I den här uppsatsen har jag analyserat hur den svenska polisen har byggts upp under industrialiseringen av landet- ca 1850–1930 - och fram till 1965.Under den historiska processen har samhällsstrukturerna i hög grad förändrats, och så har också synen på brott och straff. Med den större processen – den generella utvecklingen i Sverige – som bakgrund, har jag analyserat enlokalhistoria; hurBodens stads polisorganisation sett ut och utvecklats. Mitt syfte var att förklara och förmedla det förflutna, därför har jag huvudsakligen använt mig av en historisk metod. Teoretiskt har mina utgångspunkter varit rutinaktivitetsteorin och strainteorin.Studiens viktigaste resultat är att det skett en förskjutning från avskräckande straff baserade på hämnd från samhällets sida, till förebyggande åtgärder som bygger på samhällelig involvering på såväl makro- som mikronivå...

Som en del av forskningsprojektet ”Antaganden om olycksfall och dess konsekvenser för utredning och åtgärder” syftar denna studie till att följa upp granskningen av Lundberg et al. (opublicerad) av manualen ”Händelseanalys och riskanalys. Handbok för patientsäkerhetsarbete.” som används i svenska landsting. Denna uppföljning avser att kartlägga hur Patientsäkerhetsenheten vid Landstinget i Östergötland arbetar med utredningar av tillbud och olyckor inom sjukvården, samt att beskriva vilka konsekvenser sådana antaganden om olycksfall får för utredningar och åtgärder. Den empiriska metoden som har använts bestod av inledande litteraturstudier av tidigare forskning på samma och liknande områden samt intervjuer med ett antal medarbetare på Patientsäkerhetsenheten. Efter en kvalitativ bearbetning av data som genererats under intervjuerna har resultatet analyserats och sedan jämförts med teorier hämtade från den inledande litteraturstudien. Resultatet bekräftar många av de slutsatser som Lundberg et al. (opubl.) har dragit i sin granskning, exempelvis att landstingens manual tillämpar en komplex linjär olycksmodell, att manualen erbjuder en handfast beskrivning av hur utredningar praktiskt bör gå till samt att handboken har vissa delar som inte är lika detaljerat och tydligt beskrivna. Denna studie går dock djupare i analysen och resultatet gör gällande att manualen saknar en explicit stoppregel för när utredarna bör skifta från analysfas till designfas, och att det närmast handlar om en mättnadskänsla inom analysgruppen. Medarbetarna uppgav under intervjuerna att genomförande och uppföljning av åtgärdsförslagen inte är en del av deras uppgift utan något som åligger uppdragsgivaren. De ansåg vidare att det är en brist i och med att de förlorar kontrollen över åtgärderna då de lämnar förslagen ifrån sig till uppdragsgivaren, och menade att uppföljning är det steg som Patientsäkerhetsenheten härnäst måste arbeta systematiskt med för att främja en högre patientsäkerhet. Handboken som används ses inte som en abstrakt skrivbordsprodukt utan som en praktisk handbok som används för utbildning och som referensbok. I de utredningar som Patientsäkerhetsenheten genomför följs manualen noggrant och utredarna är nöjda med den metodik som används. På några punkter ansåg dock utredarna att manualen kan förbättras, exempelvis gällande utformningen av åtgärdsförslag samt riskanalysmetodik och intervjumetodik. Resultatet pekar också på att det dominerande synsättet som råder på enheten kring olycksfall inom sjukvården framför allt gör gällande att en olyckshändelse är en kedja av förhållanden och händelser som kulminerar i en skada och att det finns bakomliggande orsaker till händelsen, vilket är förenligt med en komplex linjär olycksmodell. En paradox har påvisats mellan vad som kallas det gamla respektive nya synsättet på mänskliga felhandlingar, då Patientsäkerhetsenheten tycks ha en blandad syn på just mänskliga felhandlingar. Denna motsägelse visar sig bland annat genom att man betonar vikten av att inte skuldbelägga enskilda individer eller använda termen mänskliga felhandlingar, samtidigt som fokus i utredningarna ligger på händelser som ligger nära olyckan i tid och rum samt att de åtgärdsförslag som tas fram i samband med utredningarna ofta syftar till att strama upp processerna inom systemet.

