådgivningslitteraturen, dels att spegla svaren från analysen med tre kontrasterande synsätt för att se likheter och skillnader. Detta kommer jag att göra genom att studera två böcker med kristen rådgivningslitteratur från 1948 som heter <em>Kärlekslivets och äktenskapets etik </em>skriven av Arvid Runestam och <em>Trivsel och trassel i äktenskapet</em> skriven av Erik Arbin. Under studiet av rådgivningslitteraturen kommer jag att besvara dessa frågor:</p><ul><li>Vilka egenskaper tillskrivs kvinnan respektive mannen i litteraturen?</li><li>Vilken anses vara den rådande livsnormen när det gäller sexualitet?</li><li>Vad anses hota kristendomens livsetik/värld?</li></ul><p>Jag kommer sedan att spegla rådgivningslitteraturen i tre kontrasterande synsätt; Nina Björks tankar kring feminism, kvinnligt och manligt och sexualitet i Björks roman <em>Under det rosa täcket, </em>Sigmund Freuds syn på religion, tabu och sexualitet där jag främst utgår från hans roman <em>Totem och Tabu, </em>och slutligen studerar jag könsrollerna i den skönlitterära romanen <em>Thérèse Raquin</em> skriven av Émile Zola. Med spegla, menar jag att jag kommer att söka efter likheter och skillnader mellan de tre synsätten och rådgivningslitteraturen.</p>

Syftet med uppsatsen är dels att klargöra synen på det kvinnliga och manliga könet samt synen på sexualitet i rådgivningslitteraturen, dels att spegla svaren från analysen med tre kontrasterande synsätt för att se likheter och skillnader. Detta kommer jag att göra genom att studera två böcker med kristen rådgivningslitteratur från 1948 som heter Kärlekslivets och äktenskapets etik skriven av Arvid Runestam och Trivsel och trassel i äktenskapet skriven av Erik Arbin. Under studiet av rådgivningslitteraturen kommer jag att besvara dessa frågor: Vilka egenskaper tillskrivs kvinnan respektive mannen i litteraturen? Vilken anses vara den rådande livsnormen när det gäller sexualitet? Vad anses hota kristendomens livsetik/värld? Jag kommer sedan att spegla rådgivningslitteraturen i tre kontrasterande synsätt; Nina Björks tankar kring feminism, kvinnligt och manligt och sexualitet i Björks roman Under det rosa täcket, Sigmund Freuds syn på religion, tabu och sexualitet där jag främst utgår från hans roman Totem och Tabu, och slutligen studerar jag könsrollerna i den skönlitterära romanen Thérèse Raquin skriven av Émile Zola. Med spegla, menar jag att jag kommer att söka efter likheter och skillnader mellan de tre synsätten och rådgivningslitteraturen.

Att ingå äktenskap är något naturligt för oss människor, men äktenskap kan se olika ut beroende på varifrån man kommer och vilken religion man tillhör. Kristendomen och Islam skiljer sig åt i regler och mening med äktenskapet. Vad händer när personer från skilda bakgrunder gifter sig med varandra? Syftet med min studie är att undersöka hur blandäktenskap fungerar mellan kristna och muslimer, vad litteraturen säger och hur det ser ut i praktiken. Metoden som använts för att få svar är kvalitativa intervjuer med sju personer samt en litteraturstudie för att redovisa tidigare forskning. Trots en begränsning av resurser för att göra en sådan studie har jag insett att litteraturen och praktiken inte överensstämmer. Samhället handlar mycket om fördomar och alla har vi en uppfattning, djupt präglad av vår uppväxt, föräldrar och omgivning, av hur en ”normal” familj ska se ut. Ibland blir det inte som vi har tänkt oss och vi människor kanske måste lära oss att vara mera öppna för det som än idag är ovanligt för oss.

Sweden has seen a reversal in marriage trends, from mainly declining marriage rates since the 1960s to increasing rates from 1998 and onwards. By applying event-history techniques to Swedish register data, this study examines whether the trend reversal is related to compositional changes in various socio-economic and demographic characteristics of the population, with special focus on childbearing. Only first marriages of women are studied as these largely represent the general marriage trends. The results show that the trend reversal only partly can be ascribed to compositional changes, more specifically to changes in labor-market attachment and childbearing. Thus, there is evidence of a new marriage trend in Sweden that does not conform very well to that of generally declining marriage rates as is often depicted in demographic literature. Furthermore, there is evidence of pro-cyclical marriage and childbearing trends. These patterns are especially interesting because Sweden is a country that in many aspects has been a forerunner in the development of new trends in family-demographic behavior and a country where childbearing and marriage are not necessarily seen as very closely interrelated.