The purpose of the study is to find out what measures and methods teachers and special educators use to strengthen students with reading and writing difficulties in everyday teaching. The survey highlights how teachers and special educators look at reading and writing skills and, in the theoretical background, what earlier researchers say. The study is based on qualitative analysis of interviews. The survey consists of two teachers and three special education teachers active in three different schools.     The result shows a great convergence of the concept of reading and writing difficulties among both teachers and special education teachers. The study also shows that both teachers and special educators agree that they are experiencing deficiencies in students' ability to read and write and this affects whatever topic the student is taught in. The respondents in the study claim that the causes of the difficulties were due to biological, social and educational factors.  Views on what constitute favorable methods are similar among both teachers and special education teachers, and generally it has been found that all respondents strive to adapt the daily teaching for all pupils' needs and abilities. In order to strengthen student's reading and writing they receive intensive training in reading periods, customized texts, adjusted text amount and compensatory aids in everyday teaching. Another important factor that emerged from the study was the time factor. It is an important prerequisite to take action and think long term for the students with reading and writing disabilities.

BAKGRUND: En datortomograf (DT) är uppbyggd av ett röntgenrör och flertalet detektorer, röntgenröret sänder ut joniserande strålning. Barn som utsätts för joniserande strålning under en datortomografiundersökning har en förhöjd risk för strålningsinducerad cancer under en livstid. Det är nödvändigt för röntgensjuksköterskan att ha god kännedom om åtgärder som kan reducera stråldos utan att riskera bildkvaliteten.  SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att beskriva åtgärder för att reducera stråldos med diagnostiskt accepterad bildkvalitet för barn som genomgår datortomografiundersökning.  METOD: Nio kvantitativa studier inkluderades i litteraturstudien. Studierna kvalitetsgranskades och resultaten sammanställdes enligt en modell av Friberg. Databaser som användes för sökningen var Pubmed och Scopus.  RESULTAT: Iterativa rekonstruktioner upprätthåller övergripande bildkvalitet utan att full dos används. En väl avvägd positionering och centring samt automatisk exponeringskontroll, minskning av kilovolt och milliampere*sekunder kan reducera stråldosen till barnet med diagnostisk accepterad bildkvalitet. Åtgärderna i relation med varandra påverkar bildkvaliteten och stråldosen.  KONKLUSION: Röntgensjuksköterskan kan reducera stråldosen till barnet och bidra till minskad risk för strålinducerad cancer. Att ändra parametrarna påverkar bildkvaliteten vilket gör att detta ej kan göras oaktsamt.

Bakgrund: Ökad medellivslängd och förbättrad tandhälsa har medfört att allt fler tänder behålls upp i hög ålder, ofta med avancerade protetiska konstruktioner, vilket medför högre krav och större behov av munvård. Trots detta finns en begränsad kunskap om omsorgsberoendes munhälsa och det finns ett stort behov av att kunna ge denna grupp rätt insatser och åtgärder när det gäller mun- och tandvård. Syfte: Syftet med studien var att med användning av munbedömningsinstrumentet ROAG-J, kartlägga förekomst av munproblem och planerade åtgärder mot dessa hos omsorgsberoende äldre i Skåne län.   Metod: Studien utfördes med en kvantitativ ansats, designen var icke-experimentell och data kring identifierade munproblem och planerade åtgärder samlades in retrospektivt från det nationella kvalitetsregistret Senior alert mellan perioden 2014-07-01- 2015-06-30. Resultat: Riskbedömning med användning av munbedömningsinstrumentet ROAG-J från Senior alert gjordes på 2567 individer, 65 år och äldre i Skåne under studieperioden. De identifierade munproblemen varierande i omfattning mellan 12,0% till 43,2%. De vanligaste problemen fanns i kategorin ”Tänder”, vilket indikerar en bristande munhygien och trasiga tänder. På samtliga individer i studien planerades minst en åtgärd utföras.   Slutsats: Resultatet indikerar att munvård behöver bli en högre prioriterad uppgift vid omvårdnad av omsorgsberoende äldre. Munproblem var vanligt förekommande i gruppen och de planerade åtgärderna tycktes inte vara tillräckliga i omfattning utifrån de munproblem som identifierades. / Background: Increased life expectancy and improved dental health means that more teeth are retained into old age, often with advanced prosthetic constructions, which entails greater demands and need for oral care. Despite this, there is a limited knowledge of oral health care among elderly in need of care and there is a great need to be able to give this group the right actions and measures when it comes to oral health care. Objective: The aim of this study was to describe the prevalence of and planned actions against oral problems among elderly in need of care in the Swedish region of Skåne, using the mouth assessment instrument ROAG-J. Method: The study was conducted with a quantitative approach, the design was non-experimental and data about identified oral problems and planned measures were collected retrospectively from the national registry Senior alert between 2014-07-01- 2015-06-30. Results: In total 2567 individuals aged 65 or older were assessed during the study period, using the ROAG-J assessment tool from Senior alert. The variation in identified oral health problems was between 12,0 % to 43.2 %. The most frequent category was that of "Teeth", indicating a lack of oral hygiene and broken teeth. At least one action was planned to be performed on all of the individuals in the study. Conclusion: The result indicate that oral care needs to be a higher priority among elderly in need of care. Oral problems were common within the group and the planned measures did not seem to be sufficient enough.

