Organisatorisk identifikation (OI) är starkt kopplat till anställdas psykiska hälsa och arbetsprestation. Denna studie avsåg att utforska denna koppling hos anställda inom äldrevården, både i norra Sverige och Katalonien i Spanien. 166 svenska och 353 spanska chefer och anställda inom äldreomsorgen deltog i studien som syftade till att undersöka vilka bakgrundsfaktorer som har koppling till skattad OI, om det finns ett samband mellan chefers och personals OI, och om OI kan predicera psykisk hälsa och vårdkvalitet. Huvudresultaten visar att de bakgrundsvariabler som var kopplade till OI var chefsposition och land. Chefers OI hade inget signifikant samband med personalens OI. OI hade dock ett signifikant prediktionsvärde för både anställdas psykiska hälsa och vårdkvalitet. Potentiella förklaringar till sambanden, samt värdet av OI som verktyg i arbetet för anställdas psykiska hälsa och vårdkvalitet tas upp i diskussionen. Generaliserbarheten i resultaten samt reliabilitet hos instrument behandlas i metoddiskussionen. / Organizational identification (OI) is strongly associated with employees’ psychological well-being and job performance. This study explores this association within a group of elder care employees in the north of Sweden and Catalonia, Spain. 166 Swedish and 353 Spanish managers and staff members from the elder care participated in the study that aimed to examine which demographic variables were connected to OI, if there was a correlation between managers and their staffs OI, and if OI can predict employees’ psychological health and quality of care. Main results show an association between OI and manager position as well as country origin. Manager OI was not associated with staff OI. OI was a significant predictor for both employees’ psychological health and quality of care. Potential explanations for the associations found, and the relevance of OI as and instrument in the work towards a better psychological health and quality of care is discussed, as well as generalizability and reliability of instruments.

Bakgrunden till denna c-uppsats är den utredning som resulterade i bland annat införandet av en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Enligt denna ska äldreomsorgen bland annat vara personcentrerad. I verkligheten är den dock ofta mer uppgiftscentrerad. Genom att intervjua fem personer som har jobbat/jobbar på äldreboenden har jag undersökt vad som behövs för att äldrevården ska vara personcentrerad. Jag har fått veta vilka organisatoriska förutsättningar som finns för att vårdbiträden ska kunna ha ett personcentrerat arbetssätt samt vilka arbetsmetoder och förhållningssätt som kan göra vårdbiträdets arbete mer personcentrerat. Min teoretiska referensram har varit Nightingales omvårdnadsteori samt Orlandos teori om en reflektiv omvårdnadsprocess.     De organisatoriska förutsättningarna visade sig vara att hela arbetsgruppen strävar efter ett personcentrerat arbetssätt. I annat fall kan det vara svårt för det enskilda vårdbiträdet att göra det. Att chefen inte är motsträvig till ett sådant sätt att arbeta är även det en faktor som kan påverka hur personcentrerad vårdbiträdenas arbete är, men chefens åsikter verkar inte påverka lika mycket som kollegornas åsikter och arbetssätt. En tillräcklig personaltäthet är även det viktigt. När det gäller arbetsmetoder eller arbetssätt som främjar en personcentrerad äldrevård, kom jag fram till att ett mer flexibelt till skillnad från ett mer rutinfast arbetssätt är främjande. Att ha som rutin att varje vårdbiträde läser varje vårdtagares nedskrivna ”livshistoria” är en annan arbetsmetod som gör det lättare att personcentrera vården till varje individ. Ytterligare sätt är att använda sig av de nationella riktlinjerna som ett verktyg i sitt arbete, att man lär av varandra samt reflekterar över sitt eget arbetssätt och att man utnyttjar erbjuden extern hjälp. Attityder och förhållningssätt hos personalen, som kan främja en personcentrerad äldreomsorg visade sig vara att fokusera på människan bakom arbetsuppgiften och att prioritera vårdtagarens behov och önskningar före ens egna. Ett annat förhållningssätt som främjar en personcentrerad vård är att vårdbiträdet ser äldreboendet som vårdtagarens hem, inte enbart som sin arbetsplats.

This study intends to gain understanding of male assistant nurses’ experiences of working in a female-dominated industry. The empirical material is based on eight interviews with male assistant nurses working in elderly care. To understand the experiences that have been illustrated we have used Connells (2009) and Hirdmans (2003) gender theories and Alvesson & Billings (2011) theory about the labour markets segregation.   The majority of the male assistant nurses described the career choice as a coincidence, although a number of underlying factors emerged. Such as the social factor and good job opportunities in elderly care. The characteristics that the male assistant nurses believed where required for the job where the ability to empathize and to be calm. They also highlighted the differences they experienced in terms of the characteristics between men and women. The male nurses claimed to possess physical strength and efficiency, while women possess the opposite characteristics. The experiences also illustrated the division of labour that appears in the elderly care, where men are expected to do tasks that are technically, mentally and physically demanding more frequently than female colleagues. The male assistant nurses’ experiences also portrayed prejudices and resistors from female patients when it comes to tasks that include personal hygiene. Some female patients do not want the help from men. The men also pointed out the advantages they experience when it comes to tasks such as cleaning and laundry, privileges they possess due to gender.   The result shows that it appears gender stereotypes regarding the division of labour as portrayed by the male nurse’s experiences. Tasks are often distributed by gender, which leads to a gendered division in the elderly care. This means that the male nurse’s masculinity is maintained even if the elderly care is associated with women. When men enter elderly care a gendered division of labour emerges. There also emerges some sort of balance between acting and behaving masculine due to gender, whilst maintaining female characteristics that the job requires.

