The purpose of the study was to examine how teachers currently working with students who have a mother tongue other than Swedish. The investigation has been carried out using three qualitative research interviews. It has been shown that some educators believe that inclusion in the regular classroom instruction has been giving the best results for students' language development. It has provided great opportunities for discussion and group work. Teachers have given tips on how to work with these students so that they develop in the Swedish language. I have been through the literature revealed that multilingualism opens up many avenues for children, but it also puts obstacles. Barriers preventing students' language development but also social development. Syllabus for Swedish as a second language show that the students will develop the linguistic skills so they can communicate in different contexts.

Syftet med studien är att få insikt i hur musiklärare i kulturskoal erfar ämnesintegrerade projekt samt hur inkluderingsarbete kan främjas av sådana projekt. För att kunna uppnå detta syfte utgår studien från följande forskningsfrågor: Vilka erfarenheter har musiklärare av ämnesintegrerade projekt i kulturskolan? Och i vilken utsträckning upplevs ämnesintegrerade projekt kunna påverka inkluderingsarbete i kulturskolan? Studiens kunskapsteoretiska utgångspunkt är interpretativism och den vetenskapsfilosofiska utgångspunkten fenomenologi. För att uppnå syfte och svara på frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer gjorts med tre musiklärare som arbetar på varsin musik- eller kulturskola i Sverige. Resultatet presenteras i två övergripande teman. Teman är Resurser för och motivation till kreativt arbete samt social interaktion. I resultatet framkommer många likheter i de intervjuade musiklärarnas utsagor vilka till stor del handlar om en positiv inställning till utförandet av ämnesintegrerade projekt och främjandet av inkluderingsarbete i musik- och kulturskolan. Möjligheten och motivationen till att vilja utföra projekt skiljer sig däremot åt mellan musiklärarna vilka bland annat påverkas av tillgång till resurser och samarbete mellan kollegor. / The purpose of this study is to get a view of how music teachers in the Swedish music schools experience projects where different art subjects are integrated with each other and to see if these projects can facilitate that more people get included in these schools. In order to achieve this purpose, the study is based on the following research questions: In what ways does music teachers experience subject integrated projects in the Swedish music schools?, In what way can subject integrated projects facilitate that more people get included in the Swedish music schools according to music teachers? The theoretical foundation of the study is interpretivism and the philosophical perspective is phenomenology. Semi-structured interviews were conducted with three music teachers whom where all working in one music school each. The result is presented in two overall themes. Resources and motivation for creative work is the first theme. The second theme is Social interaction. The result reveal that the experience the music teachers describes when it comes to subject integrated projects and the work with including more people to the music schools are quite similar too each other. The experience is however different within the teachers answes when it comes to the possibility and the motivation to participate or lead a subject integrated project. The result reveal that possibilities and motivation is affected by resources and the cooperation in between colleges.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på sin egen undervisning utifrån en ämnesövergripande praktik i SO. Syftet undersöks med utgångspunkt i frågeställningen: Hur ser lärare på ämnesövergripande undervisning i SO? Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökning där mellanstadielärares livsvärld analyseras och utgör det empiriska materialet. Den teoretiska utgångspunkten och kunskapssynen som studien vilar mot är den sociokulturella. Undersökningens empiriska data analyseras, med en hermeneutisk metodansats, genom att tolka lärares erfarenheter, tankar och förståelsehorisont utifrån del och helhet. Resultatet av studien visar att det råder delade meningar om undervisningsmetoden och dess planering. Undersökningen påvisar att ämnesövergripande undervisning i SO kan bidra till en holistisk undervisning då eleverna får en helhetsbild av undervisningen, och därmed även ökar och fördjupar sin förståelse för ämnets innehåll. Även åsikter som är emot ämnesövergripande undervisning har lyfts. Dessa menar att det finns risker med undervisningsmetoden då vissa ämnen kan riskera att hamna i skymundan. Studiens resultat går att koppla till tidigare forskning som även den har påvisat liknande åsikter hos lärare gällande deras inställning till undervisningsmetoden. Med utgångspunkt i studiens resultat dras slutsatsen att lärares åsikter om ämnesövergripande undervisning varierar. Ämnesövergripande kan bidra till en kunskapsutveckling men metoden behöver genomföras på ett sätt som möjliggör för en utveckling i samtliga ämnen som integreras.

