Spelling suggestions: "subject:"överleva""
51 |
ÖVERLEVARE AV HJÄRTSTOPP, ANHÖRIGAS UPPLEVELSE EN LITTERATURSTUDIEShala, Dasareta, Lindström, Felicia January 2018 (has links)
Bakgrund: I Sverige, drabbas 5000 personer av hjärtstopp varje år och av dessa räddas 500 personer. Att drabbas av ett hjärtstopp är traumatiskt för den drabbade och kräver tid för återhämtning. Anhöriga har en central roll i omvårdnaden av den drabbade, både vid hjärtstoppet samt tiden efter. Syfte: Denna litteraturstudie syftar på att öka förståelsen av de anhörigas upplevelse då deras närstående drabbas av ett hjärtstopp. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Tio relevanta artiklar fanns vid sökning i databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna kvalitets granskades och analyserades via Fribergs (2017) modell. Resultat: studien resulterade i fyra huvudkategorier: De första känslorna, information och kommunikation, känsla av kontroll samt förändring. Vidare framkom 15 subkategorier. Konklusion: Vid ett hjärtstopp upplever anhöriga olika känslor; det är en överväldigande och chockerande incident. De ställs inför livsförändringar och deras egna hälsa påverkas. Att ta hand om de anhöriga är av stor betydelse för den närståendes tillfrisknande. Kunskap om de anhörigas upplevelse då deras närstående drabbas av ett hjärtstopp är essentiell för sjuksköterskan för att hon ska kunna bidra med omhändertagande av de. / Background: In Sweden, every year approximately 5000 people suffer from cardiac arrest, from these 500 get saved. A cardiac arrest is traumatizing for the ones affected and requires time for recovery. The relative has a central part in the care of the one affected, both during and after the event. Aim: This literature study aims to get a better understanding of relatives lived experiences when a relative suffers from a cardiac arrest and survives. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach. Ten articles were found through CINAHL and Pubmed database which were examined in quality and furthermore analyzed through the model of Friberg (2017). Results: The study resulted in four main categories: The initial feelings, information and communication, feeling of control, and change. From these 15 subcategories were formed. Conclusion: At a cardiac arrest, relatives experience a lot of different emotions. It is an overwhelming and shocking event. They face significant changes in life, and their health is affected. Taking care of a relative is of solid matter for a patients recovery. The knowledge of relatives' experience is essential for a nurse to make sure relatives receive proper care in devastating events.
|
52 |
Att överleva och börja om : Patienters upplevelse av att överleva ett hjärtstopp-En litteraturöversikt / To survive and start over : Patients experinces of surviving a cardiac arrest- A literature reviewSandqvist, Emilia, Wingård, Ida, Davidsson, Sofia January 2020 (has links)
Bakgrund: År 2018 drabbades cirka 8700 personer av ett hjärtstopp i Sverige. Hjärtstopp kan upplevas som en traumatisk händelse och kan påverka personens upplevelse av det fortsatta livet. Teoretisk referensram som tillämpats är ”Känsla av sammanhang ”(KASAM) av Aaron Antonovsky. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att överleva ett hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design med induktiv ansats har tillämpats. Resultat: Två teman identifierades. En förändrad kropp med subteman; kognitiva förändringar, fysiska förändringar, emotionella förändringar, existentiella förändringar. En andra chans med subteman; En ny syn på livet, behov av information och stöd och närståendes betydelse. Resultatet visade att kognitiva, fysiska och emotionella förändringar var vanligt. Patienter som överlevt ett hjärtstopp kände ett behov av stöd från anhöriga och sjukvård. Slutsats: Att drabbas av hjärtstopp innebär en livsomvälvande upplevelse. Händelsen visar sig ha såväl fysiska som psykiska konsekvenser. Patienterna känner ett ökat behov av stöd och information från sjukvården. Sjuksköterskan har en viktig roll att tillgodose patientens behov och stärka patientens känsla av sammanhang. Eftersom antalet överlevare ökar finns ett större behov av evidensbaserad kunskap om hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja denna patientgrupp. Nyckelord: Erfarenheter, hjärtstopp, känsla av sammanhang, omvårdnad, patient, överlevare. / Background: In the year 2018, approximately 8700 people were affected by a cardiac arrest in Sweden. Cardiac arrest can be experienced as a traumatic event and affect the person's experience of the future life. The theoretical reference is “Sense of coherence” (SOC) by Aaron Antonovsky. Aim: To describe peoples experiences of surviving a cardiac arrest Method: A literature review of qualitative design with inductive approach. Results: Two themes were identified. A changed body with subthemes cognitive changes, physical changes, emotional changes and existential thoughts. A second chance with subthemes, a new vision on life, need for information and support and the meaning of close relatives. The result showed that cognitive, physical and emotional changes were common. Patients who suffered from cardiac arrest needed support from relatives and healthcare. Conclusion: Suffering from av cardiac arrest involves a life-changing experience. The event turns out to have both physical and mental consequences. The patients feel an increased need for support and information from the healthcare system. The nurse has an important role in meeting the patient's needs and strengthening the patient's sense of coherence. As the number of survivors increases, there is a greater need for evidence-based knowledge of how the nurse can support this patient group in the best way. Keyword: experiences, cardiac arrest, survivors, nursing, patient, sense of coherence
|
53 |