Syftet med denna uppsats är att studera hur ledarskapet utövas i en kommunal vårdverksamhet där chefen är första linjens chef för mer än 40 medarbetare. Studien har en kvalitativ utgångspunkt och dess upplägg har varit i två faser. En initierande fas där deltagande observationer gjordes under fem dagar. Observationerna och samtalen som fördes med chefen och personalen i den studerade verksamheten låg sedan till grund för studiens andra del. Den utgjordes av semistrukturerade intervjuer med fyra personer i verksamheten samt en gruppintervju. Resultatet visar att det kan ta lång tid för en chef att komma in i verksamheten samt att det krävs ett samarbete, en distribution, av ledarskapet och överlappning av funktioner för att uppdraget ska vara möjligt att genomföra.

Syftet med studien är att kartlägga upplevelser kring faktorer som ökar välmående på arbetsplatsen hos personal som inte varit sjukskrivna det senaste året och få en djupare inblick i de faktorer som höjer personalens välmående. Äldreomsorgens medarbetare som inte varit sjukskrivna det senaste året i Halmstad kommun deltog i gruppintervjuer där deras upplevelser kring välmående på arbetsplatsen belystes. Vi kommer att använda oss av en kvalitativ studie där våra gruppintervjuer är semistrukturerade. Den kvalitativa studiens utgångspunkt ligger i den humanvetenskapliga ansatsen hermeneutiken och grundas på att skapa förståelse kring individers upplevelser. Den kvalitativa metoden är därför en fördel för att studera medarbetarnas upplevelser kring de faktorer som ökar deras välmående på arbetsplatsen. Med stöd av metoden får vi en djupgående beskrivning av medarbetarnas upplevelser kring sin arbetsplats.

The aim of this study was to examine the experience, knowledge and attitude to mandatory reports of mistreatments amongst first line managers and assistance nurses in municipal elderly care. The following questions were at the center of the analysis: how do the different professional groups view having to report their own organization? How can various factors affect the mandatory reporting of mistreatments? What knowledge do the different professional groups have of mistreatments and mandatory reporting? A qualitative research method was used to examine these questions in the form of semi structured interviews and a small document study. The interviews were carried out with assistance nurses and first line manages in elder care, we interviewed four respondents from both professional groups. The interviews were then transcribed and coded with help of a content analysis. We have used Berger and Luckmanns theories about institutionalization when analyzing our results. We have also used Lipskys theory about street-level bureaucracy. The analysis is structured around themes and analyzed based on previous research and the above said theories. Our results show that there is a struggle amongst the both first line managers and assistance nurses to fully comprehend the complexity of mandatory reporting of mistreatments and that it’s often hard to draw the line between mandatory reporting of mistreatments and other less severe reporting’s such as deviation reports. Further, we have concluded that there is a fear amongst assistance nurses of reporting. Primarily because of a belief that reprisals, first and foremost from colleagues, will follow. We have also concluded that the workplace often seems to be characterized by a normative system in which loyalty and silence are common elements which may inhibit reporting. Key words: mandatory reporting of mistreatments, knowledge, attitudes, experience, elder care. Nyckelord: lex Sarah, kunskap, inställning, erfarenhet, äldreomsorg.

Äldreomsorgen har länge präglats av inrutade arbetssätt, där omsorgen har bedrivits utifrån organisatoriska principer, vilket resulterat i en förskjutning av egenmakten för den äldre som är i ett omsorgsbehov. Äldreomsorgen i Sverige har under de senaste decennierna genomgått omfattande förvandlingar och kännetecknas numera av mer detaljstyrning och effektivisering. Likaså har äldreomsorgens chefer fått ett allt större ansvarsområde, med ett mer administrativt uppdrag, vilket bidragit till att enhetschefer har dragits längre bort från verksamheterna. Detta har resulterat i kvalitetsbrister inom äldreomsorgen, där bland annat arbetet för en trygg och delaktig vardag för äldre personer begränsats. Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar enhetschefer i kommunal äldreomsorg har för att tillämpa trygghet och delaktighet i det praktiska arbetet med äldre personer som bor på ett särskilt boende. Fem enhetschefer har deltagit i undersökningen, där enskilda intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Resultatet har analyserats med hjälp av innehållsanalys och meningskategorisering. Resultaten visar att enhetscheferna var väl insatta i betydelsen av begreppen trygghet och delaktighet, att det arbetat fram olika arbetsstrategier för att trygghet och delaktighet skall bli en naturlig del av arbetet. Sjukdomsbilder, anhörigas inverkan, personalbrist och ekonomiska tillgångar är delar som begränsar deras handlingsutrymme för att skapa trygghet och delaktighet för de äldre.Nyckelord:

Brukarutvärderingar har blivit ett allt vanligare inslag i hela den offentliga sektorn. Särskilt inom välfärden har brukarutvärderingar lyfts som ett viktigt redskap för medborgarnas påverkan samt som mått på kvalitet. Denna studie har undersökt användandet av brukarutvärderingar inom äldreomsorgen i Uppsala kommun, med utgångspunkt i verksamhetsplaner samt semi-strukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom verksamheten. Studien visar att användandet av brukarutvärderingar är begränsat och framförallt gäller reaktiva individärenden snarare än övergripande styrning av verksamheten.

