This study aims to understand how care managers approach consent and user influence related to older people with dementia. The study was conducted through qualitative interviews with individual care managers and with a hermeneutic approach. We have interviewed ten care managers in smaller municipalities whom are experienced in their profession and have been in contact with older people with dementia. throughout all the interviews, we had a semi-structured interview guide at our disposal, and after all the interviews were conducted, we analyzed them with the hermeneutic circle and theoretically analyzed the material with Lipsky´s theory about street level bureaucracy, acting space and, what we call it, the social service as a last resort and finally with Johansson´s theory of client relationships. Our main conclusions regarding consent is that care managers need to relate to the law simultaneously have the individual needs and wishes in regards. Also, the care managers have a few ways to circumvent the absolute that the individual needs to give his or hers consent to everything. Our main conclusions regarding user influence is that the care managers need to use other professions for information regarding the individual, such as nurses, carers, dependants and so on. They also prefer to get in touch with the individual whom is diagnosed with dementia as early into the disease as possible to get to know them and learn how they want their care to be. As a last conclusion about the whole study is that the care managers find working with older people with dementia is a vastly difficult task, and they need to rely on dependants, other professions and have a lot of knowledge about the individual.

Äldreomsorgen är en sektor som står inför stora utmaningar på grund av det ökade antalet äldre i kombination med svårigheter vad gäller rekrytering och kompetensförsörjning. För att klara av denna utmaning har en större kommun i södra Sverige undersökt alternativa kompetenser inom området och funnit att undersköterskans kompetens kan frigöras genom att omfördela arberbetsuppgifterna vad gäller service. Genom att serviceuppgifterna istället överförs till en ny yrkesroll, så kallad Vårdnära servicetjänster, kan detta komma att lösa delar av kompetensförsörjningen. Den rådande arbetsmarknaden, som präglas av rekryteringssvårigheter, sammanfaller med att det finns personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. I vår kvalitativa intervjustudie har vi genomfört två enskilda intervjuer med personer som är väl insatta i ämnet samt genomfört en fokusgruppsintervju för att undersöka hur yrkesverksamma, som på daglig basis arbetar med att stötta personer att hitta sin plats på arbetsmarknaden, uppfattar den nya yrkesrollen. För att analysera vårt empiriska material har vi använt oss av tre teoretiska utgångspunkter vilka är Human Relations perspektivet, begreppet kompetens samt den objektivistiska pluralismen. I resultatet framkommer generellt att yrkesrollen kan komma att bli aktuell för de personer som av olika anledningar ännu inte hittat sin plats på arbetsmarknaden. Det har även framkommit andra tydliga vinster i kombination med vissa utmaningar som behöver tas i beaktande i det fortsatta arbetet med den nya yrkesrollen. I kommunen där studien utförts är yrkesrollen i dagsläget inte verksam och därför blir det en utmaning att diskutera dess framtida funktion och införandeprocess. Engelsk titel: Care Services- An opportunity for change? Nyckelord: äldreomsorg, Vårdnära servicetjänster, kompetens, rekrytering, Human Relations perspektivet, den objektivistiska pluralismen. / Elderly care is a sector facing major challenges due to the increased number of elderly people in combination with difficulties regarding recruitment and providing competence. In order to cope with this challenge, a larger municipality in southern Sweden has examined alternative competencies in the area and found that the competence of the assistance nurse can be released by redistributing the duties regarding service. Due to the fact that service duties instead are transferred to a new profession, called Care Services, this may solve a part of providing competence. The current labor market, which is characterized by recruitment difficulties, coincides with the fact that there are people far from the labor market. In our qualitative interview study, we have conducted two individual interviews with individuals who are well aware of the subject and we have also conducted a focus group interview in order to examine how professionals, who work on a daily basis to support people find their place in the labor market, perceive the new profession. In order to analyze our empirical material we have used three theoretical starting points, which are the Human Relations perspective, the concept of competence as well as objectivity pluralism. In general, the results show that the new profession may be relevant to those persons who for various reasons have not yet found their place in the labor market. There have also been other clear profits combined with certain challenges that need to be taken into account in the future work with the new profession. In the municipality where the study was conducted, the new profession is not yet active and therefore it is challenging to discuss its future function and the implementation. English title: Care Services- An opportunity for change? Keywords: elderly care, Care Services, competence, recruitment, Human Relations perspective, The objectivity pluralism.

