Studiens syfte är att undersöka hur lärare i fritidshem balanserar det dubbla uppdraget att både ansvara för ämnesundervisning och undervisning i fritidshemmet, vilka utmaningar och möjligheter det medför samt hur de ser på sitt uppdrag i framtiden. Forskningsfrågorna är: Hur balanserar lärare i fritidshem det dubbla uppdraget?  Vilka möjligheter eller utmaningar medför det dubbla uppdraget nu och i framtiden? En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens syfte. Totalt har nio lärare i fritidshem intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samtliga lärare upplever komplexitet i hur de balanserar det dubbla uppdraget. Den komplexiteten tar sin utgångspunkt i aspekter som tid, prioriteringar, kvalité i undervisning och stöd från kollegor och ledning. Vidare har resultatet påvisat att trötthet och stress är de utmaningar som lärarna möter när de balanserar det dubbla uppdraget. De möjligheter som det dubbla uppdraget medför är ett unikt relationsskapande med elever och vårdnadshavare. Vidare visade studiens resultat att det dubbla uppdraget har en positiv påverkan på lärare i fritidshems yrkesroll och spelar därmed en statushöjande roll inom yrket. Resultatet av studien betonade vikten av att lärare i fritidshem använder sin dubbla kompetens på ett sätt som utvecklar både ämnes och fritidshems undervisning och gynnar dess kvalité.

Uppsatsen analyserar Bernardine Evaristos roman Flicka, kvinna, annan (2022). Den litterära analysens syfte är att undersöka hur karaktärerna Amma och Helens liv påverkas av deras kön, klass och rastillhörighet utifrån metoden diskursanalys. Studiens didaktiska undersökning syftar till att studera romanens undervisningspotential utifrån den litterära analysens resultat. Den didaktiska analysen utgår ifrån att synliggöra hur skönlitteratur kan användas utifrån undervisningsmetoderna kritisk litteracitet och deliberativa samtal för att utveckla elevernas kritiska tänkande inom ramen för svenskämnets undervisning på gymnasiet. Den litterära analysen visar att karaktärerna Amma och Helens liv påverkas på olika sätt på grund av deras kön, klass och rastillhörighet. Deras livsmöjligheter påverkas främst av att de är svarta kvinnor i ett västerländskt samhälle. Den intersektionella analysen vittnar om att kvinnornas liv påverkas på olika sätt beroende på vilken tid och i vilka sociala rum de befinner sig i. Resultatet visar också att romanen kan användas som en ingång i svenskundervisningen för att utveckla elevers kritiska tänkande utifrån undervisningsmetoder inspirerade av deliberativa samtal och en kritisk litteracitetingång vid läsning av den skönlitterära romanen.

I flerspråkiga klassrum ställs allt högre krav på inkluderande undervisning där eleverna ska få möjlighet att nyttja sina tidigare ämnes- och språkkunskaper och erfarenheter. Denna uppsats är ett försök till att kartlägga huruvida ämnesundervisningen bedrivs inkluderande på språkintroduktionsprogrammet ur ett elevperspektiv. Studiens syfte är att undersöka upplevelser som elever som läser på språkintroduktionsprogrammet har av ämnesundervisningen angående användning av sina tidigare ämnes- och språkkunskaper. Insamlingen av materialet skedde genom en metodkombination med triangulering i form av två lektionsobservationer, en bakgrundsenkät och en semistrukturerad gruppintervju med fokusgrupp. Observationerna fungerade som utgångspunkt till frågorna som senare användes vid gruppintervjun. Resultatet visade att deltagarna i studien upplever att de kan använda sina tidigare ämneskunskaper och att lärarna utgår från vad de redan kan. Det finns dock en dubbelhet angående deltagarnas upplevelser av språkanvändning i klassrummet. Deltagarna uttryckte att vissa av lärarna uppmuntrar till all språkanvändning i klassrummet medan andra lärare beskrivs välkomna endast svenska som språk förutom i vissa fall där engelska är tillåtet.

