Sömn beskrevs som övergående, återkommande tillstånd av förändrad förnimmelse av omgivningen. Tidigare publicerad forskning visade att sömnproblem kunde leda till försämrad livskvalitet och följderna kunde misstolkas som demens. I distriktssköterskans uppgifter ingick att stödja delaktighet och egenvårdsförmåga hos individer med nedsatt förmåga till egenvård. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskans omvårdnadsinterventioner kunde stödja äldre att uppleva tillfredsställande sömn. Metoden var litteraturstudie där 18 artiklar efter kritisk granskning inkluderades. Med hjälp av konventionell innehållsanalys identifierades koder ur materialet. Dataanalysens resultat presenterades i fyra huvudkategorier med icke farmakologiska interventioner tillämpbara för distriktssköterskan i arbetet att främja äldres sömn. Av betydelse var information, råd och stöd till individen med målet att utveckla copingstrategier för att hantera sömnproblem. Exponering för ljud och ljus samt musik var faktorer med inverkan på sömn. Fysisk aktivitet och olika metoder av massage- och tryckterapi hade betydelse för sömnen. Distriktssköterskans handledning och stöd till personal skapade förutsättningar för ett hälsosamt åldrande och förbättrat välbefinnande.

Ur den holistiska synen på människan kommer variationen av varje individs upplevelse av hälsa att se olika ut. Med ålderdomen anländer förändringar av hälsan inom de olika hälsodimensionerna, psykologisk/emotionell, fysisk, social och spirituell. Författarna till föreliggande litteraturstudie anser att hälsopromotiva åtgärder bör vara grundade från denna teoretiska bas. Syftet med denna litteraturstudie, var att belysa hälsopromotion för äldre (65+) ur detta mångdimensionella hälsoperspektiv. Sju kvantitativa och två kvalitativa studier kvalitetsgranskades och analyserades. En teoretisk ram utvecklades av hälsodimensionerna och gav ett raster inom vilket studiernas resultat sorterades. Resultatet visade att stimuli inom de olika hälsoperspektiven ger äldre en ökad eller bibehållen upplevd hälsa. Den ökade upplevda hälsan inom en hälsodimension påverkade ofta andra dimensioner på ett positivt sätt. Att ingå i ett sammanhang, känna sig accepterad och bekräftad och känna mening i livet manifesterade äldre människors syn på den upplevda hälsan. För att ytterligare öka kunskapen och förstå vikten av det centrala i äldres upplevelse av hälsa och på vilket sätt sjuksköterskan kan implementera det i den kliniska verksamheten krävs vidare forskning.

Idag är hot och våld mot äldre ett tabubelagt ämne både i samhället och i hälso- och sjukvården. Hot och våld mot äldre orsakar onödigt lidande och ska inte förekomma inom vården. Studier har ändå visat att missförhållanden är vanligt förekommande i äldrevården. Syftet var att beskriva hot och våld i relation till vård av äldre. För att besvara syftet gjordes en artikelgranskning med kvalitativ ansats. Resultatet visade på att vårdpersonalens människosyn till stor del utgjorde vad som kännetecknade hot och våld mot äldre. Den äldre kunde ses både som ett offer och som delaktig förövare i våldssituationer. Äldre tog ofta själva på sig skulden för det som hänt vilket var en del av att våld inte uppmärksammades och anmäldes. Vårdpersonal upplevde även att yttre omständigheter kunde ha en negativ påverkan på hur deras vård av den äldre blev. Denna studie visade på att hot och våld fortfarande är ett dolt problem. Vårdpersonal bör reflektera över hur deras handlingar upplevs av de äldre. Genom att uppmärksamma och få mer kunskap kring ämnet kan problemet bli synliggjort. Vår studie kan vara en vägledning för att nå ökad kunskap och förståelse om vad som kännetecknar hot och våld mot äldre.