In recent decades, the Swedish welfare system has been characterized by the increasing occurrence of market solutions. One example of this development is the introduction of voucher systems in the elderly care. With the purpose to contribute empirically based knowledge about elderly caretaker’s ability to act in a voucher system, interviews have been conducted with eleven relatives to someone who lives in a residential home. By further focusing on the unique features of the elderly care and putting these in relation to Albert O. Hirschman's concept of exit and voice, several conclusions have been made about the individuals strategies towards the voucher system. The study shows that the individuals relation to the voucher system is characterized by emotions and social relations witch complicates the ability to act rationally towards the market.  The unique character of the elderly care also means that the possibilities for exit (to change residential home when not content) are limited, as it implies a heavy burden for both relatives and caretakers to change residential home. Lack of information about what other options are available also limits the individuals ability to exit. The possibilities of voice (to protest and try to improve the quality of the care) are also limited to the individual as this is an option that takes a lot of energy and dedication. The study shows that protracted voice without improvement ultimately makes the individual give up his attempts to influence the quality of the care. The only option that remains when neither voice or exit is available is for the relative to personally take over the care of the caretaker.

Syftet med studien är att undersöka hur enhetschefer arbetar med sjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad psykisk ohälsa inom offentlig äldreomsorg. Utifrån syftet har fyra frågeställningar bearbetats fram för att utveckla och öka förståelsen till studiens problemområde. Studiens metodval är kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk ansats och tematisk analys som bearbetningsmetod. De kvalitativa intervjuerna gjordes med nio stycken enhetschefer från två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visade att enhetschefer har handlingsutrymme att arbeta förebyggande för att reducera sjukskrivningar och att det skiljde sig åt från hur rehabilitering hanteras. Enhetschefer inom äldreomsorgen har tydliga riktlinjer när det handlar om rehabilitering medan det förebyggande arbetet inte har det. Det finns därmed handlingsutrymme för att arbeta mer förebyggande för att reducera sjukskrivningar. Alla respondenter hade förståelse om att det förebyggande arbetet är en viktig faktor för att sjukskrivningar ska reduceras men att tid och antal medarbetare kan försvåra att det förebyggande arbetet prioriteras. Nyckelord: / The purpose of the study is to investigate how unit managers work with sick leave due to work-related mental health in public elderly care. Based on the aim, four issues have been worked out to develop and increase understanding of the study's problem area. The methodology of the study is qualitative interviews with a hermeneutic approach and thematic analysis as a method of processing. The qualitative interviews were conducted with nine unit managers from two different municipalities in southern Sweden. The results showed that unit managers have latitude to work preventively to reduce sick leave and that differs from how rehabilitation is handled. Unit managers in elderly care have clear guidelines when it comes to rehabilitation while preventive work does not have it. Therefor, unit manager have latitude for working more prevention to reduce sick leave. All respondents understood that preventive work is an important factor in reducing sick leave, but that time and number of employees can make it difficult for preventive work to be prioritized.