Att överleva döden : En litteraturöversikt med kvalitativ ansats över patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp / Surviving death : A literature review with a qualitative approach on patients’ experiences of surviving a cardiac arrestBunar, Christofer, Hagström, Lukas January 2023 (has links)
Bakgrund: Hjärtstopp är något som allt fler individer överlever och varje år ökar chansen att överleva procentuellt sett. En stor anledning till det ökade antalet överlevare är följsamheten till HLR riktlinjer. En person som överlever ett hjärtstoppkan ofta förvänta sig flera konsekvenser så som fatigue och problem med exekutiva funktioner. Då personer som överlever hjärtstopp står inför en stor livsförändring är det av vikt att undersöka deras upplevelser, och med det bidra till en ökad kunskap inom området. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att överleva hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt gjordes med stöd av Fribergs analysmetod. Artiklarna hittades genom en sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Sökningen resulterade i 14 kvalitativa peer-reviewed originalartiklar, skrivna på engelska och publicerade efter2014. Resultat: Hjärtstoppet var svårt att förstå och skapade många funderingar. Fysiska symptom var förekommande vilket tvingade till förändringar i vardagen. Vissapatienter såg hjärtstoppet som ett uppvaknade genererade positiva livsstilsförändringar. Slutsatser. Deltagarna upplevde oro och ångest inför framtiden efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Oron kan minskas genom att besvara individuella frågor och funderingar. Med ett gott omhändertagande med varje enskild individ i fokus kan sjuksköterskan skapa förutsättningen för att möta de individuella behoven. / Background: More people survive cardiac arrest, and the percentage of survival increases each year. One of the reasons is the compliance with HLR guidelines. A person that survives cardiac arrest usually suffers from multiple complications with the most common one being fatigue and problems with executive functions. Since people who survive cardiac arrest have gone through a life-changing event, it is important to study the experiences of patients to generate a deeper understanding of the subject. Aim: Describe patients' experiences of surviving cardiac arrest. Method: A literature review was chosen as the method with inspiration taken from Friberg’s analysis method. The searches were conducted in the databases Cinahl and PubMed. The searches resulted in 14 peer-reviewed articles, written in English, and published after 2014. Result: The cardiac arrest was hard for the patients to understand. Bodily symptoms were frequent in patients which led to changes in daily life. Some participants saw the cardiac arrest as a wake-up call which prompted positive lifestyle changes. Summary: The participants experienced anxiety about the future after surviving cardiac arrest. The anxiety can be reduced if individual thoughts and questions are properly addressed. With good care the nurse can answer to the individuals needs
|
54 |
Livskvalitet efter sepsis : Överleva och levaHjelm, Cajsa, Lager, Karolina January 2022 (has links)
Sepsis drabbar årligen 19,4 miljoner människor. Fler och fler människor överlever behandlingen, även om mortaliteten fortfarande är hög. Många av överlevarna drabbas av komplikationer i efterförloppet som påverkar deras framtida livskvalitet. Livskvalitet är ett mångdimensionellt uttryck som har ett flertal olika definitioner. Syftet med examensarbetet var att granska befintlig forskning om hur patienter som har överlevt sepsis upplever sin livskvalitet efter att ha vårdats på en intensivvårdsavdelning. Examensarbetet genomfördes med en integrativ systematisk litteraturstudie som metod. Två huvudteman identifierades, Vem har jag blivit? och Tillgång till världen, med tre subteman vardera, förändrad bild av sig själv, relationsförändringar och känslor efter sepsis samt fysiska följder, kognitiva följer och psykiska följder. Generellt sågs ingen skillnad i livskvalitet mellan en patient med sepsis som hade vårdats på en intensivvårdsavdelning jämfört med en patient som hade vårdats på en intensivvårdsavdelning för andra diagnoser. Patienterna behöver få information om hur kroppen har förändrats och hur de själva kan påverka sin situation. De behöver också få information om var de ska vända sig när de behöver hjälp och stöd efter utskrivning. De behöver få stöd av kompetent personal som är insatta i de komplikationer som intensivvården för med sig. Vidare forskning behövs inte bara för att optimera patienternas överlevnad utan även för att optimera för en god livskvalitet efter intensivvården. / Sepsis affects approximately 19,4 million people each year. An increasing number of people survive the treatment, even though the mortality rate is still high. Many of the survivors are suffering from sequelae that is affecting their quality of life. Quality of life is a multidimensional concept with several definitions. The aim of the study was to examine existing research regarding the patients’ perceptions of their quality of life after a sepsis that required intensive care. The method used was an integrative review. Two main themes were identified, Who have I become? and Access to the world, each with three sub themes, changed view of yourself, changes in relationships and feelings after sepsis and also physical impact, cognitive impact and mental impact. There were no significant differences in quality of life between patients that had been hospitalized and admitted to intensive care for sepsis compared to patients with other diagnoses. Patients need information about how their body has changed and how they can affect their own situation but they also need information about where to turn when they need more help after discharge. They need health care professionals that understand what has happened to their bodies during intensive care and the kind of sequelae that often affects these patients. More research is needed to make sure that patients not only survive, but have a good quality of life after intensive care.
