I denna kvalitativa intervjustudie har syftet varit att undersöka hur fem mellanstadielärare använder läromedel i sin samhällskunskapsundervisning, vilka läromedel de använder samt vilka för och nackdelar lärarna ser med läromedlen. Forskningsfrågorna har formulerats utifrån studiens syfte. Studiens metod har bestått utav intervjuer med fem olika lärare som undervisar i samhällskunskap i mellanstadiet. Två av intervjuerna har genomförts på plats och resterande tre har genomförts via mejl. Samtliga lärare har fått svara på samma frågor och resultatet av intervjuerna har sedan analyserats tematiskt. Resultatet av studien visar att det finns en samsyn kring användandet av läromedel i samhällskunskap. Trots att lärarna använder olika läromedel i sin undervisning, främst olika tryckta läromedel, så är samtliga lärare överens om att den bästa samhällskunskapsundervisningen har inslag av en blandning av läromedel, både tryckta och digitala. Det som skiljer sig åt är i vilken utsträckning lärarna använder exempelvis tryckta läroböcker respektive andra läromedel, exempelvis hemsidor, filmer och tidningar. / <p>2020-06-03</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur bråk introduceras utifrån ett multimodalt perspektiv. Multimodal teori använder modaliteter för att hjälpa människor att förstå omvärlden. Modaliteter är olika resurser som till exempel bild, text och symboler. Matematikboken har ett inflytande på hur matematikundervisningen planeras och genomförs. Bråkområdet kan sorteras in i olika kategorier. Dessa är del av helhet, del av antal, bråk som skala, bråk som proportion, bråk som tal och bråk som andel. I den här studien analyserades tre olika läromedelsserier för att visa hur olika läromedel presenterar bråk samt vilka representationer och modaliteter de använder. Resultatet visade att inget av de läromedel som valdes ut till studien presenterade alla aspekter av bråk. De två kategorier som inte togs upp var bråk som proportion och bråk som skala. Utifrån vilket bråkområde som presenterades kombinerade läromedlen olika mängd modaliteter. De bråkkategorier som skiljde mest var bråk i blandadform och bråk som decimaltal när det gäller kombination av modaliteter. Det vanligaste motivet för att beskriva vardagliga situationer i läromedlen var bilder på mat. Min slutsats är att eftersom läromedlen inte presenterar alla aspekter av bråk kan det leda till att bråkförståelsen blir sämre.

Sammanfattning Bakgrund: Skolans uppdrag är att skapa förutsättningar för varje elev att ha har möjlighet att lära och inhämta kunskap (Skolverket, 2019). Det innebär för individen att ges möjligheter att utvecklas så långt som möjligt utifrån elevens egna förutsättningar. 2014 formulerades skollagens (SFS 2010:800) bestämmelser kring stödinsatser om, begreppet ”extra anpass­ningar” tog form och ett tydligt regelverk kring hur skolans ska agera vid misstanke om att en elev inte utvecklas mot målen skapades. Detta innebar att lärare behövde förändra sitt arbets­sätt med elever som har behov av stöd samt också ett ökat ansvar för den enskilde läraren gentemot eleven. En rapport från Skolinspektionen (2016) visar dock att det finns stora brister och flera områden som bör utvecklas vad gäller extra anpassningar och arbetet kring dessa. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i ämnet svenska upplever extra anpassningar och arbetet med dessa i klassrummet inom ramen för ordinarie undervisning. Metod: Detta är en kvalitativ studie och vald datainsamlingsmetod är semistrukturerade intervjuer. Resultat: Det övergripande resultatet visar att lärarna ser positivt på extra anpassningar inom ämnet svenska genom att få behålla eleverna i klassrummet och få helhetsgreppet om elevernas kunskaper och behov. Det som tydligast framkommer som negativt är den dokumentation och det i perioder tidskrävande arbetet med att dokumentera som är nödvändigt för att kunna utveckla och utvärdera elevernas extra anpassningar. Att utskilja extra anpassningar i svenskämnet upplevs som svårt då de anpassningar som görs i ett teoretiskt ämne ofta återkommer i fler ämnen.