Sammanfattning Bakgrund: I Halmstad har områdeschefer en mellanposition i den kommunala distributionen av hemtjänst. Studien undersöker hur dessa mellanchefer uppfattar krav eller önskemål från politikerna och från brukarna. Studiens fokusering är brukarnas efterfrågan och de politiska målen för den kommunala hemtjänsten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur distributionen av den kommunala hemtjänstens insatser kan förstås utifrån områdeschefers perspektiv. Metod: Den metod vi har valt för att kunna få en förståelse för områdeschefernas uppfattningar har en kvalitativ ansats och utgörs av intervjuer med totalt 6 intervjupersoner. Resultat: Områdescheferna uppfattar att det finns en efterfrågan av de återkommande insatser som redan ges men att det dessutom finns en efterfrågan från brukarna på andra insatser som beror på t.ex. tillfälliga händelser eller önskemål. Det finns dessutom en efterfrågan på en större flexibilitet i insatserna och en högre personkontinuitet från brukarna. Områdescheferna uppfattar de politiska målen för den kommunala hemtjänsten som övergripande mål och flera områdeschefer anser att dessa mål behöver brytas ner till delmål för att kunna implementeras och användas i den praktiska verksamheten.

Undernäring är ett tillstånd som kan påverka äldre personers dagliga liv och som därmed kan påverka hälsan negativt. Faktorerna som kan leda till undernäring är många och av skiftande slag. Syftet med arbetet var att identifiera och beskriva faktorer som kan leda till att äldre personer bli undernärda. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie och genomförandet av sökningarna gjordes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, ELIN, PsycINFO och PubMed. I den systematiska litteraturstudien ingick 12 kvalitetsgranskade artiklar, både kvantitativa och kvalitativa studier. Resultatet påvisade följande faktorer som inverkar på undernäring: munhälsa, kost, ålder, fysisk hälsa, mental hälsa, aptit och boendeform. En ökad kunskap om och förståelse för faktorer som bidrar till undernäring kan bistå vårdpersonal i arbetet med att förebygga undernäring och att ge omvårdnad till dem som redan utvecklat undernäring.

Det normala åldrandet samt kroniska sjukdomar påverkar individens näringstillstån, förmågan att inta mat och kan leda till malnutrition. Malnutritionstillstånd har samband med ökad risk för funktionsnedsättning och död. Syftet med denna studie var att beskriva åtgärder för att förebygga och behandla malnutrition hos äldre. Metoden var systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Studien innefattade 15 kvantitativa studier genomförda på personer över 65 år. Resultatet visade att nutritionsåtgärder som att ge kosttillskott, förbättra måltidsmiljön, handleda personl och patienter i nutritionsfrågor är förebyggande och behandlande av malnutrition hos äldre personer. De flesta åtgärderna är studerade på institutioner men kan tillämpas i primärvård och hemsjukvård.

Bakgrund: Åldrandet sker hos alla människor och upplevelsen av ålderdomen är individuell. Sexualitet hos äldre är ett område som det inte talas mycket om, ofta på grund av negativa attityder. Särskilt på vårdboenden är de äldre beroende av omgivningens attityder och förståelse för att kunna uttrycka sin sexualitet. Hendersons principer för omvårdnad betonar vårdandet av hela människan och vikten av att hjälpa patienten att förmedla sina känslor. Det är därför viktigt att grundläggande behov som sexualitet inte åsidosätts och att vårdpersonalens attityder i frågan utforskas. Syfte: Syftet är att beskriva personalens och de boendes attityder till sexualitet samt vad som påverkar dessa på vårdboenden för äldre. Metod: Systematisk litteraturstudie med databassökningar i CINAHL, Medline, PubMed och PsycInfo. Resultat: Attityderna angående de äldres sexualitet varierade från tillåtande till att vara begränsande. Attityderna påverkades bland annat av organisationens inställning, personalens egen trygghet i frågan samt av de anhörigas åsikter. Försvårande faktorer ansågs vara demens, brist på ostördhet och brist på riktlinjer och handlingsplaner. Kliniska implikationer: Normer och attityder är en produkt av samhällets komplexa sociala samspel och detta påverkar också personalen på vårdboenden. Det krävs diskussion och utbildning inom området äldres sexualitet för att motverka negativa attityder.

