År 2015 fastställde FN 17 globala mål för hållbar utveckling. Delmål 7.2, en del av det sjunde målet om hållbar energi för alla, anger att den globala andelen förnybar energi behöver öka för att minska effekterna av fossila bränslen. Förnybara energikällor framstår som avgörande för framtiden, med människor som viktiga aktörer. Privata fastighetsägare som överväger att investera i solceller möter utmaningar när det gäller att samla in och förstå information om ämnet. Investering i solceller är fördelaktigt ur ett miljöperspektiv,men det finns ytterligare anledningar för en investerare att överväga solceller, särskilt den ekonomiska aspekten. En investerare kan spara pengar genom att köpa mindre el från det allmänna nätet och samtidigt sälja överskottet av egenproducerad el.Examensarbete har tre mål: 1. redogöra för vilka typer av solceller som finns på marknaden, 2. fastställa hur faktorer som takriktning, taklutning och solinstrålning påverkar den årliga elproduktionen och 3. undersöka om elpriserna i södra och norra Sverige har en betydande inverkan på den årliga besparingen, försäljningen av överskottsel samt återbetalningstiden/lönsamheten. En kalkyl har utförts för en fastighet för att beräkna hur mycket el solcellerna kan producera årligen.Med hänsyn till den tid som var tillgänglig för genomförandet av arbetet, var vissa begränsningar nödvändiga. Solcellsteknik är ett omfattande ämnesområde, vilket resulterade i betydande begränsningar under forskningsprocessen. Ytterligare begränsningar inkluderade specifika investeringskostnader, såsom kostnader för profilskenor, skruvar för att säkra solpanelerna, och arbetskraftskostnader för solcellsinstallatörer.Arbetet grundades på beräkningar, platsbesök och intervju med en privat fastighetsägare. Beräkningarna grundades på olika antaganden och statistiska genomsnittsvärden, med hänsyn till potentiell vinst och solcellernas effektiva elproduktion i olika geografiska områden och för olika solcellsfabrikat. Fastighetsägaren deltog i en strukturerad intervju som genomfördes på ett hus i Vetlanda där platsbesöket ägde rum. Huset har ett sadeltakmed en area på 140 m2, som lutar mot öster och väster. Två telefonintervjuergenomfördes med två elbolag i Sverige. Ett av bolagen, där fastighetsägaren är kund, bedriver sin verksamhet i södra Sverige, medan det andra elbolaget, där huset omplacerades som en del av undersökningen, bedriver sin verksamhet i norra Sverige. De metoder som valdes för arbetet var relevanta för att uppnå målen med arbetet. Två olika scenarier undersöktes. Det första scenariot baserades på en relativt låg elförbrukning på 4500 kWh/år, medan det andra scenariot baserades på ett hushåll med en relativt hög elförbrukning på 20 000 kWh/år. Utöver solinstrålning och elpriser, undersöktes dessa två scenarier för att jämföra olika elförbrukningsscenarier och analysera hur de påverkar potentiella besparingar och vinster genom försäljning av överskottsel. Elprisernas fluktuationer och mängden solinstrålning på fastighetens plats är betydande faktorer som starkt påverkar det slutgiltiga resultatet. En strategisk investering i urvalet av lämpliga solcellspaneler och växelriktare från början kan visa sig vara effektiv för att påverka återbetalningstiden och lönsamheten för den totala investeringen i efterhand. / In 2015, the United Nations outlined 17 global goals for sustainable development, with Target 7.2 falling under the seventh goal, focusing on sustainable energy for all. This target emphasizes the necessity of increasing the global share of renewable energy to mitigate the impacts of fossil fuel consumption. Renewable energy sources are deemed essential for the future, with individuals playing a crucial role in this transition. Private property owners investing in solar cells face various challenges in gathering and comprehending information on the subject. While the environmental benefits of solar cell investments are evident, there are additional reasons for investors to consider this solution, particularly from a financial standpoint. By reducing reliance on public grid electricity and selling excess self-produced electricity, investors can both save money and contribute to sustainable practices.The thesis sets three objectives: 1. to delineate the available types of solar panels in the market, 2. to assess how factors such as roof direction, slope, and solar radiation impact annual electricity production, and 3. to explore the influence of electricity prices in southern and northern Sweden on annual savings, surplus electricity sale, and the payback period/profitability. Calculations have been conducted to estimate the annual electricity production potential of solar cells for a specific property.Considering the time constraints, certain limitations were imposed, mainly due to the vastness of solar cell technology. These limitations encompassed specific investment costs such as profile rails, screws for securing solar panels, and labour costs for installers.The study relied on calculations, site visits, and interviews with a private property owner, incorporating various assumptions and statistical averages related to potential profit and efficient electricity production in different geographical areas and from different solar cell manufacturers.Two scenarios were explored: the first, based on a relatively low electricity consumption of 4,500 kWh/year, and the second, assuming a higher consumption of 20,000 kWh/year. Beyond solar radiation and electricity prices, these scenarios were investigated to compare different consumption levels and analyse their impact on potential savings and profits through excess electricity sales.Fluctuations in electricity prices and solar radiation at the property's location significantly influence the final results. A strategic choice of solar panels and inverters from the outset can effectively impact the payback period and overall profitability of the investment.