Syftet med detta arbete har varit att belysa konstens kommunikativa kvaliteter i en ämnesintegrerad undervisningskontext. Arbetet har utgått från följande två forskningsfrågor: 1. Vilka didaktiska val skulle kunna ligga till grund för ett ämnesintegrerat undervisningsmoment i Bild och Historia? och 2.Utifrån resultatet av detta, hur kan ett läromedel se ut som grundar sig på ämnesintegration? Arbetets undersökning visar på didaktiska val där den pedagogiska utgångspunkten är att utgå utifrån elevers egna livsvärldar. Detta så att deras egna livsvärldar kan sättas in i ett större historiskt sammanhang. Konsthistoria kan således användas som en länk mellan elevernas livsvärldar och historiska händelser då den speglar visuellt historiska skeenden. Ett sociokulturellt perspektiv har kopplats ihop med de didaktiska valen och ett läromedel konstruerats som visar på hur detta område kan arbetas med i form av en digital film. Filmen är indelad i fem delar: Den första delen behandlar nationalismen som fenomen åren 1800–1914, den andra delen belyser nationalromantikens konst under samma tidsperiod, den tredje delen behandlar mellankrigstidens (1918–1939) konstreaktion mot nationalismens och nationalromantikens ideologi, den fjärde delen belyser konstepokerna utifrån ett kvinnligt konstnärligt perspektiv och den femte och avslutande delen föreslår olika uppgiftsupplägg som kan arbetas med i koppling till filmens innehåll. För att få tillgång till filmen går det att kontakta konstensspeglingavhistorien@gmail.com för att se filmen via en nedladdningslänk.

Syftet med följande fallstudie är att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lärare upplever i det förändrade arbetssätt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förändringsprocesser som sker på individ- och gruppnivå, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjälp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstå vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar på att både organisationsstrukturen och organisationskulturen påverkar förändringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör även en del av de hinder och möjligheter lärarna upplever.

Denna studie syftar till att uppmärksamma användandet av estetiska uttrycksformer i förhållande till svenskundervisning i årskurs F-3. Studien behandlar även huruvida lärare upplever att deras lärarutbildning rustat dem för att använda estetiska uttrycksformer i sin svenskundervisning. De teoretiska perspektiv som studien tar utgångspunkt i är multimodalt lärande samt ämnesintegrering. Studien innebär en kvalitativ intervjustudie där sex respondenter redogör för sitt användande av estetiska uttrycksformer i sin svenskundervisning, sina uppfattningar om hur styrdokumentens skrivningar relaterar till multimodalt lärande samt sina upplevelser när det gäller att som lärare känna sig rustad eller ej för användning av estetiska uttrycksformer i svenskundervisning. Resultatet visar att de estetiska uttrycksformerna används på olika sätt och i olika stor omfattning av respondenterna. De estetiska uttrycksformerna, bild, drama och musik används i större omfattning än dans och form av de deltagande lärarna. Studien visar att estetiska uttrycksformer kan fungera som stöttning i elevens utveckling när det gäller litteracitet. Resultatet understryker betydelsen av att de estetiska uttrycksformerna implementeras som en genomgående stöttning för förståelse i undervisningen, till skillnad från separat tillägg till uppgifter inom svenskämnet. Studien uppvisar likheter i respondenternas utsagor gällande att de lärare som är utbildade 2011 och framåt inte upplever sig som rustade i större omfattning för användning av estetiska uttrycksformer i svenskämnet genom sin lärarutbildning.

I det här arbetet behandlas PBL och hur det fungerar som arbetssätt i geografiundervisning på gymnasiet. Jag undersöker vilka positiva respektive negativa aspekter det finns med att använda PBL i verksamheten samt vad arbetssättet utifrån dess positiva sidor kan tillföra geografiundervisning på gymnasiet. För att besvara min frågeställning har jag genomfört två olika typer av semistrukturerade intervjuer. Den första var en samtalsintervju med en pedagog som har mångårig erfarenhet av PBL-baserad undervisning på gymnasiet. Den andra en fokusgruppintervju med fyra elever från en årskurs två-klass som arbetat med arbetssättet under sin tid på gymnasiet. Resultatet visar att personerna som deltog i intervjuerna upplever att det finns många fördelar med att använda PBL som arbetssätt. De anser att PBL underlättar för elever att se helhetsperspektiv och större sammanhang i undervisningen. De mer negativa aspekterna av PBL kopplas främst till att arbetssättet kräver stora lärarresurser. Resultatet visar även att PBL fungerar bra i relation till undervisning i geografi på gymnasiet. Ämnets bredd upplevs gå väl ihop med idén om ämnesintegrerad undervisning som PBL bygger på. Dessutom finns det tydliga kopplingar mellan den kunskapssyn som genomsyrar PBL och den som aktuella styrdokument menar ska utgöra grunden för geografiämnet i gymnasieskolan.

Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjälpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lärande och därmed få ökad kunskap. Vår tidigare undersökning på lärarhögskolan i Malmö, om ämnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av våra två respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet på Barn- och Fritidsprogrammets årskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lärande. Dessutom framkom det av studien att när eleverna får vara med och bestämma vad de ska göra så ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevärt. Vår slutsats grundar sig på litteraturstudier och en innehållsanalys av elevernas loggböcker. Utöver detta har vi använt oss av en kvalitativ gruppintervju för att få svar på våra frågeställningar. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att loggboken är ett verktyg som man kan använda för att eleverna ska kunna få insikt i och reflektera över sitt lärande. Vi är övertygade om att flera faktorer är viktiga i elevens reflektion som t ex vilken ledarstilar pedagogen använder och gruppens sammansättning.