Lagen om valfrihet (LOV) infördes bl.a. för att underlätta för fler att starta egna företag inom vård och omsorg, men också för att samhällets medborgare skulle se en ökning av kvalité i utförandet av dessa tjänster. Kommunerna har ansvaret för socialtjänsten och genom att införa LOV ger de uppdraget vidare till en privat utförare. De kvalitetskrav för dem som ansöker om att starta hemtjänst, har kommunerna beskrivit i sina förfrågningsunderlag (FFU). Avsikten med studien är att få en bild av hur kommunerna säkerställer en god kvalitet inom hemtjänsten med hjälp av FFU och hur kraven i FFU följs upp. För att få en inblick i hur det kan se ut, sammanställdes kraven i FFU från tio kommuner och med hjälp av tre intervjuer med LOV ansvariga påvisas att kraven som ställs i FFU är olika mellan kommunerna. Kvalité är ett ord vars innebörd är svårfångat och har olika betydelser för olika individer. Samtidigt framgår det att det är ett komplext arbete att följa upp de krav som ställs i FFU och att det är få av kraven som kommunerna följer upp genom att ange uppföljningsmetod i FFU. Många kommuner har idag lokala värdegrundsgarantier för att beskriva vilka etiska värden som präglar äldreomsorgen och vad de äldre kan förvänta sig, olika ”löften” som utlovas till medborgarna. Garantierna är dock väldigt olika mellan kommunerna och är många gånger svåra att finna i FFU. I vår diskussion tar vi upp vilka möjligheter kommunen har att följa upp kvalitet i verksamheter som lagts ut på privata aktörer. Vår slutsats är att förfrågningsunderlagens betydelse som en kvalitetsindikator kan ifrågasättas.

Market reforms have quite notably been used as a solution to increase the quality of public services and efficiency since the 1990s. Sweden has also introduced marketisation in the field of elderly care since 1992 to cope with increasing care needs while maintaining costs at a reasonable level. Yet, the introduction of a market mechanism in the welfare state is subject to increasing political and public debates. Many are sceptical about the purported benefits of a market, such as increased quality and reduced costs, as proposed by New Public Management. There have also been increasing critiques of the profit-making in care services in recent years. After two decades of marketisation, it is worthwhile to map out local politicians’ attitude patterns, namely, how they perceive the use of a market or quasi-market in a welfare state, where the market mechanism might challenge traditional principles such as universalism, solidarity, and equality. Complementary to studies on attitudes of public welfare, this research uses a unique survey dataset from 2014 to expand current understandings of politicians’ perspectives of marketisation. To be more specific, this study analyses three different aspects of marketisation: production, regulation, and financing. The results show that attitudinal differences between left- and right-wing politicians on private for-profit providers remain distinct. Political orientations of individuals, political majority in municipalities, and the privatisation level already achieved locally are identified as important factors in explaining local politicians’ willingness to privatise further. The preference differences continue to exist between the two blocs, and political ideology plays a major role in explaining these differences, more so than individual factors such as age, gender, or working position. Self-reported answers reveal that political ideology influences attitude formation. To a large extent, left- and right-wing politicians agree on welfare principles such as universalism, and they both recognise potential impacts that the market could have on society, such as inequality. It seems plausible that welfare state pluralism is the direction of the future. This case study serves as a solid example for examining the market development of public welfare in advanced welfare states and also contributes to the discussion of the potential role of political ideology in post-austerity welfare reforms. / Marknadsreformer har i ökande grad använts som en lösning för att öka effektiviteten och kvaliteten på offentliga tjänster sedan 1990-talet. I Sverige har också en gradvis marknadsanpassning ägt rum från tidigt 1990-tal med syfte att klara av ökade vårdbehov och för att upprätthålla kostnaderna på en rimlig nivå. Införandet av marknadsmekanismer i välfärdsstaten har blivit föremål för en livlig offentlig debatt. Många debattörer har varit klart skeptiska till de påstådda fördelarna med en marknadsanpassning, såsom förbättrad kvalitet och reducerade kostnader, som bland annat hävdats av New Public Managementskolans anhängare. Samtidigt har också skett en växande kritik av vinstuttagen och vinsttillväxten inom offentligfinansierad vård och omsorg de senaste åren. Efter två årtionden av marknadsanpassning är det motiverat att kartlägga lokalpolitikernas attityder, avseende hur de ser på den ökande marknadsanpassningen av den traditionella välfärdsstaten, där marknadsmekanismen kan utmana principer som universalism, solidaritet och jämställdhet. Förutom tidigare analyser av attityder beträffande offentlig välfärd är denna studie baserad på en unik enkätundersökning riktad till svenska kommunpolitiker genomförd 2014 i syfte att undersöka politikernas syn på de ökade marknadsinslagen inom offentlig äldreomsorg. Studien analyserar tre olika aspekter av