Den ekonomiska samhällssituationen har orsakat mycket neddragningar inom offentlig sektor. Dessutom är personalbristen stor inom den svenska äldreomsorgen. Denna personalgrupp har redan idag de största ohälsotalen och sjuktalen tenderar att öka. En trend som genererar stora kostnader såväl på samhällsnivå som för enskilda arbetsgivare. Denna studie ämnar undersöka begreppet job crafting, hur individen kan påverka olika faktorer i sin arbetsmiljö, och hur job crafting påverkar hälsa. Urvalsgruppen bestod av yrkesverksamma chefer och deras arbetsgrupper inom äldreomsorgen i norra Sverige och utgjordes av 94 procent kvinnor och sex procent män (N=177, M=44). Datainsamling skedde via enkäter baserade på mätinstrument som anses väl beprövade och valida. De fyra hypoteser gällande sambandet mellan job crafting och hälsa kunde inte bekräftas, trots att tidigare forskning uppvisat ett samband. Analys av valda variabler förväntades uppvisa ett linjärt samband, som istället visade sig vara kurvlinjärt där hälsan förbättrades då strategier av job crafting utövades på en medelnivå. Det icke-linjära sambandet gjorde det rimligt att anta att kontextuella förutsättningar för personal inom äldreomsorgen försvårar processen för job crafting samt att för hög grad av job crafting får en negativ effekt på hälsa.   The financial situation in society has brought on many cutbacks in the public sector. In addition, Sweden has a severe staff shortage in elder care. Personel in this kind of work already peak at the sick leave statistics and the number is showing rising tendencies. This causes great costs both for society and for individual employers. The aim of this study was to examine the concept of job crafting, i.e how individuals can make changes within the boundaries of their work environment and the way these changes effects their well- being. The selection group is representative for the profession within Swedish elder care with 94 percent women and 6 percent men (N=177, M=44). Data collection have been made by a survey answered by leaders and their work groups and the instruments used for constructing the survey is well tested and valid. Four hypothesis were presented claiming a connection between variabels concerning job crafting and health but they could not be confirmed even though previous research has shown that fact. The expected results were to illustrate a linear connection but it turned out to be curved. The result made it possible to assume that contextual conditions for personel within elder care makes it difficult to engage in job crafting. Thus, an unfavorable high level of job crafting will have negative effect on health. / Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, projektnummer: 2015-00708

Denna studies syfte var att identifiera, beskriva och analysera hur hemtjänstchefer upplever samverkan i sitt arbete. Det jag ville undersöka var hur hemtjänstchefernas arbete påverkades av den och vilka hinder och möjligheter de upplevde med samverkan. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer och analyserades senare inspirerad av konventionell innehållsanalys i förhållande till tidigare forskning om samverkan och samverkan inom äldreomsorgen. Valet av intervjupersoner gjordes genom ett målinriktat urval och bestod av fyra hemtjänstchefer inom samma kommun men som arbetade inom olika geografiska samarbetsområden. Resultatet av studien visar på att de vanligaste anledningarna till samverkan var problemlösning, förebyggande arbete, ekonomiska skäl, tvingande juridiska skäl, positiv utveckling av verksamheterna samt en önskan om en mer sammansatt vård. Hemtjänstchefers upplevelse av samverkan påverkas av olika faktorer. Nivå och form av samverkan påverkar i vilken utsträckning den upplevs som framgångsrik och utförs på intersektoriell-, interorganisatorisk- och interprofessionell nivå. Hemtjänstcheferna uttrycker att de ofta får rollen som moderator i samverkansarbetet och att det ibland finns en otydlighet angående vilken nivå de ska agera på. Förståelse över varför man samverkar och klara gemensamma mål beskrivs också som en viktig framgångsfaktor och hemtjänstcheferna önskade mer inflytande och kreativitet i utövandet och skapandet av samverkan. Samverkan med hemsjukvården som utförs på samtliga nivåer upplevs som mest lyckad och meningsfull trots att den tidigare forskningen pekar på att just denna typ av komplexa samverkan är bland de svåraste att lyckas med. Hemtjänstcheferna kände sig ibland malplacerade i sin yrkesroll när det kom till samverkan men utifrån deras roll och för att få samverkan att fungera så kanske det krävs en moderator vars roll blir mer flytande för att få en helhetsbild av samverkansförloppet.