Sverige är ett mångkulturellt land. Den svenska skolan bör därför utformas på ett sätt som gör att alla oberoende av språklig- eller kulturell bakgrund kan förstå och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med utländsk bakgrund klarar sig dock sämre i den svenska skolan än vad elever med svensk bakgrund gör. Uppsatsens syfte är att studera vilka moment, och varför just de upplevs vara svåra inom matematik och so-ämnena för elever med utländsk bakgrund. Vidare undersöks vem som har ansvar för att eleverna ska förstå och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och hur gynnsamma förutsättningar kan skapas för eleverna i deras lärandeprocess. Arbetet bygger på en kvantitativ enkätstudie med 338 elever i skolåren 8-9 och en kvalitativ intervjustudie med tre lärare Det framkommer att en dubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som elever med svensk bakgrund upplever de undersökta matematikmomenten vara svåra och att en dubbelt till nära sexdubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som svensk bakgrund upplever att de undersökta so-momenten är svåra. Anledningarna till dessa resultat är huvudsakligen att språk och kunskapande går hand i hand, ämnena kräver ett stort ord- och begreppsförråd, god läsförståelse samt stora förkunskaper. Vidare visar studien att alla lärare har ansvar för elever med utländsk bakgrunds lärande men att huvudansvaret för elevernas språklärande ligger på svenska som andraspråksläraren och modersmålsläraren. Gynnsamma arbetssätt som framträder i studien är bland annat litteraturläsning, ord och begreppsförklaringar i dess sammanhang, tillvaratagandet av elevernas förkunskaper, rekvisitans roll och betydelse för förståelsen.

The aim of this study is to investigate what differences there are in vocabulary comprehension between pupils with Swedish as a first and second language. The strategies used for understanding unknown words are also investigated. Above all, the aim of this study is to see whether the subject teacher is aware of which words could be difficult to understand for pupils with Swedish as a second language and if she is aware of their vocabulary ability.          Both quantitative and qualitative methods were used in the form of observation, vocabulary test and semi-structured interviews with both pupils and subject teacher. There were 12 informants from a national gymnasium programme participating in the vocabulary test. Seven of them had Swedish as a second language and six of them has Swedish as a first language. Six informants participated in interviews.          The results showed that there were both quantitative and qualitative differences between the groups. The results also imply that informants with higher scores in the vocabulary test are more aware of which methods to use in the hearing and reading of an unknown vocabulary. The subject teacher was well aware of which words in teaching could be hard to understand for second language pupils, but underestimated the pupils’ knowledge of words.          The test results were not statistically tested and could therefore not be generalized for the population. Contemporary field research supports the test results.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt TPACK-delarna blir synliga och hur de kan sammankopplas eller inte i pedagogernas reflektioner om undervisningen. TPACK är ett kombinerat samlingsnamn för tekniska-, pedagogiska- och ämneskunskaper. Studien undersöker även hur pedagoger som arbetar med 1–3 åringar talar om sin undervisning med den digitala plattan i matematik och andra ämnen, exempelvis språk och naturvetenskap. För att undersöka detta genomförs intervjuer med pedagoger i förskolan. Resultatet visar att i pedagogernas reflektioner framkom olika förslag på kunskaper inom de olika TPACK-delarna. Med de olika kunskaperna visar det sig att i olika situationer kan kunskaperna och pedagogernas tankar förflytta sig mellan de olika TPACK-delarna och skapa ett rörelsemönster som genomsyrar hela modellen. Däremot kan det finnas yttre faktorer som antingen påverkar att det inte sker en förflyttning eller som möjliggör att det gör det. De yttre faktorerna är exempelvis tid, medvetenhet, attityd och utbildning. Pedagogerna som medverkar i studien använder inte den digitala plattan i matematikundervisning i stor utsträckning. En slutsats blir därmed att den digitala plattan inte värderas högt relaterat till matematikundervisning, vilket kan bero på de yttre faktorerna. / The aim of the study is to examine how the parts of TPACK become visible and how they can be connected or not in the teachers' reflections on teaching. TPACK is a collective name for technological-, pedagogical- and content knowledge. The study also examines how teachers who work with 1–3-year-olds speak about their teaching in mathematics and other subjects, for example language and natural science with digital tablets. To examine the purpose of the study, teachers in preschool are interviewed. The results show that there are different suggestions on knowledge in TPACK-parts in teachers' reflection. With different knowledge it’s shown that in different situations knowledge and the teachers’ reflections can move in between the different TPACK-parts. However, it shows that external factors that can either affect a movement to not take place or make it possible to happen. The external factors are time, awareness, attitude and education. The teachers who participates in the study don’t use digital tablets in mathematics teaching to a large extent. A conclusion is thus that the digital tablet isn’t valued highly in relation to mathematics teaching, which may be due to the external factors.