Syftet med denna studie är att undersöka värderingars förekomst i ett multimodalt lärmaterial för SO-ämnena i årskurs 4-6 samt vilka budskap de kan medföra. Vidare syftar studien till att undersöka i vilken mån de upptäckta värderingarna utmanas. För analysen valdes en programserie från Utbildningsradion ut, Jakten på den glömda historien som benämns beröra de samhällsorienterade ämnena och är avsedd för årskurs 4-6. Valet av mediet film grundas i att det är ett allt mer vanligt förekommande lärmaterial i dagens digitaliserade samhälle. Utbildningsradions webbplattform UR Play är en etablerad plattform i undervisningssammanhang som i sitt uppdrag av staten ska vara oberoende samt inte begränsas av upphovsrätt och är således tillgänglig för alla skolor och utbildare. Studiens syfte leder fram till de två frågeställningarna; Vilka värderingar uttrycks genom lärmaterialets modaliteter och vad kan de förmedla? samt I vilken mån utmanas innehållets värderingar genom att ytterligare perspektiv eller motsatsförhållanden ges? Den teoretiska ansatsen för studien är det sociokulturella perspektivet, där utbildningsfilmen förstås som en stödstruktur för lärande. Analysen genomförs med en anpassad version av Danielsson &amp; Selanders multimodala analysmodell med hjälp av en värdepedagogisk syn i form av värden och normer som ständigt förmedlade genom såväl medvetna som omedvetna handlingar i lärsituationer. För analysen sammanställs de modaliteter som kan ses förekomma i film i en tabell. Studien genomförs genom en kvalitativ innehållsanalys av programseriens samtliga 10 avsnitt, där värderingarna som förekommer kategoriseras som explicita eller implicita inom olika modaliteter i respektive avsnitts tabell. Avsnitten ses sedan om på nytt för att undersöka hur de upptäckta värderingarna utmanas genom att erbjuda fler perspektiv eller motsatsförhållanden. Programseriens lärarhandledning används även i analysen för att ta reda på hur tillhörande uppgifter kan bidra till detta. Studiens resultat visar att avsnitten innehåller flera explicita och implicita värderingar inom modaliteterna, och att några teman var särskilt framträdande. De teman som framträder är vetenskapens betydelse, moral, intressekonflikter mellan grupper och individer, identitetsskapande, barns rättigheter, klass, kön och etnicitet. Det som värderingarna tar ställning för konstateras överensstämma väl med läroplanens uppdrag och värdegrund. De värderingar som ses beröra annat än de värden som läroplanen framhåller, utmanas i olika stor grad då en del står oemotsagda och andra utmanas något. Resultatet visar även att det för samtliga värderingar finns en brist på fler perspektiv, vilket inte är förenligt med läroplanens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer. I några fall kan uppgifter i lärarhandledningen bidra till att värderingarna utmanas genom vidgade perspektiv, men detta görs i låg grad och konstateras vara beroende av hur den enskilde läraren väljer att arbeta med materialet. Slutsatsen av studien är att önskade såväl som oönskade värderingar kan överföras genom ett filmbaserat lärmaterial. Didaktiska konsekvenser av värderingars förekomst och bristen på fler perspektiv av dem, kan resultera i att eleverna övertar och för värderingar vidare utan reflektion. För att utbildningsfilm ska vara ett fördelaktigt lärmaterial för att uppmärksamma olika perspektiv krävs en medvetenhet om värderingars förekomst hos den undervisande läraren. En sådan medvetenhet kan i sin tur bidra till fördjupade diskussioner med eleverna som på så vis ges möjligheten att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, vilket är en viktig förmåga hos framtida samhällsmedborgare.

Abstrakt Detta självständiga arbete handlar om påverkan av det kooperativa lärandet inom matematik på eleverna i årskurs 4-6. Det kooperativa lärandet baseras på att lära sig tillsammans med andra i grupp. Syftet med detta arbete är att sammanställa forskning och studier för att belysa hur det kooperativa lärandet påverkar elevernas kunskaper och inställning inom matematik, samt vad som krävs av läraren för att bidra till en framgångsrik matematikundervisning via det kooperativa lärandet. Målet är att förbättra elevernas förutsättningar och förmågor inom matematik genom att använda det kooperativa arbetssättet. Arbetet har kommit fram till att den kooperativa lärande metoden förbättrar elevernas inställning och attityd inom matematik, samt påverkar deras kunskaper positivt när de samtalar med varandra om matematikämnet.  För att besvara frågeställningarna har en systematisk sökning genomförts från databaserna, ERC-Education Research Complete och ERIC- Proquest, Education Resources Information Center, där samtliga artiklar har filtrerats på Peer Reviewed för att säkerställa kvalitet, då artiklarna har granskats av andra forskare. Resultatet visar att kooperativt lärande påverkar elevernas kunskaper och inställning mestadels positivt, men det förekommer även negativt. Det framgår att det krävs ledning och stöttning från läraren som bär en viktig roll där det begärs medvetenhet och kunskap om undervisningssättet för att lyckas. Avslutningsvis kommer slutsats där forskningsfrågorna besvaras följd av en diskussion samt  ett förslag på en vidare forskning.