This study is aming to examine how municipal instances understand and work to prevent violent extremism. The study illustrates how the local coordinator in a swedish municipality together with representatives from the social service, the school and the police work against autonomous left, white power environment and violent Islamist extremists. I have used Sahlins (2000) theory of crime prevention and Lipskys (2010) theory of street level bureaucracies to analyze the empirical.  To get a deeper understanding how the actors define and work with the problem I have used semistrutcured interviews with a local coordinator, two polices, two field assistants, two polices and one teacher. Even if violent extremism is expression of political opinion or religious belief the municipality means that alienation is the reason why people involve themselves in violent extremism. As a consequense the municipality have integrated the preventing work in their regular crimepreventing work.   The prevention work is characterized of both workdivision, where each profession mind its own working area, and cooperation, wich gives a good view of the situation in the municipality. Since there are consensus that the main goal is to prevent alienation the study picturize a functioning cooperation with few conflicts between the professions that is included in this crimepreventing work. / Denna studie syftar till att undersöka hur kommunala instanser förstår och arbetar för att motverka våldsbejakande extremism. Studien belyser hur den lokala samordnaren i en svensk kommun tillsammans med och representanter från socialtjänsten, skolan och polisen arbetar mot tre grupper; autonoma miljön, vit makt-miljön, och våldsbejakande islamistiska extremistiska miljön.   De teoretiska ramverk som använts som verktyg och hjälpmedel för att analysera empirin är Sahlins (2000) teori om brottsprevention samt Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater. För att få en djupare förståelse hur de lokala aktörerna definierar och arbetar med problemet har studien genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med en lokal samordnare, två poliser, två fältassistenter och en lärare.   Även om våldsbejakande extremism är uttryck för politisk åsikt eller religiös tro menar kommunen att orsaken till att människor söker sig till dessa grupper är känslan av utanförskap. Som en konsekvens av detta har kommunen integrerat arbetet mot våldsbejakande extremism i sin befintliga brottsförebyggande verksamhet. Arbetet präglas av både arbetsdelning, där varje yrkeskategori arbetar utifrån sitt specifika mandat på sin egen arena, och samverkan, vilket ger en god helhetsbild av läget i kommunen. Då det finns en samsyn kring att det prioriterade målet är att motverka utanförskap visar studien på ett fungerande samarbete med få konflikter mellan de yrkesgrupper som ingår i detta brottsförebyggande arbete.

I det här arbetet undersöktes sångpedagogers syn på och erfarenheter av elevers prestationsångest och hur sångpedagoger kan arbeta med förebyggande och hantering av elevers prestationsångest i undervisningen. Fyra sångpedagoger intervjuades i semistrukturerade, kvalitativa intervjuer angående tankar kring elevers prestationsångest. Informanterna hade främst erfarenhet av undervisning på gymnasienivå. Resultatet sammanställdes med hjälp av tematisk analys. Informanterna definierade prestationsångest som ett begrepp som kunde delas in i olika nivåer beroende på hur starkt eleven upplevde det. Dessa nivåer benämndes med angränsande begrepp där ord som användes var nervositet, scenskräck, stress, riktig ångest, starkt missnöje och besvikelse samt prestationsönskemål. Den högsta graden av prestationsångest beskrevs av vissa informanter som när eleverna bröt ihop och började gråta och eventuellt lämnade rummet på ett dramatiskt sätt. Informanterna menade att elever som drabbades av prestationsångest ofta var högpresterande, tjejer och yngre gymnasieelever snarare än äldre elever. Informanterna trodde också att sångelever drabbades oftare och värre av prestationsångest än andra musikelever. I resultatet framgick vidare att sångpedagogernas erfarenheter var att eleverna hade svårigheter med att hantera negativa känslor. Dessa känslor uppstod särskilt inför konserter, men för yngre gymnasieelever även i privatlektioner. Informanterna tyckte sig kunna identifiera markörer som visade när eleverna upplevde prestationsångest och använde dessa markörer vid hantering. Hanteringsstrategier som togs upp var att introducera moment stegvis beroende på elevens reaktion, samtal kring elevens oro, byte av fokus, peppande och avdramatiserande. Strategier kring förebyggande som presenterades handlade om praktiska och mentala förberedelser samt skapande av tillåtande miljöer. Överlag stämde resultatet överens med tidigare forskning. En viss kritik återfanns dock i tidigare forskning kring lärares brist på kompetens gällande hantering av prestationsångest samt låg frekvens av samtal kring prestationsångest i musikundervisning. Detta stämde till övervägande del inte överens med resultatet. Vidare forskning kring elevers syn på och erfarenheter av prestationsångest ses dock som nödvändig för mer precisa jämförelser.