marknadsanpassningen: produktion, reglering och finansiering. Resultatet visar att skillnaderna i attityder mellan vänster - och högerpolitiker avseende inslaget av privata vinstdrivande tjänsteleverantörer är mycket tydligt. Individernas politiska tillhörighet, politisk majoritet i kommunerna och privatiseringsnivån identifieras som viktiga faktorer för att förklara lokala politikernas villighet att öka privatiseringsgraden ytterligare. Det finns tydliga preferensskillnader mellan de två blocken och den politiska ideologin spelar en övergripande roll, medan individuella faktorer som ålder, kön eller politisk position spelar en klart mindre roll. Att ideologin är viktig konfirmeras även av politikernas självskattning avseende vilken betydelse olika faktorer har haft för deras attityder. I hög grad finns en samstämmighet mellan vänster- och högerpolitiker avseende välfärdsprinciper som universalism, och både blocken anser att marknaden kan bidra till ökad ojämlikhet i samhället. Det verkar troligt att välfärdsstatspluralismen är riktningen för framtiden. Denna fallstudie kan utgöra ett exempel för studier av marknadsanpassning i offentlig välfärd i avancerade välfärdsstater. Studien kan också bidra till diskussioner om den politiska ideologins potentiella roll för reformer av välfärdsstaten.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få kunskap om äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande har påverkats av att besöka Träffpunkten Allén i Sundbyberg. Träffpunkten är en öppen verksamhet som vänder sig mot personer över 65 år. Träffpunkten bidrar till att upprätthålla funktionsförmåga, skapa sociala kontakter samt bryta isolering genom olika aktiviteter. Studien har utgått från följande frågeställningar: (1) På vilket sätt har seniorernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande eventuellt förändrats av att besöka Träffpunkten? (2) Vad finner seniorerna värdefullt med att besöka Träffpunkten? (3) Vad upplever seniorerna att Träffpunkten medför till deras vardag? Metod För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med sju ålderspensionärer i åldersspannet 67–84 år. Respondenterna som deltog i studien är alla besökare hos Träffpunkten Allén. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer utifrån en genomarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades på ett tolkande tillvägagångssätt genom en innehållsanalys. Kategorier skapades genom att studera de gemensamma nämnarna som författarna tagit fram från kondensering och meningsbärande enheter. Resultat Resultatet gav följande kategorier: upplevd hälsa, fysisk hälsa, sociala interaktioner samt meningsfullhet. Genom att studera och analysera kategorierna skapades tre teman: välbefinnande, gemenskap och betydelsefullt. Resultaten visade att seniorerna besöker Träffpunkten Allén för att upprätthålla sociala relationer samt att vara fysiskt aktiva. Detta medför att seniorerna upplever en bättre fysisk, psykisk och social hälsa samt en meningsfullhet genom att besöka Träffpunkten Allén. Slutsats Denna studie har visat att de aktiviteter som Träffpunkten erbjuder stärker den upplevda hälsan och den sociala gemenskapen. Genom detta skapas en självständighet samt ett starkare välbefinnande för verksamhetens besökare. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapande av fler träffpunkter och mötesplatser för äldre.

Research within the subject of leadership has grown over the past 60 years with the common aim of finding certain styles of leadership which will lead to productive work teams and an effective organization. Research about leadership in a nursing home setting is limited and tends to highlight leadership from the leader’s perspective, eliminating staff's, in this case nurses', view on the topic. Simultaneously, the nurse turnover has reached an all-time high pointing to dysfunctional leadership or a lack thereof as an important contributing factor. The aim of this study is to high point nurses’ views on leadership, particularly its role in making well-functioning teams to lower the turnover and provide a better ground for an effective organization. The goal is to find styles of leadership that create work satisfaction, pride and motivation within teams. The study focuses on different ways in which a leader can contribute to these factors. After performing five qualitative interviews with nurses from two nursing homes in a small town in southern Sweden the results show that there is not one leadership style that does best in reaching the above factors. What determines the most suited style of leadership is the current situation and maturity of the team, where different situations and levels of maturity demand different things from the leader. The conclusion is that a leader must be flexible enough to adapt one’s leadership style to meet the needs of the organization and its employees. Furthermore, the results show that autonomy, good relations and shared goals within the team are important motivational factors. There is a lack of research focusing on the practical approaches to a flexible leadership, which is why further research within the field would be beneficial. Likewise, more extensive research on leadership in nursing homes is desired. This study may contribute to a better understanding of nurses’ views on leadership in a nursing home setting, providing important insights to social workers working or wanting to work within this setting.