Utbyggnationen av solceller ökar exponentiellt både i Sverige och internationellt. En anledning till detta är sjunkande priser, mer effektiv teknik, skattereduktioner och andra ekonomiska incitament samt ett ökande intresse från bland annat elbolag. I många fall behövs fortfarande ekonomiska hjälpmedel som just skattereduktioner eller investeringsstöd för att PV-system (solcellsanläggningar) ska bli förmånliga. I den här fallstudien undersöks möjligheten att installera solceller på Västerberg folkhögskola i Storvik. Fastigheterna ägs av Region Gävleborg. Bionär Närvärme AB som är ett dotterbolag till Gävle Energi AB tillhandahåller värme till fastigheterna via en pelletspanna. På sommaren används el till pannan då värmebehovet är lågt och det finns ett intresse att producera sin egen el med hjälp av solceller. El för uppvärmning tas från skolans elabonnemang och därför dimensioneras PV-systemet mot hela elbehovet. Syftet var att först identifiera lämpliga tak, för att sedan finna den mest kostnadsoptimala storleken på ett PV-system för skolan. Därefter utfördes en simulering för att ta reda på årlig elproduktion och med hjälp av dessa resultat kunde ekonomiska förutsättningar beräknas. Lämpliga takytor valdes ut med avseende på orientering, lutning, storlek och placering av elcentraler. Kvantitativa data gällande fastigheterna och elanvändning samlades in. Därefter testades olika dimensioner på anläggningen i Winsun för att finna den storlek som gav kortast rak återbetalningstid. Sedan utfördes simulering av vald systemstorlek i PVsyst där årligt elutbyte presenterades som resultat. Med hjälp av givna och beräknade värden för elanvändning, solcellsproducerad el, egenanvänd el och överproducerad el (som säljs ut på elnätet) kunde en ekonomisk analys utföras. Resultatet visar att den anläggningsstorlek som ger kortast återbetalningstid är strax under 100 kWp. Efter simulering av valda takytor i PVsyst uppnåddes en toppeffekt på 94,6 kWp. Detta gav en återbetalningstid på 7,8 år. / The advancement of photovoltaic systems is growing exponentially both in Sweden and internationally. Reasons for this include decreasing prices, more efficient techniques, reduction in taxes as well as the increasing interest. In many cases, financial incentives like tax reductions or investment incentives are still necessary for photovoltaic systems to become profitable. In this case study, the possibility of installing a photovoltaic system at Västerberg folkhögskola in Storvik is examined. The properties are owned by Region Gävleborg. Bionär Närvärme AB, which is a subsidiary of Gävle Energi AB, provides the properties with heat through a pellet boiler system. In the summer however, electricity is used for the boiler when the heating requirement is less demanding, and there is an interest in producing electricity using solar cells. Since there is only one electricity subscription the PV-system is dimensioned with regards to the whole of the school’s electricity use including heating. The main purpose was to first identify suitable rooftops and then find the most costeffective size of a photovoltaic system for the school. Then, a simulation was performed to find out the annual electricity production and with the help of these results, an economic calculation could be determined. Suitable rooftops were selected with respect to orientation, angle, size and placement of distribution boxes. Quantitative data regarding the properties and electricity use were collected from Region Gävleborg. Subsequently, different photovoltaic system sizes were tested in Winsun to find the system size that yielded the shortest straight repayment time. Next, simulation of the selected system size was performed in PVsyst, where annual electricity exchange was presented as a result. An economic analysis could be carried out with the help of the values of electricity usage, solar-produced electricity, self-used electricity, over-produced electricity (which is sold to the power grid). The result shows that the system size that gives the shortest repayment time is just under 100 kWp. After simulation of selected rooftops in PVsyst, a peak power of 94.6 kWp was achieved. This gave a payback period of 7,8 years.