Syftet med denna litteraturstudie är att se hur forskning beskriver och definierar läs- och skrivsvårigheter med särskild inriktning mot barn med ADHD och dyslexi, samt ta reda på vilka pedagogiska insatser som forskningen presenterar för att främja elevers språkutveckling.  Studien baseras på äldre och nyare forskningsstudier kring vårt valda område. Uppsatsen ger en översikt om hur forskningen reder ut begreppen läs- och skrivsvårigheter och ADHD och dyslexi. Det som också med hjälp av forskningen reds ut är vilka pedagogiska insatser som främjar elevers språkutveckling. Sammanfattande visar resultatet att det finns samband mellan läs- och skrivsvårigheter och ADHD och dyslexi, samt samband mellan diagnoserna ADHD och dyslexi. Resultatet pekar också på att de pedagogiska insatserna inte skiljer sig markant, utan är likvärdiga för elever med dessa svårigheter.

No description available.

Syfte: Syftet med studien är att synliggöra några speciallärares och specialpedagogers arbete med elever i matematiksvårigheter i grundskolan med avseende på deras syn på orsaker till matematiksvårigheter, arbetet med kartläggning och åtgärder samt visioner med sitt arbete. Våra frågeställningar är: Hur ser några speciallärare och specialpedagoger på orsaker till elevers matematiksvårigheter? Hur identifierar och kartlägger några speciallärare och specialpedagoger elevers svårigheter i matematik? Hur arbetar några speciallärare och specialpedagoger med elever i matematiksvårigheter? Vilka visioner har några speciallärare och specialpedagoger om sitt arbete med elever i matematiksvårigheter?   Metod: Studien har en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuer genomfördes med sexton speciallärare, specialpedagoger och lärare i sex kommuner.   Resultat: Studien visar att speciallärare och specialpedagoger ser på orsaker till matematiksvårigheter som individbundna men betonar också undervisningens betydelse för elevernas utveckling i matematik. Flertalet uppger att de använder olika tester vid kartläggningen men få menar att de använder sig av intervjuer eller tittar på undervisningen. Åtgärder som beskrivs är oftast riktade till den enskilde eleven i en-till-en-undervisning eller i liten grupp. Beträffande deltagarnas visioner kring sitt arbete med matematiksvårigheter framkommer en önskan om ett ökat samarbete och delaktighet på olika nivåer.   Slutsatser: De speciallärare och specialpedagoger som deltagit i studien utrycker att arbetet med matematiksvårigheter är komplext och att formerna för det särskilda stödet skulle kunna utvecklas om samarbete och delaktighet på olika nivåer ökar. Speciallärarna och specialpedagogerna har en viktig roll för att utveckla detta arbete i skolans verksamhet.

