Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 planerar och arbetar iundervisningen i ämnet svenska utifrån elever med ADHD:s behov samt vilka material ochresurspersoner som finns för dessa elever. Studien genomfördes med hjälp avsemistrukturerade intervjuer med fem informanter som valdes genom ett subjektivt urval.Innan intervjuerna skulle äga rum genomfördes en pilotstudie för att se om intervjufrågornavar relevanta och enkla att förstå. Informanternas svar transkriberades, analyserades ochpresenterades i resultatdelen efter en indelning i teman. Resultatet visade att alla informanteranser att det är viktigt att vara tydlig i undervisningen och att vara väl förberedd. Resurserskolorna har är i form av speciallärare och specialpedagoger och de material som används ärbland annat bildstöd, boken Zick Zack och ett program som heter Clio. Informanterna somblev intervjuade hade tidigare kunskaper om hur de ska arbeta med elever som har ADHDoch därmed hade de bra strategier i undervisningen, strategier som även tagits upp i tidigareforskning. Det viktigaste att tänka på i arbetet med elever med ADHD är att skapa godarelationer med eleverna och utgå från deras olika behov och förutsättningar. Studien kanbidra med ökad förståelse för elever med ADHD.

Tidigare forskning visar att om eleverna får lyssna på texter så kan de utveckla både läsförståelse och läslust. Denna studie behandlar hur svensklärare för årskurs 4-6 arbetar och tänker kring högläsning och inläst material. Studien har en fenomenografisk ansats och baseras på sex lärarintervjuer. Målet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med högläsning och inläst material i årskurs 4-6 och jämföra detta med vad forskning inom ämnet säger. Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna har en preferens för högläsning framför att låta eleverna läsa högt för varandra och att använda inläst material, även fast detta också förekommer. Lärarna såg flera fördelar med att använda högläsning, en av dessa var att det ansågs öka elevernas läsförmåga och läsvilja. Lärarna ansåg att inläst material mest används för att hjälpa elever med svårigheter där det fyller en viktig funktion. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Uppsatsen syftar till att utifrån forskningslitteraturen belysa vilka effekter kooperativt lärande har på elevernas kunskapsutveckling i matematik. Texten lyfter upp bland annat forskningslitteraturens definitioner av kooperativ lärande samt en teoretisk bakgrund av kooperativt lärande. Texten tar även upp de grundläggande kriterier för kooperativt lärande. Forskningen som texten grundar sig på är framtagen genom ett antal sökningar i olika databaser, framför allt Libsearch och Google Scholar. I sökprocessen var vi noga med att använda oss av sökningar som var relevanta utifrån våra frågeställningar samt använda avgränsningar som omfattade bland annat årtal och peer-reviewed för att få granskade artiklar för att säkerställa kvalitet. Vi använde oss främst av engelska som språk då forskningen inte täckte eller var tillräckligt relevant på svenska. Vi var därför noga med att de engelska ord vi sökte efter och dess synonymer hade liknande betydelse. I resultatdelen finner man att kooperativt lärande bygger på ett socialt samarbete och interaktion mellan eleverna vilket ska resultera i en utveckling av deras kunskaper och sociala förmågor. I resultatdelen redogörs för teorin av det sociokulturella perspektivet som är grunden för kooperativt lärande. I texten redogörs även för effekterna av kooperativt lärande. Resultatet visar att fördelarna med att använda sig av metoder inom kooperativt lärande gynnar elevernas kunskapsutveckling i matematik. Bland annat lär sig eleverna att kunna argumentera och utveckla sin relationella förståelse i matematik. Det motiverar eleverna till att delta i undervisningen. Eleverna får möjligheter att diskutera och resonera i grupper vilket utvecklar deras kommunikationsförmåga. Genom att arbeta i grupper får eleven syn på olika lösningsstrategier. Nackdelar som tas upp i litteraturen handlar om att kooperativt lärande kan upplevas som en tidskrävande process. Läraren behöver ha goda kunskaper inom kooperativt lärande för att underlätta förberedelsen och ha väl fungerande grupper samt vara väl införstådd i de metoder man ska använda sig av inom kooperativt lärande.