Tekniken har förbättrats det senaste årtiondet och teknologiska processer har skapat mer effektiva och förbättrade sätt att göra saker på. Flera saker som tidigare gjorts på papper, görs nu med hjälp av digitala verktyg. Läroplanen skriver att skolan ska ha en tidsenlig utbildning, och även när det gäller digitaliseringen, därför har skolans verksamhet börjat präglas av en mer digital inriktning. Syftet med studien är att granska vad forskning visar om vilken påverkan digitala och analoga skrivverktyg kan ha på formella textkvaliteten för elever i grundskolans mellanår, samt lärares och elevers åsikter om att skriva på digitala skrivverktyg. Litteraturstudien innehåller material som hittats genom olika databaser samt kedjesökningar. Materialet som undersökts är mestadels vetenskapliga artiklar, en kunskapsöversikt samt ett konferensbidrag. Materialet som undersökts är mestadels vetenskapliga artiklar, en kunskapsöversikt samt ett konferensbidrag. Materialet är både internationellt och nationellt. Litteraturen behandlar frågor om påverkan av elevtexter och är främst skrivna efter 2010 med några undantag. Resultatet visar att elevers formella textkvalitet förbättras när de skriver på ett digitalt skrivverktyg, elever korrigerar mer i sina texter, gör färre stavfel och textmängden ökar. Både lärare och elever föredrar att arbeta med digitala skrivverktyg när det kommer till att skapa texter. Trots detta finns det flera frågetecken inom ämnet som vidare forskning bör studera. Ett av dessa frågetecken är hur lärare ska bedöma och hur utbildningen av digitalt skrivande ska gå till.

Studien syftar till att genom en kort kvantitativ enkät undersöka i vilken utsträckning lärare itre svenska kommuner använder sig av skönlitteratur som medierande redskap i sinundervisning för att behandla komplexa frågor. Genom kvalitativ metod genomförs intervjuermed åtta lärare för att belysa hur de uppger att de arbetar samt vilka möjligheter och utmaningarde stöter på. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet samt litteraturdidaktisk teorimed fokus på skönlitteraturens didaktiska potential. 31 lärare från årskurs 4-6, valde att svarapå enkäten varav åtta stycken medverkade i efterföljande intervjuer. Resultatdelen beskrivermedverkande lärares erfarenheter av att arbeta med skönlitteratur som medierande redskap.Resultatet visar att lärarna främst arbetar med högläsning och samtalar kring de komplexafrågor som väcks under läsningen men även att andra aktiviteter såsom gruppläsning, egenläsning och läsläxa förekommer. Lärarna ser en stor didaktisk potential i att användaskönlitteratur i ovannämnda syfte och är eniga om att skönlitteraturens påverkan på eleverna ärbetydlig, medan några utmaningar som de stöter på till exempel tidsbrist, bristande kompetenssamt ekonomiska begränsningar lyfts. Slutligen presenteras en litteraturlista med böcker somlärarna använt i sitt arbete.