Purpose: The purpose of this interview study was to describe the nurses’ view of their experiences of interaction with other professionals to improve the elderly patient's nutritional status in municipal elderly care. Method: The study is based on qualitative interviews with nine nurses and was analyzed according to a qualitative content analysis method. Results: The main themes that emerged: Communication among the involved, To feel secure in their role, Lack of structure. The nurses worked closely with nursing staff and cooperated more with doctors about nutrition than with the physiotherapist and occupational therapist. The nurses felt they had the main responsibility for maintaining a good nutritional status of the elderly patient and described themselves as primarily responsible for nutrition while they lacked nutritional competence equal to the responsibilities they had during the whole nutrition process. The nurses had no community dietitian’s skills and felt that the dietitian had a great responsibility and the most updated knowledge in diet and nutrition. The results showed a lack of routine, structure and clearly defined responsibilities of different professional groups. Conclusions: A multidisciplinary approach is a successful method tackling malnutrition in older people. All the professionals at various levels have a common responsibility, and shall cooperate to provide the elderly patient a good nutritional care. Nurses have a key role but needs to develop collaboration with other professionals. Collaboration with dieticians should be increased. The dietician's role and competence are important to achieve a good quality of nutrition and needed to complete the nurses’ competence. To improve the elderly patient nutritional status we need to have a clear definition of the responsibilities for each professional group.

Nearly nine percent of the population in Sweden are 75 years or older. Still they consume more than a quarter of all medicines. This increased use, is specially noticeable in nursing home residents, where the elderly is using a average of 8-10 preparations per day. According to the National Board of Health and Welfare in Sweden, the number of drugs and specially psychotropic drugs, has proved to be a risk factor for drug-related problems among the elderly, such as drug interaction and side effects. Routines for regular and systematic follow-up of drug prescription and utilisation reviews were not extensively implemented. According to the National Board of Health and Welfare its important to start the work to reduce psychotropic drugs among the elderly in nursing homes. Aim: This studie examine nurses apprehension about psychotopic drugs among the elderly in nursing homes. Method: An questionnarie based survey whit 10 closed questions. The questionary was answered of 46 nurses who works in nursing homes. Result: A majority of the nurses, tought the elderly in nursing homes were using to musch psychotropic drugs. The nurses tought that psychotropic drugs often prescribes as a matter of routin, particullary hypnotics and sedeativs. Those drugs was not effectiv in long terms according to the nurses. They also tought that alternative mehtods should be considered before describing pscyhotropic drugs. The nurses tought as a occupational group, that they had a responsibility to follow up and evaluate the elderlys medication whit psychotropic drugs.

The purpose of this study was to examine the extent to which incontinence aids, used in local authority/municipal nursing homes, were adapted to the resident’s urine-leakage volume and to find out how nurses perceived the current situation concerning individual testing of incontinence aids in municipal nursing homes. The study method was a quantitative empirical study and was carried out in two phases. The first phase was a weighing test, carried out in three nursing homes, whereby the incontinence aids used by 25 residents during a 48 hour period were weighed. The second phase was the completion of a questionnaire by the municipal nurses working in the same local authority. The questionnaire covered: the division of responsibilities; routines for testing incontinence aids, and the level of knowledge concerning individual incontinence aid testing. Only 22 % of the pads used during the observation were properly adapted to the patients’ urinary leakage volume, while 76 % of incontinence aids were larger than necessary in relation to the real volume of urinary leakage. The municipal nurses, who have a key role and formal responsibility for individual incontinence aid testing, considered that there was insufficient knowledge within the organisation concerning individual incontinence aid testing, and that the division of responsibilities in this area was unclear. There were great variations relating to the extent of the nurses’ involvement in individual incontinence aid testing, and the nurses stated that increased involvement in individual incontinence aid testing was dependent on more time being made available for this task. Only a minority of the nurses thought that the requisitioning of incontinence aids was preceded by individual testing of the incontinence pads within the organisation. The majority of nurses considered that this was not the case or were unsure of the situation.