Multimodal forms of expression have been added to the latest updated curriculum but doesn’t have an explicit description of the didactical questions, what, how, when, and why. You can find research about multimodal forms of expression used as a resource with reading- and writing difficulties, also for a meaningful learning, but it is missing in forms of the oral expressions. This essay examines how multimodal forms of expression is used when students are presenting oral presentations and how it is discussed in scientific research for the Swedish subject in year 4-6. This essay examines what students experiences when making an oral presentation and pros and cons with multimodal forms of expression for students learning abilities when presenting an oral presentation during the Swedish subject.  The sociocultural perspective, social-semiotic and the design theoretic perspective is the foundation of the analyzed material. The Swedish and the international litterateur has been found in databases and are all based on scientific research. To determine relevance of litterateur a chart of overview has been made for the material that we found relevant to the essays purpose and question formulations.  The result indicates that multimodal forms of expression have both pros and cons for the learning abilities in education. It also indicates that many students have negative experiences during oral presentations. The question formulations are partly answered, and a conclusion is that multimodal forms of expression can be used as a complement when making oral presentations. The result indicates that multimodal forms of expression give students meaningful learning opportunities and offers them several possibilities of performing an oral presentation.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka och analysera tidigare forskning angående de eventuella samband som kan finnas mellan elevers självuppfattning och deras prestationer, i kärnämnet matematik. För att kunna besvara vår forskningsfråga har vi granskat tidigare forskningsresultat kring självuppfattningens effekter inom matematikämnet. Vi har ställt studierna mot varandra och tillsammans med övrig litteratur kommit fram till en slutsats. Urvalet som varit av intresse har varit artiklar och avhandlingar som har berört forskning kring elever i årskurs 4–6, i förhållande till matematik. Dock har vi behövt justera urvalet vid något tillfälle, därav finns det även med forskning som är inriktad på närliggande årskurser. Vårt resultat tyder på att elever självbild och prestationer i matematik har ett samband. Några av resultaten pekar på könsskillnader, enligt forskningen har pojkar en högre självbild än flickor inom ämnet. Detta betyder däremot inte att de presterar högre eftersom det även visat sig att flickor har högre betyg i matematik. Både flickor och pojkar råkar ut för stress och oro inom ämnet, men forskning visar att flickor är mer mottagliga för det än vad pojkar är, samt att flickor även har en sämre inställning till ämnet. Även lärares inställning påverkar flickornas uppfattning mer. Inget pekar dock på att självuppfattningen hjälper elever att prestera över sin potential. Enkelt förklarat är att en negativ självbild ses som en psykologisk spärr. I vårt sökande efter samband mellan elevers självbild och deras prestationer inom matematikämnet, är vår slutsats att det enligt den litteratur vi har funnit finns det samband. Det finns dock oklarheter i forskningen, vad är det egentligen som påverkar vad? Påverkar självuppfattningen prestationerna eller vice versa? Den frågan är forskarna oeniga om.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur verksamma lärare på språkligt heterogena respektive homogena skolor förhåller sig till interkulturellt arbete och hur de bedriver ett interkulturellt arbete i svenskundervisningen. Undersökningen utgår ifrån två teoretiska perspektiv: sociokulturellt och interkulturellt perspektiv. Båda dessa perspektiv hävdar att lärande sker i sociala och kulturella sammanhang (Säljö, 2014; Lahdenperä, 2004). Metoderna för att undersöka detta har varit kvalitativa: intervjuer och observationer. Totalt har fem lärare intervjuats och observerats på tre olika skolor. Undersökningens resultat visar att samtliga fem lärare ger uttryck för en interkulturell kompetens och den undervisning som bedrivs har interkulturella inslag. Olika aspekter har tagits upp, bland annat syn på flerspråkighet, läromedel, modersmålsanvändning och samverkan mellan lärare, olika skolor och närsamhälle. Det framkommer i resultatet att lärare både på den homogena skolan och de heterogena skolorna har gett uttryck för svårigheten med att arbeta interkulturellt på grund av elevsammansättningen. Att ta tillvara på elevernas olika språkliga bakgrunder ser samtliga lärare som något positivt men det framkommer även att det är svårt att skapa sådana möjligheter i praktiken. Lärarna hävdar att det interkulturella arbetet hade gynnats av ett större samarbete mellan modersmålslärare och ordinarie lärare och i enskilda fall mer utbildning.