Nordströms museum is the heritage of Torsten Nordström. During his lifetime Torsten acquired a large variety of collectables that can be found in his museum. Due to a construction project in the neighborhood the foundation of Nordströms museum got disturbed. This led to the chimney of the building sinking, which gave rise to new problems for the construction. Today water is leaking through the plate roof and the building technology is outdated which has contributed to moisture damage in the attic. If nothing is to be done the collection is at risk to be destroyed.   Prior to this written report relevant literature has been studied and two inspections has been carried out. Because of insufficient documentation regarding the construction of the building assumptions had to be made.   With a curved roof full of cavities, rainwater is leaking through to underlying and sensitive parts of the building. The attic is without heating and its walls are missing vapor barriers and isolation. In combination all the above can cause major damage to the building.   This study has resulted in a list of suggested actions against the moisture problem of the roof and is meant to be used as a basis for future decision regarding an eventual renovation of Nordströms museum.

No description available.

No description available.

Vårt syfte med denna uppsats är att belysa lärares perspektiv på pedagogiska utredningar av läs- och skrivsvårigheter och vad dessa leder till. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med fem klasslärare och tio speciallärare som arbetar på lågstadiet. Vi utgick då från våra frågeställningar om hur arbetet med pedagogiska utredningar för elever med läs- och skrivsvårigheter beskrivs samt vad en pedagogisk utredning leder till när det gäller extra anpassningar och särskilt stöd. De viktigaste resultaten vi fått fram visar att informanterna anser det positivt att pedagogisk utredning ger en helhetssyn av eleven. Likaså ses tidiga insatser som positiva av våra informanter, vilket går i linje med forskning. Ansvaret för vem som skriver pedagogisk utredning beror på hur skolan är organiserad. Hinder med pedagogisk utredning är att den är tidskrävande att genomföra. Det vi också kunde se är att elever med svenska som andraspråk får vänta längre på pedagogisk utredning då man inte vet vad svårigheterna beror på. Läs- och skrivsvårigheter utreds generellt inte akut utan det är vanligare att man väntar. Vår slutsats är att det är få elever med läs- och skrivsvårigheter som når steget pedagogisk utredning i elevhälsogången. Klasslärarna får istället arbeta med extra anpassningar i klassrummet.

The purpose of this thesis has been to identify and analyze waste and ergonomic risk factors in a manual order picking and packing line and subsequently present measures to eliminate waste and ergonomic risk factors. The presented measures aim to reduce waste and ergonomic risk factors in the order picking and packing line whilst at the same time contribute to better working conditions. This has been done through a case study at Wulff Supplies where data was gathered by studies on site, including interviews and observations. Also, a review of literature and other studies done in the field of order picking and packing process. The effect of the proposed measures has previously been researched in other contexts and has been proven to be effective in reducing waste and ergonomic risk factors. The study aimed to identify waste and ergonomic risk factors in order picking and packing to eliminate these by defining measures and recommending these. Manual order picking and packing can, when implementing the proposed measures aid to eliminate waste and ergonomic risk factors. The thesis highlights how measures interact with one another when implemented in order picking and packing. Furthermore, these measures eliminate both waste and ergonomic risk factors at the same time and therefore, these measures should be prioritized in an implementation. At last the thesis provides insight on how a successful implementation of the proposed measures could be formulated for eliminating both waste and ergonomic risk factors.