This thesis analyzes how healthcare professionals experience their own safety at work focusing on dementia care. Furthermore, this essay will look into what factors have influenced these feelings towards their personal safety. The method used in this study is a qualitative approach. In-depth interviews were conducted with seven participants. The aim of this approach is to achieve a deeper understanding of how these workers feel and act based on their level of safety. The collected data has been divided into different categories and analyzed individually with the selected theories. The theories used for the purpose of this thesis was Goffman’s notion of dramaturgy that includes theatrical performance where he explains how humans interact with each other and how they maintain a specific role to impress the audience. Additionally, Hochschild’s theory of emotional labor, deep- and surface acting has been used to analyze the study. Overall, the results of this study shows that in order to maintain the feeling of safety, it is important for the participant to have a feeling that their work has a meaningful purpose. It is also important for them to have a strong support system from their colleagues and to have a good competence and the right education in regard to their work. Even though the participants were exposed to different kinds of violence, they still felt safe to a great extent. / Denna studie studerar hur vårdpersonal upplever sin egen säkerhet på arbetsplatsen med fokus på demensomsorg. Uppsatsen kommer även att undersöka vilka faktorer som har påverkat deras känslor gentemot deras trygghet. Metoden som används i denna studie är av kvalitativ ansats där djupgående intervjuer genomförts med sju deltagare. Syftet med denna datainsamlingsmetod är att uppnå en djupare förståelse för hur studiens deltagare känner och agerar utifrån deras trygghetskänslor. De insamlade materialet har delats in i olika kategorier som sedan har analyserats individuellt utifrån de utvalda teorierna. Teorierna som har applicerats för denna studie var Goffmans dramaturgiska teori som innefattar framträdande där han förklarar hur människor interagerar med varandra och hur de upprätthåller en specifik roll för att imponera på publiken. Vidare har Hochschilds teori om emotionellt arbete, djup- och ytverkan använts för att analysera studien. Resultaten av denna studie visar att för att upprätthålla känslan av trygghet är det viktigt för deltagarna att känna att deras arbete har ett meningsfullt syfte. Det är också viktigt för dem att ha ett starkt stödsystem från sina kollegor och att ha en rätt kompetens och lämplig utbildning gällande deras arbete. Trots att deltagarna utsattes för olika typer av våld kände de sig fortfarande säkra i en större utsträckning.

De kommande tio åren kommer antalet äldre att öka och med de behoven av kompetent personal inom vård och omsorg, fram till år 2035 kommer behovet av arbetskraft inom äldreomsorgen att öka med över 60 procent (170 000 personer). Den främsta orsaken till detta är de stora pensionsavgångarna samt det ökade vårdbehovet. Syftet med studien är att finna och beskriva orsakerna till att personal inom hemtjänsten avslutar sin anställning. Forskningsstudien grundas på kvalitativa intervjuer av omvårdnadspersonal som avslutat sina anställningar inom hemtjänsten. I resultatet beskrivs orsaken till uppsägning som bristande arbetsmiljö med hög stressfaktor. Något som framkommer är hur obalansen mellan privatliv och arbetsliv kan härledas som en stressfaktor. Det är också en rådande värderingskonflikt hos många av respondenterna där känslan av otillräcklighet ligger som grund. Något mer som beskrivs är brister i kommunikation och information, snabba förändringar och missnöje med ledarskapet. Det bristande ledarskapet kan förklaras genom de många chefsbytena som respondenterna beskriver. Utöver detta så beskrivs låga påverkansmöjligheter och lågt inflytande över införandet av nya arbetssätt och beslut. Orsakerna till val av avslutad tjänst kan härledas till arbetsmiljö, ledarskap, stress, kommunikation, information och avsaknad av stöd från närmsta chef.