<p>Stora Enso Hylte Bruk är ett tidningspappersbruk beläget i Hyltebruk.</p><p>De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och</p><p>1989(PM4).</p><p>Produktionen 2005 från dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper.</p><p>För att tillverka papper åtgår stora mängder energi i form av värme och el, Hylte</p><p>Bruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov.</p><p>Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt från 0 till 0,5 öre/kWh vilket ledde</p><p>fram till den lag som trädde i kraft den 1/1 2005, ”lag om program för</p><p>energieffektivisering” (PFE)1.</p><p>Ändamålet är att främja en effektiv energianvändning och ger energiintensiv</p><p>industri möjlighet att delta i ett 5-årigt program för energieffektivisering. De</p><p>företag som är kvalificerade att ingå i programmet och klarar av de krav som ställs</p><p>befrias från elskatten.</p><p>Som en del av det här programmet ingår att utarbeta en lista med</p><p>elenergieffektiviseringar som ska överlämnas till Statens Energimyndighet.</p><p>Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga på Hylte Bruk ingå som en del</p><p>av denna lista.</p><p>Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar på</p><p>PM2 genom mätning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift i</p><p>upp till 32 år, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gått mot delvis</p><p>stängda ventiler samt förutsättningarna i form av produktion har ändrats sedan de</p><p>dimensionerades.</p><p>För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestå av: lägre</p><p>tryckhöjd, mindre flöde, pump med bättre verkningsgrad, eller en kombination av</p><p>ovanstående exempel.</p><p>De förslag som har en återbetalningstid kortare än tre år ger tillsammans en</p><p>energibesparing på 1 375 000 kWh/år, vilket motsvarar mer än ¼ av vad</p><p>pumparna förbrukar idag.</p><p>Om istället alla de förslagen som är framarbetade och genomförbara skulle</p><p>realiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/år, detta</p><p>skulle dock innebära en större investeringskostnad vilket resulterar i en längre</p><p>återbetalningstid.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Det är idag få större investeringar som företag gör utan att göra någon form av investeringskalkylering. Därför är det ett problem att det idag inte finns något enkelt sätt att kalkylera på en investering i kompetensutveckling inom IT-området. Studien undersöker därför:</p><ul><li>Om det på ett trovärdigt sätt är möjligt att mäta ROI (Return on Investment) på en sådan investering?</li><li>Hur en sådan mätning genomförs?</li><li>Är det i så fall möjligt standardisera sättet att mäta?</li></ul><p>Förutom ROI beräknas återbetalningstiden (Pay-Back) för respektive grupp: IT-användare, IT-tekniker samt systemutvecklare.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien har genomförts som en kvantitativ studie (webbenkätundersökning). ROI har beräknats och övriga svar verbalt diskuterats. Data har även presenterats i diagramform.</p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> ROI är möjligt att beräkna för denna typ av investeringar och för tidsperioden ett år beräknats ROI baserat på medelvärdet till 87 % för IT-användare, 67 % för systemutvecklare och 41 % för IT-tekniker. Detta motsvarar en genomsnittlig återbetalningstid på 0,53 år för IT-användare, 0,60 år för systemutvecklare och 0,71 år för IT-tekniker. Spridningen i ROI och återbetalningstid för olika grupperna beror på skillnader i enkätsvar samt skillnad i investeringsstorlek. Om ROI beräknas på medianen istället för medelvärdet blir ROI lägre. Det finns osäkerhetsfaktorer som inte går att ta hänsyn till i denna typ av generella beräkningar.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Upprepning av studien samt en jämförande studie där datainsamling sker på annat sätt skulle vara intressant. Denna studie har endast samlat in data på ett sätt.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Uppsatsen bör vara intressant för organisationer som arbetar med kompetensutveckling samt enskilda individer.</p> / <p><strong>Aim:</strong> There are currently few investments that firms do without making any investment calculation. Det därför är ett problem att det idag inte finns något enkelt sätt att kalkylera på en investering i <em>kompetensutveckling inom IT-området</em> . It’s therefore a problem that there is no simple way to calculate on an investment in <em>skills development in the IT field.</em> Studien undersöker därför: The study is examining if:</p><ul><li>There is a credible way to measure ROI (Return on Investment) on such an investment?</li><li>How is it done? </li><li>Is it possible to standardize the way to measure?</li></ul><p>In addition to ROI estimated Pay-Back are calculated for each group: IT-users, IT-professionals and system developers.