The Swedish Transport Administration is the authority responsible for operating and maintaining the public road network. Their work with traffic safety is mainly based on Vision zero, a vision implementedto make sure no fatal accidents occur on the road network. To ensure no one dies, measures to improve the traffic safety have been performed at the high traffic road network. However, the same improvements have not been implemented at the low traffic road network, resulting in an inferior safety standard. Therefore, this thesis aim to examine the low traffic road network from a trafficsafety perspective. The purpose is to analyze which kind of measures that are socio-economically viable to implement at the low trafficroad network. Furthermore, other aspects of importance in the work of improving the traffic safety in the road system will be examined. To answer the stated purpose a thorough literature review as well asa case study have been used as methodological framework. The analysis of the material from the case study has been carried out using the analytical tool, Effekter vid väganalys (EVA). The measures found inthe case study can be divided into three categories; crash barriers, speed reduction and the creation of forgiving roadside areas. The results from the study showed that the proposed measures are not socio-economically viable. However, the analytical tool, EVA, used to analyze the result, is not adequate for the type of measures found in the study. Moreover, the use of socio-economic viability as the only aspect in deciding which measures to implement to improve road safety can be questioned. As an example, several lives were indeed saved with the implemented measures. Other aspects of importance is the possibility for people to continue living on the countryside, even in the future, as well as making sure the ambulance, police and fire brigade can reach the whole population.

Den här studien syftar till att skapa kunskap kring hur olika skolor arbetar med elevers läsinlärning och mer specifikt elevers fonologiska medvetenhet i de tidiga skolåren. Studiens fyra huvudsakliga frågeställningar är:  När under de tidigare skolåren identifieras elevers fonologiska medvetenhet? Hur och med vilka medel/screeningstester Identifieras elevers fonologiska medvetenhet på olika skolor? Vilka åtgärder sätter skolor in då elever som identifieras ligga inom riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter upptäcks? Hur ser pedagogerna på betydelsen av fonologisk medvetenhet för elevers läs- och skrivutveckling? För att försöka uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar användes semistrukturerade telefonintervjuer som datainsamlingsmetod. Tio pedagoger som arbetar på tio olika svenska grundskolor i tre olika kommuner, varav nio kommunala skolor och en friskola, med årskurserna F-6 intervjuades i studien. Studien utgår till delar från en grundad teori-ansats, samt Nilholms (2016) begrepp didaktiska typologier. Det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ analys och kodades genom substantiv kodning (Fejes & Thornberg,2015), där den empiriska insamlingen och analysarbetet skedde parallellt. I studien framkommer att skolor kartlägger elevers fonologiska medvetenhet redan i förskoleklassen. Skolorna använder olika kartläggningsmaterial men Bornholms-materialet används på flest skolor, 8/10 skolor. Det framkommer även att åtgärder av olika former och med olika material sätts in för de elever som upptäcks ha svag fonologisk medvetenhet. Vidare framkommer att elever med svag fonologisk medvetenhet erbjuds stöd inom detta område i olika grad, där lektionslängd, antalet lektioner i veckan samt antalet veckor som specialundervisningen fortlöper varierar skolor emellan. Genom analysen av resultaten kring skolors rutiner i att upptäcka och ge stöd till elever med låg fonologisk medvetenhet kan två olika typer av skolor urskiljas. Typerna benämns som Strukturerad skola samt Flexibel skola. En skolas arbete inom detta område skiljer sig relativt tydligt från resten av skolorna på flera punkter och framstår således som en tredje typ och benämns som Spontan skola.