<p>Mot bakgrund av den kontinuerliga samhällsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en långtidssjukskrivning och vidare återgång till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnåtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer.</p><p>Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstånd också inverkar på ett psykiskt och emotionellt plan. En person som är sjukskriven kan på så vis börja ifrågasätta sitt eget värde, och känna sig oduglig genom att bara gå hemma och inte kunna bidra med något till samhället. Personernas berättelser påvisar emellertid att återgången till arbete kan underlättas av en engagerad arbetsplats. Det framgår också att det är viktigt med stöd och förståelse från omgivningen, såsom från familj, chef och arbetskamrater, men även från läkare, Försäkringskassa och andra ansvariga aktörer. Vidare åskådliggör studien att det är väsentligt med individanpassade åtgärder i rehabiliteringsprocessen, vilket resultaten likväl uppvisar vissa brister på från Försäkringskassans sida. Framförallt belyser undersökningen vikten av att se till den sjukskrivne personen och dennes förutsättningar, och vad personen faktiskt kan utföra för arbete.</p>

Studiens syfte är att belysa hur återgångar för elever från särskild undervisningsgrupp (SU-grupp) till ordinarie skola planeras och genomförs, samt undersöka samverkan mellan de olika skolformer. På vilka sätt kan återgångsprocessen gynnas respektive försvåras och vad begreppet återgång har inneburit för informanterna i studien. I vår blivande roll som specialpedagoger vill vi få en förståelse för återgångsprocessen ur olika perspektiv och bidra till att fler elever återgår till ordinarie klass. Detta är en kvalitativ fallstudie av två återgångsprocesser och metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem olika yrkeskategorier, två rektorer, två enhetschefer, två lärare, två specialpedagoger och två pedagoger som arbetar i SU-grupp. Materialet analyserades genom meningskoncentrering och resulterade i sex teman, som analyserades mot studiens syfte. Resultatet visar att det finns brister i återgångsprocessen, som försvårar återgången för eleven i en SU-grupp. Informanterna var eniga om att eleven ska stå i centrum vid en återgång och gynnsamma faktorer var gemensamma riktlinjer för återgångsprocessen, samarbete, god kommunikation och en tydlig dokumentation av elevens styrkor och svagheter. Goda relationer mellan elev, lärare, föräldrar och klasskamrater var av stor betydelse, samt att hela skolan strävde efter ett förhållningssätt utifrån det sociokulturella perspektivet. Det framkom att bra samarbete mellan SU-gruppen och skolans EHT främjar elevens återgång, därav borde samverkansorganet EHT få större utrymme i återgångsprocessen. Genom att använda begreppet återgång, när en elev byter skolform från SU-grupp till ordinarie skola, istället för begreppet övergång, uppmärksammas återgången som en speciell form av övergång, vilket innebär att skolan i större utsträckning behöver förbättra sitt förhållningssätt, utveckla relationsskapandet och anpassa lärmiljön utifrån elevens behov.

Mot bakgrund av den kontinuerliga samhällsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en långtidssjukskrivning och vidare återgång till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnåtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstånd också inverkar på ett psykiskt och emotionellt plan. En person som är sjukskriven kan på så vis börja ifrågasätta sitt eget värde, och känna sig oduglig genom att bara gå hemma och inte kunna bidra med något till samhället. Personernas berättelser påvisar emellertid att återgången till arbete kan underlättas av en engagerad arbetsplats. Det framgår också att det är viktigt med stöd och förståelse från omgivningen, såsom från familj, chef och arbetskamrater, men även från läkare, Försäkringskassa och andra ansvariga aktörer. Vidare åskådliggör studien att det är väsentligt med individanpassade åtgärder i rehabiliteringsprocessen, vilket resultaten likväl uppvisar vissa brister på från Försäkringskassans sida. Framförallt belyser undersökningen vikten av att se till den sjukskrivne personen och dennes förutsättningar, och vad personen faktiskt kan utföra för arbete.

Nicklas Beijer och Jesper Hanning (2015), ”Oh, shit! Nu kommer Pelle tillbaka!” – Sju resursskolerektorers erfarenheter och visioner kring återgångsprocessen från resursskola till ordinarie skolverksamhet (Oh, Shit! Pelle is back! – Seven heads of special schools experiences and visions concerning the reintegration process from special schools to state schools), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö högskola.En placering i resursskola är en stödinsats av tillfällig natur och strävansmålet är att eleven ska återgå till den ordinarie skolan så snart det är möjligt (Skolverket, 2014). Hur återgångsarbetet fungerade i realiteten, var vår ingång till ämnet, då vi enligt egen erfarenhet från våra professioner som lärare på resursskolor inte tillfredställande kunde svara på hur man planerade och genomförde en framgångsrik återgång. I fenomenet återgången fann vi det problemområde som studiens syfte grundade sig på.Studiens syfte är att bidra med kunskap om återgången från resursskola till ordinarie skola genom att belysa respondenternas erfarenheter och visioner. Utifrån syftet skapades fyra frågeställningar som grund för insamling av empiriskt material: Hur ser en typisk återgång ut gällande planering, genomförande och utvärdering? Vilka faktorer främjar återgångsprocessen? Vilka faktorer hindrar återgångsprocessen? Hur ser en optimal återgång ut om det inte finns några ekonomiska begränsningar?Studiens metod är kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju. I studien står stämplingsteorier som teoretisk språngbräda i analys och diskussion och övrig teoretisk förankring var grundad på både svensk och utländsk forskning, med en övervikt på internationella studier.Generellt finns det ingen formaliserad återgångsmodell utan återgången präglas av individuella lösningar. Återgångsprocessen inleds direkt vid inskrivning på resursskolan enligt samtliga respondenter och starten initieras oftast av resursskolan. Kring främjande och hindrande faktorer av återgångsprocessen lyfter unisont respondenterna fram den ordinarie skolans elevsyn som en direkt avgörande faktor. Vidare ser respondenterna en outtalad ansvarsfördelning kring återgångsprocessens planering, genomförande och uppföljning. Samtliga respondenter ser eleven som återgångens huvudperson och elevens självbild och motivation är tydliga faktorer som lyfts fram i studiens resultat.Visionsmässigt finns ett tydligt fokus på tydligare målbeskrivningar av placeringen i resursskolan och verktyg för utvärdering av återgången. Respondenterna ser resursskolan som expert på elever med särskilda behov och vidare som en ledande part i en visionärt önskad kunskapsöverföring mellan resursskolan och den ordinarie skolan. På sikt menar respondenterna att skolhuvudmännen bör arbeta utifrån strävan efter geografisk närhet där resursskolan ska vara lokaliserad inom den ordinarie skolans lokaler.Studiens kunskapsbidrag är i huvudsak specialpedagogens framträdande roll i återgångsprocessen både som förändringsagent och kunskapsförmedlare i den ordinarie skolan men också som koordinator mellan återgångens olika aktörer.Nyckelord:Rektorer, resursskola, stämpling, återgångsprocess

Syftet med arbete är att undersöka hur pedagoger i fem särskilda undervisningsgrupper arbetar med sina elevers återgångsprocess. / From a special education group back to an ordinary class. A study of the returning process.