</p><p><strong>Method:</strong> The study was conducted as a quantitative study (web survey). ROI was calculated, and other verbal responses discussed. Data are also presented in graph form.</p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>ROI is possible to calculate for this type of investment and for the time period of one year ROI is calculated to 87% of IT users, 67% for system designers and 41% of IT professionals. The Pay-Back time is calculated to 0,53 years for IT users, 0,60 years for system designers and 0,71 years for IT professionals. The difference of ROI and Pay-Back for different groups is due to differences in survey responses and the difference in investment size. If ROI is calculated on the median instead of average ROI is lower. There are uncertainties that can not be taken into account in this type of general computing.</p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>Repetition of the study together with a comparative study with data collection by other means. Denna studie har endast samlat in data på ett sätt.</p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The essay should be interesting for organizations working on skills development.</p>

Syfte: Det är idag få större investeringar som företag gör utan att göra någon form av investeringskalkylering. Därför är det ett problem att det idag inte finns något enkelt sätt att kalkylera på en investering i kompetensutveckling inom IT-området. Studien undersöker därför: Om det på ett trovärdigt sätt är möjligt att mäta ROI (Return on Investment) på en sådan investering? Hur en sådan mätning genomförs? Är det i så fall möjligt standardisera sättet att mäta? Förutom ROI beräknas återbetalningstiden (Pay-Back) för respektive grupp: IT-användare, IT-tekniker samt systemutvecklare. Metod: Studien har genomförts som en kvantitativ studie (webbenkätundersökning). ROI har beräknats och övriga svar verbalt diskuterats. Data har även presenterats i diagramform. Resultat &amp; slutsats: ROI är möjligt att beräkna för denna typ av investeringar och för tidsperioden ett år beräknats ROI baserat på medelvärdet till 87 % för IT-användare, 67 % för systemutvecklare och 41 % för IT-tekniker. Detta motsvarar en genomsnittlig återbetalningstid på 0,53 år för IT-användare, 0,60 år för systemutvecklare och 0,71 år för IT-tekniker. Spridningen i ROI och återbetalningstid för olika grupperna beror på skillnader i enkätsvar samt skillnad i investeringsstorlek. Om ROI beräknas på medianen istället för medelvärdet blir ROI lägre. Det finns osäkerhetsfaktorer som inte går att ta hänsyn till i denna typ av generella beräkningar. Förslag till fortsatt forskning: Upprepning av studien samt en jämförande studie där datainsamling sker på annat sätt skulle vara intressant. Denna studie har endast samlat in data på ett sätt. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bör vara intressant för organisationer som arbetar med kompetensutveckling samt enskilda individer. / Aim: There are currently few investments that firms do without making any investment calculation. Det därför är ett problem att det idag inte finns något enkelt sätt att kalkylera på en investering i kompetensutveckling inom IT-området . It’s therefore a problem that there is no simple way to calculate on an investment in skills development in the IT field. Studien undersöker därför: The study is examining if: There is a credible way to measure ROI (Return on Investment) on such an investment? How is it done? Is it possible to standardize the way to measure? In addition to ROI estimated Pay-Back are calculated for each group: IT-users, IT-professionals and system developers. Method: The study was conducted as a quantitative study (web survey). ROI was calculated, and other verbal responses discussed. Data are also presented in graph form. Result &amp; Conclusions: ROI is possible to calculate for this type of investment and for the time period of one year ROI is calculated to 87% of IT users, 67% for system designers and 41% of IT professionals. The Pay-Back time is calculated to 0,53 years for IT users, 0,60 years for system designers and 0,71 years for IT professionals. The difference of ROI and Pay-Back for different groups is due to differences in survey responses and the difference in investment size. If ROI is calculated on the median instead of average ROI is lower. There are uncertainties that can not be taken into account in this type of general computing. Suggestions for future research: Repetition of the study together with a comparative study with data collection by other means. Denna studie har endast samlat in data på ett sätt. Contribution of the thesis: The essay should be interesting for organizations working on skills development.