Students should be given the opportunity to learn about, through, and for democracy in order to be able to act in the present and the future. In the subject of social studies, students should be given the opportunity to develop factual knowledge about democracy, and this should be done through democratic methods. According to Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time centre Lgr 22 (the Swedish curriculum, 2022a), stu- dents should be developed into democratic citizens with good values and skills. In order for students to develop into that, they need to learn about, through and for democracy. When students acquire factual knowledge about democracy and learn through democratic methods, they learn for democracy, and both of the school's main missions are pursued. To answer the purpose and research questions regarding how the democracy mission is de- scribed in textbooks for social studies in grades 4-6, Biesta and Dewey's views on educa- tion and democracy are used.The study was conducted using a qualitative method in the form of a qualitative text anal- ysis of the textbooks. The collected data from the seven textbooks generated an analysis of text and tasks to determine how the democracy mission was presented and described. The results showed that parts of the democracy mission were presented in all textbooks, but there were two textbooks that presented the entire mission about, through, and for de- mocracy. It emerged that the teacher's role in instruction is important for students to be given the opportunity to learn about the democracy mission, as not all textbooks covered the entire mission. / Elever ska ges möjlighet att lära om, genom och för demokrati för att kunna verka i samti- den och framtiden. I samhällskunskapsämnet ska elever ges möjlighet att utveckla fakta- kunskaper om demokrati och detta genom demokratiska arbetssätt. Läroplan för grundsko- lan, förskoleklassen fritidshemmet Lgr 22 (Skolverket, 2022a) skriver att elever ska ut- vecklas till demokratiska medborgare med goda värderingar och färdigheter. För att elever ska utvecklas till det behöver de lära sig om, genom och för demokrati. När elever får faktakunskaper om demokrati och lära genom demokratiska arbetssätt lär de sig för demo- krati och hela skolans två huvuduppdrag arbetas utifrån. För att besvara studiens syfte och frågeställningar kring på vilka sätt och hur demokratiuppdraget beskrivs i läromedel för samhällskunskap i årskurs 4–6 används Biesta och Deweys syn på utbildning och demo- krati.Studien genomfördes med en kvalitativ metod i form av en kvalitativ textanalys av läro- medel. Insamlade data från de sju läromedlen genererade i en analys av text och uppgifter för att få fram hur demokratiuppdraget framställdes och beskrevs. Resultatet visade på att delar av demokratiuppdraget framställdes i alla läromedel men det var två läromedel som framställde hela uppdraget om, genom och för demokrati. Det framkom att lärarens roll i undervisningen är viktig för att elever ska ges möjlighet att lära kring demokratiuppdraget då alla läromedel inte täckte hela uppdraget.

Från och med 2018 finns programmering inskrivet i den svenska läroplanen. Införandet av programmering har dock visat sig vara problematiskt då det medfört både ett behov av kompetensutveckling och svårigheter med att tolka vad programmering ska användas till. Framförallt är det oklart om programmering ska användas för att utveckla datalogiskt tänkande eller för att behandla ett visst ämnesinnehåll. I och med att undervisningen i att programmera åligger matematikämnet hamnar specifikt tekniklärare i ett dilemma. Å ena sidan ska teknikundervisningen använda programmering som ett verktyg men å andra sidan inte undervisa i hur man programmerar. Tidigare forskning på området är sparsam och har undersökt dels hur elever förstår programmering i tekniska lösningar och dels hur tekniklärare i årskurs 7-9 beskriver användning av programmering i sin teknikundervisning. Syftet med studien är därför för det första att undersöka hur tekniklärare i årskurs 4-6 beskriver användningen av programmering i sin teknikundervisning. För det andra  att undersöka hur tekniklärare i årskurs 4-6 beskriver samarbetet med matematikämnet gällande undervisning i programmering. Studien har med en fenomenografisk forskningsansats kommit fram till att de intervjuade tekniklärarna i årskurs 4-6 beskriver användningen av programmering i sin teknikundervisning utifrån fyra distinkt skilda kategorier: ”Nu programmerar vi”, Ämnesövergripande, ”Vi pratar om alla möjliga olika maskiner” och ”Dom har färdiga koncept”. Framförallt används programmering som ett verktyg för att programmera i sig och inte för att behandla något innehåll i teknikämnet. Ingen av de intervjuade lärarna gör någon skillnad på programmering i matematik och teknik.

Studien grundar sig på en tidigare genomförd litteraturstudie som belyst en brist på svensk forskning gällande digitala verktygs användning inom matematiken i årskurs 4–6. Därför undersöker vi i denna studie hur och när lärare och elever använder sig av digitala verktyg i matematikundervisningen, samt vilka observerbara effekter digitala verktyg har gällande elevers motivation för matematikundervisningen. Studiens empiri är insamlad genom observationer av fyra klasser i årskurs 4–6 samt en kompletterande enkätstudie riktad till matematiklärare. Vårt resultat visar en stark koppling mellan elevers motivation och användandet av digitala verktyg. Vi har kommit fram till att digitala verktyg fungerar som ett bra komplement till traditionell matematikundervisning, men att datorer ger elever flera valmöjligheter än de i många fall kan hantera. Det leder i sin tur till att en del elever väljer att göra annat på sina datorer som distraherar sig själva och andra i klassrummet.