SQLite filer används av ett flertal olika program för att spara viktig information.Information som kan vara viktig för forensiska utredningar, behovet att kunnaåterskapa SQLite filer är då ett växande bekymmer. Problemet med att återskapa SQLitefiler är att, till skillnad från andra filer så har SQLite filer inget definerat slut eller någonmarkör som visar var filen slutar. Detta arbete presenterar en ny metod att bestämmaslutet på SQLite filer och jämför denna metod mot den metod som används idag tillmesta del för att återskapa SQLite filer. För att jämföra dessa metoder utvecklades tvåprogram stpextr och blkextr. Blkextr är den metod som utvecklades under detta arbete.Stpextr visade sig vara snabbare och använda mindre arbetsminne än blkextr. Men ivissa sammanhang så kommer information gå förlorad när stpextr körs till skillnad från blkextr.

This study focuses on historical reenactment, and the informal learning that takes place within that subculture. Through observations during events, and informal semi-structured interviews I have tried to identify some of the aspects that contribute to the motivation to learn that is prominent within the historical reenactment community. Why do people choose to learn things that they do not have to? What can I learn from that, and use to improve my own teaching? The study finds that some of the key facors for the motivation to learn is: having a social context that gives feedback and encouragement, beeing able to get practical use out of the knowledge you try to obtain, feeling satisfied with your own work, and having an enthusiastic teacher who can capture your curiosity.   The study also includes photographic works that aim to show some of the informal learning that takes place within the historical reenactment community. The purpose is also to initiate thoughts and discussions concerning informal learning and learning processes in general. Along with the photographs there are sounds taken from the interviews made during the study. The people heard give their perspective on the motivation to learn. Both photographs and sound were displayed in the Vårutställning at Konstfack.   Lastly I put forward some suggestions as to how teaching might be improved in order to help students feel more motivated to learn.

Denna studie belyser maktspelet mellan konkurrerande intressen om landskapet, där olika idéer och ideologier men framförallt diskursiva maktförhållanden har en framträdande roll. Det övergripande syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för moderniseringen i det svenska landskapet, genom att beskriva och analysera förändringarna i markanvändning avseende våt- och myrmarker, med ett tidsfokus mellan ca. 1920-talet till 1960- talet. En fallstudie specifikt av Lina myr på Gotland avses genomföras, inklusive en diskursanalys av debatten mellan jordbruket och naturskyddet, med stöd i gotländska dagstidningar.[1]I studien ses det rationella jordbruket med ekonomiska drivkrafter tydligt dominera naturvårds-intressen, men visar också på en perspektivförskjutning mot naturskyddet över tid. Studien visar att och hur människors olika idéer och värderingar av landskapet haft stor betydelse för moderniseringens fortskridande samt att och hur det sociala landskapet kunnat ha en avgörande inverkan på det lokala utfallet i landskapet - med den diskursiva maktordningen ständigt närvarande. Studien har också resulterat i att en diskurs kunnat identifieras, diskursen om det moderna myrodlingslandskapet, vilken beskriver grunden till omvärderingar av våt- och myrlandskapen under senare delen av 1900-talet och möjligen kan bidra till en ökad förståelse kring varför debatten om våt- och myrmarker är sådan den är idag. [1]Gotlands Folkblad (GF), Gotlands Tidningar (GT) och Gotlands Allehanda (GA).

En av de viktigaste uppgifterna för samtida stadsplanering är omvandlingen av 1900-talets industri- och hamnområden. När hamnområden omvandlas från platser för produktion till moderna bostadsområden förändras platsens karaktär och struktur drastiskt. Vad innebär det för hamnområdets kulturarv? Studier har visat att många hamnområden utvecklas efter samma generiska mall oavsett områdets unika geografiska förutsättningar och kvalitéer. Det innebär samtidigt att det finns stora risker att iallafall delar av det kulturella arvet i hamnområden går förlorat. Det här arbetet tar sin utgångspunkt i den postindustriella utveckling i Malmös äldsta hamnområde; Nyhamnen. I slutet av 2019 antog Malmö Stad en fördjupad översiktsplan för Nyhamnen. Det är en ambitiös plan som syftar till att utveckla och utvidga Malmös stadskärna mot vattnet. Genom en dokumentstudie som granskar både kulturhistorisk utredning och den nyligen antagna fördjupade översiktsplanen, undersöker arbetet hur kulturarvet har kartlagts och beaktats i planeringsprocessen. Arbetet inkluderar även en kulturmiljöanalys som syftat till att undersöka hur Nyhamnen kan omvandlas och återskapas med hänsyn till befintlig bebyggelse, identitet och kulturarv. Arbetet grundas på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på kulturarv som en process som ständigt omformas och reproduceras genom kulturella och sociala processer och diskursiva praktiker. Utifrån det teoretiska ramverket syftar arbetet till att formulera ett alternativt narrativ till planeringens kulturarvsdiskurs genom att hävda att konstruktionen av kulturarv spelar en avgörande roll för hur historiska spår behandlas i den byggda miljön. Arbetet visar att trots att det i den fördjupade översiktsplanen uttrycks en tydlig ambition att bevara hamnens unika karaktär och identitet finns en risk att iallafall delar av det kulturella arvet i Nyhamnen går förlorat. Den primära slutsatsen för arbetet är att planeringen i Nyhamnen i större utsträckning bör arbeta med dialogprocesser för att identifiera kulturarv och lokala värden samt i högre grad se på kulturarv som någonting föränderligt över tid. Arbetet visar även på betydelsen av att se kulturarv som en del av en stadsstruktur som behöver hanteras i sin helhet samt att en objektorienterad kulturarvsdiskurs som i första hand ser till enskilda objekt, utpekade av experter i offentliga institutioner, riskerar att leda till att en del av kulturarvet planeras bort.

Improvisation är konsten att komponera, uttala, arrangera eller framställa någonting ej förberett. Hur gör man då för att lära sig musikalisk improvisation? Vanligen sker detta med hjälp av en musikteoretisk ingång. Detta arbete syftar därför till att ta reda på vad ett inlärningssätt på en gehörsbaserad grund kan ha för effekter. Metoden har varit att planka olika pianisters solon på samma låt och göra en egen inspelning, även den på samma låt både före och efter plankningen för att kunna jämföra dessa båda inspelningar och observera vilka resultat arbetet givit. Det har även gjorts en inspelning på en annan liknande låt både före och efter plankningen för att undersöka om utveckling som skett i den första låten även är överförbart till andra låtar. Resultatet tyder på att ett plankningsarbete leder till utveckling inom parametrarna timing och frasering, men att andra tillvägagångssätt är nödvändiga för att stärka sådant som rytm och tonmaterial.

On the 12:th of April 2011, the Swedish tabloid magazine Expressen publishes a story, claiming that Ola Lindholm, presenter of critically acclaimed TV-show “Wild Kids” has been suspected and apprehended on cocaine allegations. The serious allegation called for Ola Lindholm to defend himself against the allegations. His only public response was a blog-post where he claimed his innocence, albeit with some reservations.   The purpose of this paper is to analyze Lindholm’s rhetorical defense. By applying Benoit’s theory of image restoration, the stasis theory and the rhetorical situation my goal is to find what strategies Lindholm’s defense consists of.   The analyses showed that Lindholm used four different kinds of image restoration strategies. The most salient strategies consisted of bolstering and attacking the accuser. By applying a proposition analysis it was possible to find textual themes used to either undermine the tabloid Expressen's credibility or to mitigate his own actions.   The results also point out that ethos and image restoration strategies are closely intertwined.