No description available.

Vi har under våra år som studenter och lärarvikarier upplevt att elever ofta saknar motivation till att läsa skönlitteratur i skolan. Samtidigt har vi upplevt en problematik kring läsningens utrymme i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer elever i årskurs 4-6 upplever bidrar till ökad läsmotivation gällande skönlitteratur. Då vi upplever att det saknas forskning ur elevperspektiv har vi valt att fokusera studien på just detta och har genom samtal med elever i årskurs 5 tagit fram ett resultat för att besvara arbetets huvudfråga som lyder: vad upplever elever bidrar till att främja deras läsmotivation?Undersökningen genomfördes i en fokusgrupp bestående av elever som är vana vid boksamtal och gemensam litteraturundervisning, varför vårt arbete vilar på den sociokulturella teorin som grund. Undersökningens resultat visar på en rad olika motivationsfaktorer som vi valt att kategorisera som inre- respektive yttre motivationsfaktorer. Till de inre motivationsfaktorerna hör att elever läser för att bli på bättre humör, leva sig in i en annan värld och kan läsa på sina egna villkor. Till de yttre motivationsfaktorerna hör att elever vill slippa göra andra sysslor och att läsningen ingår i ett skolprojekt eller i undervisningen och därför blir en plikt. Detta stärks av tidigare forskning inom området. / We have, during our years as students and Substitute Teachers, experienced that students often lack the motivation to read fiction at school. At the same time, we have experienced a problem regarding the allocated time and focus on reading fiction. The purpose of this study is to investigate what aspects students in grade 4-6 experience contribute to increased motivation for reading fiction. We sense that there is limited research from a pupil's perspective on this matter, and therefore we have chosen this focus for our study. We have, through conversations with students in grade 5, generated a result to answer the main research question: What factors do pupils feel contribute to promoting reading motivation?The survey was conducted in a focus group consisting of students who are accustomed to book discussions and joint literature teaching, thus our work is based on the Socio-Cultural theory. The survey results show a range of motivational factors that we chose to categorize as internal and external motivating factors. The inner motivating factors include students reading to get in a better mood, to picture an imaginative world and reading on their own terms and conditions. The external motivating factors include students not wanting to do other chores and that reading is part of a school project or as a part of teaching and therefore becomes a duty. This is reinforced by previous research in the field.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur en skolklass och deras lärare upplevde ämnet samhällskunskap, vad de tyckte var det roligaste och tråkigaste, viktigaste och minst viktiga inom samhällskunskap. Studien baserades på en kvalitativ metod och grundade sig på intervjuer med 20 elever och deras lärare i samhällskunskap. Eleverna intervjuades i grupper om fyra och läraren intervjuades enskilt. Intervjuerna analyserades enskilt och sedan jämfört med varandra. Resultatet visade att det fanns en gemensam, positiv syn på samhällskunskapsämnet bland eleverna och läraren. Både elever och läraren ansåg att samhällskunskap var ett av de viktigaste ämnena i grundskolan och upplevde samhällskunskapsämnet som relevant och elevnära.  Studien visade även att fostransuppdraget tydliggjordes inom ämnet samhällskunskap vilket både elever och lärare uttryckt. / <p>2020-06-03</p>