Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i åldern 11- 20 år. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen är okänt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstår i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försämrad självkänsla. Mödrarnas inverkan på döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med särskilt fokus på mödrars påverkan gällande kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att det finns ett samband mellan mödrars och döttrars inställning till kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. I studien framkom att kommunikation, kritik, press och överengagemang var delaktiga faktorer i hur döttrarna kunde påverkas av sina mödrar, och sedan utveckla Anorexi/Bulimi Nervosa. Slutsats: Utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa hos flickor orsakas inte endast av mödrarna utan det är ett samspel mellan en mängd olika faktorer som slutligen vägs samman och går in i varandra.

Personer med ADHD riskerar ohälsa i högre grad än befolkningen i stort. Såväl matvanor, som hälsolitteracitet kan ha signifikant inverkan på individers hälsa. Syfte med studien var att undersöka sambandet mellan matvanor och nivån av hälsolitteracitet hos personer med självrapporterad diagnostiserad ADHD, samt kontrollera för demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes på sociala medier med hjälp av en digital enkät under vecka 9–13, 2023. Svar från 191 personer, (156 kvinnor, 35 män) samlades in och analyserades med logistisk regressionsanalys. Den beroende variabeln matvanor erhölls genom sammanställning från åtta enskilda matvanor: intag av grönsaker, frukt, fullkorn, socker, salt, kött/chark, kvalitet av matfett och fetthalt av mejeriprodukter. Variabeln kunde anta värden bra och mindre bra matvanor. Den oberoende variabeln hälsolitteracitet kunde anta tre nivåer. Ålder, kön, utbildning och socioekonomiska faktorer var dikotomiserade confounders. Resultat: Högre nivå av hälsolitteracitet och ålder&gt; 35 år var associerade med hälsosammare matvanor. Personer med problematisk och tillräcklig nivå av hälsolitteracitet hade 8,3 (p &lt;0,008), respektive 14,8 (p &lt;0,001) gånger högre sannolikhet att ha bättre matvanor, jämfört med personer med otillräcklig nivå av hälsolitteracitet. När de olika matvanorna analyserades enskilt var högre intag av grönsaker (OR=2,93 [1,29–6,63]), frukt (OR=3,68/3,20 [1,32–10,26/1,18–8,53]) och bättre kvalitet på matfett (OR=2,94 [1,35–6,39]) associerade med högre nivå av hälsolitteracitet. Slutsats: Högre nivå av hälsolitteracitet och högre ålder (&lt;35 år) var associerade till sämre matvanor bland personer med ADHD. Det krävs vidare forskning kring hälsolitteracitet, matvanor och ADHD, samt vilka interventioner behövs. / <p>Betyg i Ladok 230606.</p>

Selective serotonin re-uptake inhibitors (SSRIs) are a class of anxiolytic and anti-depressant drugs. SSRIs act on the evolutionarily ancient serotonergic system which is virtually identical throughout the vertebrate phylum. Serotonin is involved in a wide range of processes ranging from neuronal and craniofacial embryonic development to regulation of behaviour. However, SSRIs are also emerging pollutants, mainly entering the environment via sewage treatment plants. Since the serotonergic system is virtually identical in humans and other animals, exposed animals will be affected in similar ways as humans and suspicions are rising that ecologically important behaviours may be affected in subtle ways. Using the three-spined stickleback (Gasterosteus aculeatus) and zebrafish (Danio rerio) as model organisms, this thesis focuses on the behavioural effects of SSRIs in fish. The SSRI used throughout this thesis is citalopram, which has been found in fish in coastal areas of the Baltic Sea and other parts of the world. Effects on behaviour were investigated using several different tests measuring stress response, feeding behaviour, aggression and locomotor activity. Anxiolytic effects of 0.1 μg/l, 1.5 μg/l 15 μg/l were investigated as well as effects of 0.15 μg/l and 1.5 μg/l on feeding behaviour. Because serotonin is involved in the development of the nervous system, the effects of developmental exposure to 1.5 μg/l was studied after 100 days of remediation. Finally, because SSRIs