Stora Enso Hylte Bruk är ett tidningspappersbruk beläget i Hyltebruk. De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och 1989(PM4). Produktionen 2005 från dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper. För att tillverka papper åtgår stora mängder energi i form av värme och el, Hylte Bruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov. Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt från 0 till 0,5 öre/kWh vilket ledde fram till den lag som trädde i kraft den 1/1 2005, ”lag om program för energieffektivisering” (PFE)1. Ändamålet är att främja en effektiv energianvändning och ger energiintensiv industri möjlighet att delta i ett 5-årigt program för energieffektivisering. De företag som är kvalificerade att ingå i programmet och klarar av de krav som ställs befrias från elskatten. Som en del av det här programmet ingår att utarbeta en lista med elenergieffektiviseringar som ska överlämnas till Statens Energimyndighet. Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga på Hylte Bruk ingå som en del av denna lista. Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar på PM2 genom mätning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift i upp till 32 år, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gått mot delvis stängda ventiler samt förutsättningarna i form av produktion har ändrats sedan de dimensionerades. För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestå av: lägre tryckhöjd, mindre flöde, pump med bättre verkningsgrad, eller en kombination av ovanstående exempel. De förslag som har en återbetalningstid kortare än tre år ger tillsammans en energibesparing på 1 375 000 kWh/år, vilket motsvarar mer än ¼ av vad pumparna förbrukar idag. Om istället alla de förslagen som är framarbetade och genomförbara skulle realiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/år, detta skulle dock innebära en större investeringskostnad vilket resulterar i en längre återbetalningstid.

Sammanfattning 2017 års medelpris för el hamnade på cirka 30 öre per kWh. Det är åtta procent högre än för 2016 och hela 32 procent högre än 2015, då elpriset var väldigt lågt. 2017 års elpris är det högsta sedan 2013. Fortsättningsvis spår Bixia låga elpriser de kommande åren vilket beror på utbyggnaden av förnybar energi och att kärnkraftverket Olkilouto 3 i Finland tas i drift. Bixia räknar med att den nordiska elmarknaden kommer att ha en förstärkt energibalans fram till 2019. Efter år 2019 kommer energibalansen att försvagas, beroende på stängningen av Ringhals 1 och 2 och ökad export av el ut från Norden, säger Martina Rosenberg på Bixia. En försvagad energibalans innebär en högre prisnivå. Projektet syftar till att kartlägga omfattningen av energiförluster, i ett privat hushåll, till följd av transmission och därefter göra en bedömning om energibesparingsåtgärder, i form av tilläggsisolering och fönsterbyte, skulle vara en ekonomisk lönsam investering. Genom minskad energianvändning ger dessa investeringar ett positivt tillskott i energibalansen och kan även bidra till en bättre inomhusmiljö.   Projektet följer en metod där kvalitativa experiment har utförts genom mätningar på klimatskärmen. Denna mätning har gjorts med hjälp av en termografikamera där bilder har detekterat otätheter i klimatskärmen, så kallade köldbryggor. Energiförluster, till följd av transmission, har sedan beräknats med handberäkningsmetoder och utförts för en rad olika storheter, exempelvis värmeledningsmotstånd och värmegenomgångskoefficienter. Utöver detta har den specifika klimatskärmen delats upp i flera sektioner respektive skikt för att strukturerade beräkningar skulle kunna utföras enligt den beräkningsgång detta projekt efterföljt.   Undersökningen visar att åtgärderna bidrar till omkring 4 gånger mindre energiförluster gällande energifönster och 2 gånger mindre för väggen jämfört med värdena före åtgärder. Återbetalningstiden är dock betydligt längre för energifönstren då detta är en betydligt mer kostsam investering. För PVC-fönster landar återbetalningstiden på ca 27 år och för aluminiumbeklädda träfönster är återbetalningstiden i detta fall över 40 år mot ca 20 år för tilläggsisoleringen. / Abstract The 2017 average electricity price ended at around 30 Swedish “öre” per kWh. It is eight percent higher than in 2016 and 32 percent higher than in 2015, when the price for the electricity was much lower. The 2017 electricity price is the highest since 2013. Continuingly, Bixia's low electricity prices predict the next few years, which is due to the expansion of renewable energy and that the Olkilouto 3 nuclear power plant are put into use in Finland.   Bixia expects the Nordic electricity market to have a strengthened energy balance until 2019. After 2019, energy balance will weaken due to the closure of Ringhals 1 and 2 and increased exports of electricity from the Nordic countries, says Martina Rosenberg from Bixia. A weakened energy balance means a higher price level.   The project intention is to mapping the extent of energy losses, in a private household, due to transmission and subsequently assessing energy saving measures, in the form of additional insulation and exchange of windows, would be a profitable investment. Through reduced energy consumption, these investments provide a positive boost to the energy balance and can also contribute to a better indoor environment.   