Svenskämnets huvudsakliga fokus är inriktat på språket men det kan ifrågasattas om även de övriga skolämnena bör ha samma fokus. Elever lär sig nya ord och begrepp inom alla ämnen i skolan men det är inte självklart att eleverna får tillräcklig förberedelse för detta. Syftet med denna studie är att bida med kunskap om hur ett språkutvecklande arbetssätt kan påverka inlärningen av ämnesrelaterade ord. Genom att låta eleverna genomföra ett ordtest utan ett språkutvecklande arbetssätt och ett ordtest med ett språkutvecklande arbetssätt tydliggörs det om och på vilket satt ett sådant arbetssätt kan påverka inlärningen. Resultatet från studien visar att ett språkutvecklande arbetssätt gynnar elevernas inlärning av nya ord och begrepp. / The main focus of the Swedish subject is language-oriented, but it can be questioned whether the same focus should be applied to other subjects in school as well, Students learn new words and concepts in all subjects, but they may not receive adequate preparation for this. This study aims to explore how a language-focused approach can affect the learning of subject-related vocabulary. By conducting vocabulary tests with and without a language-focused approach, we can determine if and how such an approach influences learning. The results show that a language-focused approach benefits most students in learning new words and concepts.

In this study we examine the experience of working with a two-sided assignment as a leisure time teacher. The dual profession involves teaching a subject during school hours and working during the afternoon hours in the school-age educare center. By using interview as a qualitative method, we interview five teachers with subject qualification, who either actively work, or have worked, in both fields. The purpose of this study aims to explore the role of being a school-age educare teacher with subject qualifications and the possibilities and challenges they may come across in their daily work. We aim to answer three questions: which prerequisites do school-age educare teachers think are needed to be able to work with both assignments? What possibilities and challenges occur with a dual profession? How does a dual profession function during daily work? The results show that school-age educare teachers are positive towards the dual profession and that the many challenges are manageable with the right requisites. The results are analyzed by using new-institutional theory and concepts from frame factor theory. Our conclusion is that this dual profession takes a toll on the school-age educare teacher and demands a lot of their energy, but enough proper requisites can provide for a safer, better teaching environment among the pupils and teachers. / I denna studie undersöker vi upplevelserna hos lärare i fritidshem med en dubbel yrkesroll. Den dubbla yrkesrollen innefattar undervisning i ett skolämne under skoltimmarna och undervisning på fritidshemmet under eftermiddagstid. Genom intervju som kvalitativ metod intervjuar vi fem lärare med ämnesbehörighet, som antingen aktivt arbetar med, eller tidigare har arbetat, inom båda verksamheterna. Syftet med studien är att undersöka den dubbla yrkesrollen hos lärare i fritidshem och potentiella möjligheter och utmaningar som dessa möter i sitt arbete. Vi avser besvara följande tre frågeställningar: vilka förutsättningar anser lärare i fritidshem att de behöver för att uppfylla uppdragen? Vilka möjligheter och utmaningar uppstår med en dubbel yrkesroll? Hur fungerar den dubbla yrkesrollen i praktiken? Resultatet visar att lärare i fritidshem ställer sig till stor del positiva till den dubbla yrkesrollen och att utmaningarna, om än många, är hanterbara med rätt förutsättningar. Det empiriska materialet analyseras med nyinstitutionell teori samt begrepp ur ramfaktorteorin. Vår slutsats är att den dubbla yrkesrollen är utmanande för lärare i fritidshem och kräver mycket av deras energi, men med rätt förutsättningar och ett professionellt engagemang kan arbetet göras mer hanterbart och bidra till bättre och tryggare undervisningsmiljöer för både elever och lärare.

The aim of this study is to examine in what way teachers in upper secondary school who teaches non-language centered courses uses scaffolding within the theoretical context of language-based learning to support their students’ learning. The study will also examine if there is a difference depending on what subjects the teacher is licensed to teach in. The main methods used are observations and audio recordings of three different teachers during a total of six lessons. The material also consists of interviews with the observed teachers to give additional information about the teachers’ backgrounds and thoughts about language-based learning in relation to their teaching methods. The study is based on a sociocultural and cognitive approach along with the principles of scaffolding based in genre-based pedagogy and Jim Cummins’ theory on how to achieve language proficiency within a school-based contexed and its specialised domains. The results show that all teachers use scaffolding by creating an extensive context for learning within each domain. This contextual scaffolding helps the students learn the new language domain. The teachers also show variations in how they scaffold depending on the subject and student group with more abstract subjects being provided with more concrete exemplification. The conclusions drawn from this is that teachers use scaffolding to help students build the field of the domain and provide scaffolding according to the different subjects and student groups' current conditions and need for cognitive challenges.