Health has become increasingly important in the community and has been taken into the labour market to a greater extent. Organizations are trying to keep up with the development of health in the society and working strategically to promote employee health through a variety of fitness activities. The community is contributing to a new vision of the individual where the aesthetic appearance is of growing importance. The employers are trying to keep up with this development and provide an increasing range of fitness activities and from this expect high performing employees. The health promotion today is more about maintaining good looks than previously, where focus was to combat disease. The various health promotion activities are performed on the employee's time off, which means that it will be yet more difficult to distinguish between work and leisure. Not all of the employees will take part in health activities, offered by the company, because of interest, family situation and more. This could lead to that groupings occur to categorize the employees of the "good" and the "bad". One natural question to ask is can this contribute to stress and higher pressure amongst workers? And furthermore can it even cause illness? This study deals with how companies get greater responsibility and interest in employee health and in what way that this is handled. The two main questions analysed are if the concept "health culture" can describe how employees perceive the atmosphere regarding health?  And, how do they experience the promoted health activities?To investigate the experiences of a precise phenomenon a qualitative study through interviews has been carried out. The interviews were conducted at one company, with variation by age, gender and occupation. The primary outcome from the results is that employers work with health promotion activities to reduce costs, reduce sick leave and increase efficiency. The experiences of health promotion were mostly positive but it emerged underlying negative sides. In some cases, it was found that the employees experience stress because they do not want or have the time to participate in the activities offered. Finally, the concept of health culture was never seen used before. No other term, describing the same property, was found. It is therefore suggested as a concept to describe what is experienced inside an organization regarding common norms, perception and values of health.

Bakgrund: Många barn upplever ett stort stresspåslag inför sövning, detta kallas preoperativ oro och drabbar mellan 40-60 % av alla barn som sövs. Preoperativ oro hos barnet kan ge upphov till känslor av anspänning, stress, nervositet och oro samt agitation vid uppvaknande. Preventiva metoder för att minska preoperativ oro kan delas in i grupper som innefattar icke-farmakologiska och farmakologiska metoder. Syfte: Syftet med studien var att beskriva olika preventiva åtgärder och deras effektivitet för att minska barns preoperativa oro i åldrarna 2-12 år. Metod: Litteraturstudie med metaanalys. Inklusionskriterierna var RCT-studier publicerade mellan 2006-01-01 och 2017-01-12, engelskspråkiga och publicerade i referee-granskade tidskrifter, tydligt beskriven intervention, mätning av preoperativ oro samt att deltagarålder skulle vara mellan 2-12 år. Databassökningarna utfördes i PubMED, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Video- och dataspelsdistraktion, clowner, teknikbaserad preoperativ information och lekterapi är effektivt för att minska barns preoperativa oro och ängslan. Föräldranärvaro saknar effekt på barns preoperativa oro och ängslan. Midazolam är effektivt som premedicinering. En inspelning av barnets moders röst samt en icke-farmakologisk multidisciplinär approach har båda effekt på barns preoperativa oro och ängslan. Konklusion: Video- och dataspelsdistraktion, clowner, lekterapi och premedicinering var välfungerande och effektiva interventioner för att minska barns preoperativa oro.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en växande folksjukdom som ökar världen över för varje år. Typ 2-diabetes leder ofta till komplikationer kopplade till sensoriska och cirkulatoriska nedsättningar och i kombination med högt blodsocker försvåras läkningsprocessen och ökar uppkomsten av diabetessår. Diabetsessår är svårläkta och kan leda till amputation. Syftet med studien var att samla kunskap över vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda sig av för att förebygga diabetessår hos personer med typ 2-diabetes. Metod: Denna studie är en systematisk litteraturöversikt. En systematisk litteratursökning gjordes i CINAHL och Web of Science, där 14 artikler valdes ut efter kvalitetsgranskningen. Inklusionskriterier var personer med typ 2-diabetes och exklusionskriterier var farmakologiska åtgärder, olika typer av omläggningsmaterial och kirurgiska åtgärder. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier som förebyggande åtgärder mot uppkomst av diabetessår, dessa kategorier var information och utbildning samt identifikation och kontroll av foten. Personen behöver stöd och information av sjuksköterskan för att förstå vikten av egenkontroll och hur den kan utföras. Sjuksköterska är oftast den som först möter personen och behöver därför i ett tidigt skede identifiera riskfaktorer för att förebygga uppkomsten av diabetessår. Slutsats: Genom ett personcentrerat och evidensbaserat arbete kan sjuksköterskan uppnå målet med att utforma individanpassade omvårdnadsåtgärder, hos personer med diabetessår och förbättra hälsan hos individerna.   Nyckelord: Typ 2-diabetes, diabetessår, förebyggande åtgärder, omvårdnadsintervention och systematisk litteraturöversikt.