The project follows a method where qualitative experiments have been carried out through measurements on the climate screen. This measurement has been done by using a thermographic camera where images have detected thermal unevennesses in the climate screen that is called cold bridges. Energy losses due to transmission have then been calculated by hand calculation methods and performed for a variety of quantities, such as heat conductivity resistors and thermal coefficients. In addition, the specific climate screen has been divided into several sections and layers, so that structured calculations could be performed according to the calculation process followed by this project.   The survey shows that the measures contribute to is about 4 times less energy losses on energy windows and 2 times less for the wall than the pre-measure values. However, the repayment time is significantly longer for the energy windows, as this is a significantly more costly investment. For PVC windows, the repayment period is approximately 27 years. For aluminum clad wood windows, the repayment period in this case is over 40 years to about 20 years for the additional insulation.

Linnéuniversitetet Sjöfartshögskolan i Kalmar Utbildningsprogram:                                                                          Drift- och underhållsteknik Arbetets omfattning:                                                                         Självständigt arbete om 15 HP Titel:                                                                     Kostnadsbesparing med avseende på energieffektiviserande åtgärder med avgränsning till fönsterbyte och tilläggsisolering. Författare:                                                                                             Fredrik Svensson och Johan Bengtsson Handledare:                                                                                          Henrik Wärnberg   Sammanfattning 2017 års medelpris för el hamnade på cirka 30 öre per kWh. Det är åtta procent högre än för 2016 och hela 32 procent högre än 2015, då elpriset var väldigt lågt. 2017 års elpris är det högsta sedan 2013. Fortsättningsvis spår Bixia låga elpriser de kommande åren vilket beror på utbyggnaden av förnybar energi och att kärnkraftverket Olkilouto 3 i Finland tas i drift. Bixia räknar med att den nordiska elmarknaden kommer att ha en förstärkt energibalans fram till 2019. Efter år 2019 kommer energibalansen att försvagas, beroende på stängningen av Ringhals 1 och 2 och ökad export av el ut från Norden, säger Martina Rosenberg på Bixia. En försvagad energibalans innebär en högre prisnivå. Projektet syftar till att kartlägga omfattningen av energiförluster, i ett privat hushåll, till följd av transmission och därefter göra en bedömning om energibesparingsåtgärder, i form av tilläggsisolering och fönsterbyte, skulle vara en ekonomisk lönsam investering. Genom minskad energianvändning ger dessa investeringar ett positivt tillskott i energibalansen och kan även bidra till en bättre inomhusmiljö.   Projektet följer en metod där kvalitativa experiment har utförts genom mätningar på klimatskärmen. Denna mätning har gjorts med hjälp av en termografikamera där bilder har detekterat otätheter i klimatskärmen, så kallade köldbryggor. Energiförluster, till följd av transmission, har sedan beräknats med handberäkningsmetoder och utförts för en rad olika storheter, exempelvis värmeledningsmotstånd och värmegenomgångskoefficienter. Utöver detta har den specifika klimatskärmen delats upp i flera sektioner respektive skikt för att strukturerade beräkningar skulle kunna utföras enligt den beräkningsgång detta projekt efterföljt.   Undersökningen visar att åtgärderna bidrar till omkring 4 gånger mindre energiförluster gällande energifönster och 2 gånger mindre för väggen jämfört med värdena före åtgärder. Återbetalningstiden är dock betydligt längre för energifönstren då detta är en betydligt mer kostsam investering. För PVC-fönster landar återbetalningstiden på ca 27 år och för aluminiumbeklädda träfönster är återbetalningstiden i detta fall över 40 år mot ca 20 år för tilläggsisoleringen. / Linnaeus University Kalmar Maritime AcademyEducation programs:                                          Operation and MaintenanceScope of work:                                                    Independent work of 15 HPTitle:                                                                          Cost savings with regard to energy efficiency                                          measures with delimitation of window change and additional insulationAuthor:                                                                Fredrik Svensson and Johan Bengtsson Supervisor:                                                          Henrik Wärnberg Abstract The 2017 average electricity price ended at around 30 Swedish “öre” per kWh. It is eight percent higher than in 2016 and 32 percent higher than in 2015, when the price for the electricity was much lower. The 2017 electricity price is the highest since 2013. Continuingly, Bixia's low electricity prices predict the next few years, which is due to the expansion of renewable energy and that the Olkilouto 3 nuclear power plant are put into use in Finland.   