Arbetets syfte är att undersöka vilka ämnesdidaktiska kunskaper, lärare som deltagit i Matematiklyftet, utvecklat och hur kompetensutvecklingen bidragit till deras undervisning. För att besvara frågeställningarna har lärare i årkurs 1–3, som deltagit i Matematiklyftet, intervjuats. Studien är avgränsad till undervisning i problemlösning och taluppfattning, därför har även en avgränsning i urvalet gjorts. De lärare som har intervjuats har deltagit i modulen problemlösning.   Matematiklyftets målsättning var bland annat att utveckla lärares ämnesdidaktiska kunskaper och på sikt öka elevernas måluppfyllelse i matematik. Studien visar att lärare som deltagit i Matematiklyftet har utvecklat ämnesdidaktiska kunskaper och nya metoder att använda i sin undervisning som berör problemlösning. I intervjuerna har lärare beskrivit hur deras undervisning och planering har påverkats av deras deltagande i Matematiklyftet. Analysarbetet av det empiriska materialet har lett fram till att specifika ämnesdidaktiska kunskaper identifierats och presenteras genom Ball, Thames och Phelps (2008) teorin för matematikundervisning (Mathematical Knowledge for Teaching).

Jag har valt att skriva om fysikundervisning i förskolan. Syftet i studien är att undersöka hur fysikundervisning sker i förskolan. PISA och TIMMS undersökningar visar på att Sverige har låga resultat i ämnen naturvetenskap och fysik jämfört med andra länder. I den här studien har jag valt att fokusera på pedagogernas ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper och hur det påverkar deras arbetssätt när de undervisar om fysikaliska fenomenen. Jag har även valt att fokusera kring vilket material pedagogerna använder sig av när de arbetar med fysik i förskolan. För att samla in data har jag använt mig av deltagande observationer för att se hur pedagogerna arbetar med fysikaliska fenomen i förskolan. Med hjälp av sociokulturell teori av Vygotskij samt produktiva frågor kommer jag att undersöka fysikundervisning i förskolan. Till hjälp att undersöka denna undervisning kommer jag att använda mig av några analytiska begrepp så som; samspel, språk, undervisning och den proximala utvecklingszonen. Utifrån dessa teoretiska verktyg har jag analyserat tre observationer under planerade aktiviteter och under den fria leken. Utifrån dessa har jag kommit fram till två resultat. Det första är att ämneskunskap och ämnesdidaktiska kunskaper är kombinerade med varandra. Genom mina resultat kan jag se att det försvårar undervisningen samt att det kan påverka barnen negativt om pedagogen skulle missa en av dessa kunskaper. .

I denna intervjustudie fokuserar vi på lågstadielärares olika kunskaper och hur dessa  påverkar undervisningen. Vår studie utgår från de 7 intervjuer som vi har genomfört, där lärarnas egna kunskaper framställs samt vad deras val har för betydelse för engelskundervisningens utformning. Syftet med vår studie är att synliggöra vilka didaktiska beslut lärare tar i engelskundervisningen och hur dessa beslut kan påverkas av lärarens ämneskunskaper, ämnesdidaktiska kunskaper samt kunskaper om läroplanen. I studien argumenterar vi för att lågstadielärare är i behov av ovanstående kunskaper för att kunna bedriva en meningsfull engelskundervisning på lågstadiet.