rarely occur alone in natural waters, the effects on zebrafish of citalopram in a cocktail scenario, with the anxiogenic compound 17α-ethinyl estradiol (EE2 ) was also investigated. Citalopram was found to have anxiolytic effects on the three-spined stickleback at 0.1 μg/l, 1.5 μg/l and 15 μg/l. Citalopram also suppressed feeding behaviour within a week of exposure and at concentrations as low as 0.15 μg/l. Developmental exposure to 1.5 μg/l for 30 days was found to increase aggression and feeding behaviour and to reduce locomotor activity. The changes were persistent and remained in adult fish. In the cocktail scenario, citalopram in single-substance exposure had anxiolytic effects on one parameter in the novel tank test at 0.1 μg/l. Citalopram enhanced the anxiogenic effects of EE2 in the novel tank test, but in the scototaxis test citalopram appeared to counteract the effects of EE2. It is concluded that citalopram has the potential to affect behaviour in fish at concentrations that have been found in close proximity of sewage treatment plants. / Det serotonerga systemet är i stort sett identiskt hos människor och övriga vertebrater. Serotonin är inblandat i ett stort antal kroppsliga funktioner, bland annat stressreaktioner, reglering av födobeteende och aggression. Vidare är serotonin med och reglerar nervsystemets tillväxt under embryonalutvecklingen. Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) är en grupp antidepressiva och lugnande läkemedel vars användning har ökat snabbt på senare år då de är effektiva och har få allvarliga bieffekter. SSRI verkar på det serotonerga systemet, genom att blockera återupptaget av serotonin i den presynaptiska nervänden. SSRI har tilldragit sig en viss uppmärksamhet som potentiella miljöhot då de visats kunna påverka ekologiskt relevanta beteenden hos fisk och andra akvatiska organismer vid relativt låga koncentrationer i miljön samtidigt som de bryts ned dåligt i avloppsreningsverk. Avhandlingen fokuserar på ekologiskt relevanta beteendeeffekter av SSRI på fisk, med storspigg (Gasterosteus aculeatus) och zebrafisk (Danio rerio) som modellorganismer. Citalopram har använts som försökssubstans då det anses vara den SSRI som har minst antal sidoeffekter på till exempel det dopaminerga systemet. Citalopram förekommer i utloppsvatten från reningsverk i alla industrialiserade länder och har även hittats i abborre i Östersjön. Effekter av exponering för SSRI har påvisats med hjälp av olika beteendetest. Skototaxi-test och novel tank diving test mäter stressresponsen genom att kvantifiera preferensen för närhet till botten och mörka omgivningar. Ätbeteende har mätts som antal utfall mot en matbit under en given tidsperiod och aggression har mätts genom att räkna antal bett mot en spegel. Anxiolytiska effekter undersöktes vid koncentrationer på 0,1 µg/l, 15 µg/l och 1,5 µg/l. Effekter på ätbeteende undersöktes vid 0,15 µg/l och 1,5 µg/l. Eftersom serotonin är inblandat i embryonalutvecklingen testades de beteendemässiga effekterna av exponering för 1,5 µg/l under utvecklingen. Då citalopram sällan förekommer ensamt i miljön testades ett cocktailscenario där zebrafisk samtidigt exponerades för citalopram och den anxiogena substansen 17α-etinylestradiol (EE2). Citalopram befanns ha anxiolytisk verkan på storspigg samt undertrycka ätbeteendet. Effekter på ätbeteendet uppstod inom en vecka efter exponering och vid den minsta testade dosen vilken var 0,15 µg/l. Storspigg som exponerats under embryonalutvecklingen var mer aggressiva, hade lägre lokomotoraktivitetoch gjorde fler utfall mot mat då de testades 100 dagar efter att exponeringen avslutats. Samtidigt exponering för citalopram och den anxiogena substansen 17α-etinylestradiol (EE2) gav tvetydiga resultat. Citalopram ensamt hade ingen signifikant påverkan på beteendet i detta försök. I skototaxitestet motverkade citalopram den anxiogena effekten av EE2 medan det förstärkte den anxiogena effekten i novel tank. Sammanfattningsvis har citalopram effekter på ekologiskt relevanta beteenden hos fisk i koncentrationer som förekommer i ytvatten. Det har också permanenta effekter på beteende om exponeringen sker under embryonalutvecklingen. Dessa resultat gör det sannolikt att citalopram och andra SSRI har ekologiska effekter i påverkade vattendrag.