Bixia expects the Nordic electricity market to have a strengthened energy balance until 2019. After 2019, energy balance will weaken due to the closure of Ringhals 1 and 2 and increased exports of electricity from the Nordic countries, says Martina Rosenberg from Bixia. A weakened energy balance means a higher price level.   The project intention is to mapping the extent of energy losses, in a private household, due to transmission and subsequently assessing energy saving measures, in the form of additional insulation and exchange of windows, would be a profitable investment. Through reduced energy consumption, these investments provide a positive boost to the energy balance and can also contribute to a better indoor environment.   The project follows a method where qualitative experiments have been carried out through measurements on the climate screen. This measurement has been done by using a thermographic camera where images have detected thermal unevennesses in the climate screen that is called cold bridges. Energy losses due to transmission have then been calculated by hand calculation methods and performed for a variety of quantities, such as heat conductivity resistors and thermal coefficients. In addition, the specific climate screen has been divided into several sections and layers, so that structured calculations could be performed according to the calculation process followed by this project.   The survey shows that the measures contribute to is about 4 times less energy losses on energy windows and 2 times less for the wall than the pre-measure values. However, the repayment time is significantly longer for the energy windows, as this is a significantly more costly investment. For PVC windows, the repayment period is approximately 27 years. For aluminum clad wood windows, the repayment period in this case is over 40 years to about 20 years for the additional insulation.

Detta arbete fokuserar på användningen av solpaneler för att producera den energi som behövs för KTH-byggnaden i Södertälje och minska dess miljöpåverkan. Problembeskrivningen betonar vikten av att minska energiförbrukningen och använda förnybara energikällor för att täcka det kvarvarande energibehovet för byggnader som KTH i Södertälje. Syftet och målet med arbetet är att undersöka mängden el och energi som används på KTH-byggnaden och föreslå en hållbar lösning med solpaneler för att producera den energi som behövs. Genomförandet av studien inkluderar beräkningar och tekniska detaljer. Informationen om energiförbrukningen på KTH Södertälje samlas in från Miljökontoret, och beräkningar av solinstrång och panelbehov utförs. För att välja lämpliga solpaneler jämförs olika alternativ från Svea Solar baserat på tekniska specifikationer och pris. Beräkningar utförs för att bestämma antalet solpaneler som krävs för att täcka byggnadens elförbrukning, och placeringen av solpanelerna diskuteras. Resultatet innebar att 92 solpaneler installerades på KTH-byggnaden för att främja hållbar energiproduktion. Solpanelerna placerades vågrätt på taket för att utnyttja takytan optimalt och undvika skuggning. Med en vinkel på 20 grader kunde solpanelerna dra nytta av solens infallsvinkel och maximera energiproduktionen. Beräkningar visade att solpanelerna förväntades producera cirka 5 875 kWh el per månad, vilket skulle spara KTH cirka 4 282 kr per månad under 2023. Kostnaden för installationen var 414 000 kr och återbetalningstiden beräknades vara cirka 8,1 år. / This work focuses on the use of solar panels to produce the energy needed for the KTH building in Södertälje and reduce its environmental impact. The problem statement emphasizes the importance of reducing energy consumption and using renewable energy sources to cover the remaining energy needs of buildings such as KTH in Södertälje. The purpose and goal of the work is to investigate the amount of electricity and energy used at the KTH building and propose a sustainable solution with solar panels to produce the energy needed. The implementation of the study includes calculations and technical details. The information on energy consumption at KTH Södertälje is collected from the Environmental Office, and calculations of solar energy and panel requirements are carried out. To choose suitable solar panels, different options from Svea Solar are compared based on technical specifications and price. Calculations are performed to determine the number of solar panels required to cover the building's electricity consumption, and the placement of the solar panels is discussed. The result meant that 92 solar panels were installed on the KTH building to promote sustainable energy production. The solar panels were placed horizontally on the roof to make optimal use of the roof surface and avoid shading. With an angle of 20 degrees, the solar panels were able to take advantage of the sun's angle of incidence and maximize energy production. Calculations showed that the solar panels were expected to produce approximately 5,875 kWh of electricity per month, which would save KTH approximately SEK 4,282 per month in 2023. The cost of the installation was SEK 414,000 and the payback period were estimated to be approximately 8.1 years.