Vi är två yrkeslärare som gjort en studie om ämnesövergripande undervisning på våra respektive skolor i våra respektive hemkommuner. Vi som gjort undersökningen är Thomas Wenström och Eeva Määttä som är under utbildning till yrkeslärare. Eeva har jobbat på el- och energiprogrammet sedan 2004. Thomas har jobbat på Industritekniska programmet sedan 2009. Studien är utförd som en empirisk undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer för att få lärares och skolledares syn på ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning . Teorier kring motivation och organisation presenteras och analyseras mot resultat av en intervjuundersökning.Vilka förutsättningar och hinder det finns för denna pedagogik har varit av intresse i undersökningen, likaså om skolledare har en möjlighet att påverka lärare till ämnesövergripande undervisning. I undersökningen har fem kärnämneslärare, två karaktärsämneslärare och två skolledare intervjuats. Resultatet av undersökningen ger en bild av två olika skolsystem, en öppen och en sluten där den gemensamma faktorn är att de flesta lärare är positiva till ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning och ser ett behov av det. Även skolledarna var positiva men där fanns en skillnad i synen på behovet. Gemensamt för de bägge skolorna var synen på förutsättningarna. En organisation med fungerande arbetslag, flexibla scheman och tid för planering och genomförande måste finnas för att kunna arbeta med ämnesövergripande undervisning.Vidare framkom att lärarnas vilja, personkemi, förståelse och respekt för varandras kunskapsområden är viktiga faktorer i denna pedagogik.Vi ville även undersöka om de intervjuade upplever att det finns en skillnad i de gamla styrdokumenten i jämförelse med den nya gymnasiereformen GY11 gällande ämnesintegrering. Vår undersökning visar också på vikten av skolledares syn och påverkan för att förutsättningarna för ämnesövergripande undervisning ska vara möjlig. Frågan om skillnader i de gamla styrdokumenten kontra de nya i GY fick vi även där skillnader i svaren. Lärare och skolledare på den ena skolan menar att det är mindre krav de nya läro planerna i jämförelse med de gamla. Den andra skolans lärare och skolledare menar precis tvärtom att det finns ett tydligare skrivsätt som talar för ämnesintegrering och ämnesövergripande i de nya läroplanerna.Vi är två yrkeslärare som gjort en studie om ämnesövergripande undervisning på våra respektive skolor i våra respektive hemkommuner. Vi som gjort undersökningen är Thomas Wenström och Eeva Määttä som är under utbildning till yrkeslärare. Eeva har jobbat på el- och energiprogrammet sedan 2004. Thomas har jobbat på Industritekniska programmet sedan 2009. Studien är utförd som en empirisk undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer för att få lärares och skolledares syn på ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning . Teorier kring motivation och organisation presenteras och analyseras mot resultat av en intervjuundersökning.Vilka förutsättningar och hinder det finns för denna pedagogik har varit av intresse i undersökningen, likaså om skolledare har en möjlighet att påverka lärare till ämnesövergripande undervisning. I undersökningen har fem kärnämneslärare, två karaktärsämneslärare och två skolledare intervjuats. Resultatet av undersökningen ger en bild av två olika skolsystem, en öppen och en sluten där den gemensamma faktorn är att de flesta lärare är positiva till ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning och ser ett behov av det. Även skolledarna var positiva men där fanns en skillnad i synen på behovet. Gemensamt för de bägge skolorna var synen på förutsättningarna. En organisation med fungerande arbetslag, flexibla scheman och tid för planering och genomförande måste finnas för att kunna arbeta med ämnesövergripande undervisning.Vidare framkom att lärarnas vilja, personkemi, förståelse och respekt för varandras kunskapsområden är viktiga faktorer i denna pedagogik.Vi ville även undersöka om de intervjuade upplever att det finns en skillnad i de gamla styrdokumenten i jämförelse med den nya gymnasiereformen GY11 gällande ämnesintegrering. Vår undersökning visar också på vikten av skolledares syn och påverkan för att förutsättningarna för ämnesövergripande undervisning ska vara möjlig. Frågan om skillnader i de gamla styrdokumenten kontra de nya i GY fick vi även där skillnader i svaren. Lärare och skolledare på den ena skolan menar att det är mindre krav de nya läro planerna i jämförelse med de gamla. Den andra skolans lärare och skolledare menar precis tvärtom att det finns ett tydligare skrivsätt som talar för ämnesintegrering och ämnesövergripande i de nya läroplanerna.