Bakgrund: Relativ energibrist, att gå med energiunderskott över tid, är en realitet inom idrotten och det är också starkt kopplat till ätstörningar och stört ätbeteende. Forskningen pekar på att coacherna, på grund av sin närhet till de aktiva, är i en bra position för att upptäcka och agera på symptom på relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende. Man menar vidare att coacherna har för dålig kunskap på området. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera hur elitcoacher ser på sin kunskap, sin roll och sitt ansvar i den elitidrottskontext de tillhör när det gäller relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende inom idrotten och vad detta får för konsekvenser.Metod: Studien är genomförd med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med 12 elitcoacher. Urvalet gav en bred representation vad gäller idrotters viktkänslighet. Intervjuerna analyserades med hjälp av Côte och Gilberts kunskapsformer och en modifierad modell av Henriksens ATDE – modell. Resultat: Resultatet visar att coachernas roller ser mycket olika ut i fråga om närheten till de aktiva. Detta påverkar i sin tur coachernas upplevelse av ansvar när det gäller upptäckt och agerande vad gäller relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende. Coacherna upplever ämnet relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende som laddat och känner sig inte bekväma att ta upp det med de aktiva. Man är rädd att trigga någon till ett stört ätbeteende eller en ätstörning och man menar att det finns ett tabu runt ämnet hos kollegor och specialidrottsförbund. Kunskapsluckor visar sig när det kommer till pedagogiska verktyg och interpersonell kunskap för att applicera sin kunskap i kost och nutrition när det gäller relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende. Slutsatser: En bredare kunskapssyn, utanför den teoretiska professionella kunskapen rekommenderas. Förslag på att vända på synen på coachernas kunskap, roll och ansvar föreslås: Börja med att titta på vilket ansvar man vill att coacherna ska ta, vilken roll kräver detta ansvar att coacherna har och till sist vilken kunskap saknas för att i rollen kunna ta det ansvar man önskar att coacherna skall ta. / Background: Relative energy deficiency, to be in an energy defiency over time, is a reality in sport and is conected to eating disorders and disorded eating. According to research, coaches are in a position that could facilitate identification and early interventions on symptoms of relative energy deficiency, eating disorder and disorded eating. Research also notes that the coaches lack in knowledge on the subject. Purpose: The aim of this thesis was to identify how elite coaches perceive their knowledge, role and responsibility when it comes to relative energy deficinecy, eating disorder and disorded eating and the consecvenses that may follow.Method: The research is done with a qualitative approach through 12 semi-structured interviews with swedish elite coaches from a wide range of sports when it comes to weight- sensitivity. The interviews were alanlysed with help of Côte ang Gilberts model of knowledge and a modified version of Henriksens ATDE- model. Result: The result reveals that the role of the coaches differs a lot when it comes to the closeness to the athlete. This affects how the coaches perceive their responsibility when it comes to identification and early intervention in case of relative energy deficiency, eating disorder and disordered eating. The Coaches perceive relative energy deficiency, eating disoder and disordered eating as a loaded subject and they feel uncomfortable to talk about it with the athletes. They are afraid to trigger someone to disorded eating or an eating disorder and they sense a tabu with their colleagues and in the sports federation. There are gaps in coaches knowledge in pedagogy and interpersonal knowledge when it come to the application of knowledge about nutrition linked to relative energy deficiency, eating disorders and disorded eating. Conclusions: A broader view on knowledge, outside the theoretical professional knowledge is recommended. A proposal to change the order in which we think of the problem is formed. Start with figuring out what responsibility you want the coaches to have, then what role they need to have with that responsibility and last, what knowledge do the coaches need for theire role and what responibility you wish they should take.

Undersökningen som är en korrelationsstudie från ett sociokulturellt perspektiv vände sig till kvinnor i en normalpopulation. Deltagarna var mellan 19 och 59 år. Ett syfte var att undersöka samband mellan kroppsmissnöje, skam och känslor, attityder och beteenden kopplade till ätande. Kroppsmissnöje konceptualiserades och mättes som missnöje med kroppsform. Skam konceptualiserades och mättes som body shame (skam över den egna kroppen). Enligt feministiska objektifieringsteorier lärs flickor tidigt att se sin egen kropp från en utomstående observatörs perspektiv. En del av de flickor och unga kvinnor som i kulturen erfar sexuell objektifiering internaliserar normer som objektifierar deras kroppar. Detta förutsätts kunna leda till skamkänslor och ätproblem. Eftersom kroppsnormerna är orealistiska är de omöjliga att mot-svara och misslyckandet med detta genererar ytterligare skamkänslor. Menopausen kan för många individer innebära mindre exponering för sexuell objektifiering varför skamkänslor kan antas minska. Ett ytterligare syfte var därför att undersöka ålders samband med skam. Resultatet indikerar att såväl kroppsmissnöje som skam är riskfaktorer för utvecklandet av attityder och beteenden kopplade till ätproblem. Kroppsmissnöje korrelerade starkt positivt med skam och det förelåg ett svagt negativt samband mellan ålder och skam.