To be able to mitigate the climate change and disasters that will come with it and to ensure economic growth, there is a need for change. A good start is more renewable energy and less harmful emissions. It is known that solar energy is sustainable and made from an endless source, the sun. However, it is not known how much impact the photovoltaic solar panels have through its entire lifecycle, from extraction of raw materials to End of Life management. This study has investigated photovoltaic solar panels' full life cycle to see how sustainable they really are. Including where the biggest opportunities for improvement of environmental, financial and social sustainability within the value chain is found. The results have been obtained by conducting a literature study, interviews with people with expertise of different parts of the value chain and finally calculations have been made to compare and visualize the findings. Two main ways to improve the PV panels’ negative impact in terms of environmental, financial and social sustainability have been established. Firstly, the study suggests the importance of implementing advanced recycling within the value chain. Recycling a high percentage of materials in the PV panel, and reusing the recovered material in production will decrease the energy consumption and harmful emissions significantly, alongside increasing circularity of critical materials and bring both financial and social benefits. Secondly, moving the better part of the production to Europe from China would also decrease the negative impact of the PV panels, especially the environmental and social impact, the study could however not find sufficiently good arguments for financial improvement to move the production to Europe. To be conclusive, this subject would need further studies. / För att kunna lindra klimatförändringar och de medföljande katastroferna och säkerställa den ekonomiska tillväxten finns det ett stort behov av förändring. En bra start är att använda mer förnybar energi och som bidrar till färre skadliga utsläpp. Det är känt att solenergi är hållbart med bränsle från en oändlig källa, solen. Det är emellertid inte känt hur stor påverkan solcellspanelerna har under hela dess livscykel, från utvinning av råvaror till dess panelens liv är över. Denna studie har undersökt solcellspanelernas hela livscykel för att se hur hållbara de egentligen är. Studien har även studerat var de största möjligheterna för förbättring av miljömässig, finansiell och social hållbarhet inom värdekedjan finns. Resultaten har erhållits genom att genomföra en litteraturstudie, intervjuer av personer med expertis inom olika delar av värdekedjan och slutligen har beräkningar gjorts för att jämföra och visualisera resultaten. Två huvudsakliga sätt att förbättra solpanelernas negativa påverkan när det gäller miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet har identifierats. För det första föreslår studien vikten av att implementera avancerad återvinning inom värdekedjan. Återvinning av en hög andel material i solcellspanelen och återanvändning av det återvunna materialet i produktionen kommer att minska energiförbrukningen och skadliga utsläpp avsevärt samt förbättra cirkuläriteten av kritiska material och medföra både ekonomiska och sociala fördelar. För det andra skulle förflyttning av den större delen av produktionen till Europa från Kina också minska de negativa effekterna av solcellspaneler, särskilt de miljömässiga och sociala effekterna, studien kunde dock inte hitta tillräckligt med goda argument för att en förflyttning av produktionen till Europa skulle leda till en ekonomisk förbättring. För att detta ska vara avgörande skulle detta ämne behöva ytterligare studier.