|
55 |
Upplevd livskvalitet hos personer som överlevt sepsis : En litteraturstudie / Quality of Life in sepsis survivors : A literature studyBergman, Maja, Drotty, Ellen January 2022 (has links)
Bakgrund: Sepsis är ett globalt hälsoproblem som innefattar hög dödlighet. Tillståndet är livshotande och orsakas av ett stört systematiskt svar på en infektion. Personer som överlever sepsis kan drabbas av olika komplikationer. Det är av stor vikt att öka kunskapen och förståelsen kring hur personens livskvalitet kan påverkas av kvarstående komplikationer efter sepsis. Syfte: Studiens syfte var att belysa upplevd livskvalitet hos personer som har överlevt sepsis. Metod: En allmän litteraturstudie, där sex kvantitativa och fyra kvalitativa artiklar sammanställdes. Resultat: Resultatet i studien grundades på tio vetenskapliga artiklar där tre kategorier framkom: livskvalitet och försämrad hälsa, livskvalitet och förändrad livssituation och självbild samt livskvalitet och sociala relationer. Konklusion: Personer upplevde en lägre livskvalitet efter att ha överlevt sepsis. Främst berördes livskvaliteten gällande den förändrade livssituationen och självbilden negativt på grund av kvarstående besvär. Personer som överlevt sepsis upplevde att den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades av socialt stöd från anhöriga. Det finns ett behov av vidare kvalitativ forskning kring hur personer upplever sin livskvalitet efter sepsis. / Background: Sepsis is a global health problem involving high mortality. The condition is life-threatening and caused by a disrupted systemic response to an infection. People who survive sepsis can suffer from various complications. Therefore, increasing the knowledge and understanding of how sepsis survivors’ quality of life is affected is essential. Aim: To illustrate the quality of life in sepsis survivors. Method: A general literature study, where six quantitative and four qualitative articles were compiled. Results: The study's results were based on ten scientific articles. Three categories emerged: quality of life and deteriorating health,quality of life and changed life situation and self-image, quality of life and social relationships. Conclusion: People experienced a lower quality of life after surviving sepsis. The quality of life regarding the changed life situation and self-image was negatively affected due to remaining complaints. People who survived sepsis experienced that the health-related quality of life was improved by social support from relatives. There is a need for further qualitative research into how peopleexperience their quality of life after sepsis.
|
56 |
En andra chans - Patienters upplevelser av livet efter hjärtstopp : En litteraturöversikt med kvalitativ ansats / A second chance - patients experiences of life after cardiac arrest : A literature review with a qualitative approachMann, Astrid, Palmquist, Frida January 2024 (has links)
Bakgrund: Hjärtstopp kan drabba vem som helst när som helst. Årligen drabbas omkring 13 000 svenskar av hjärtstopp. Omedelbar hjärt- och lungräddning ökar chansen att överleva med 50–70%. Livet efter hjärtstopp resulterar i kvarvarande symtom och det vardagliga livet präglas av fysiska, psykiska och existentiella omställningar. Vald teoretisk referensram är KASAM. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av dagligt liv efter hjärtstopp. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Det inhämtades 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Dataanalysen utfördes i enlighet med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Litteraturöversiktens resultat består av tre teman med subteman. Det nya livet (Ett förändrat synsätt på livet, utmaningar i det fortsatta livet, närheten till döden). Att leva ett förändrat liv (Fysiska anpassningar, känslomässiga förändringar, kognitiva begränsningar). Stöd- och informationsbehov (Stöd från omgivningen, behov av information). Slutsats: Hjärtstoppet är en traumatisk händelse som resulterar i att patienterna fick en andra chans i livet. Huvudfynden som framkom var: sökande efter mening, tankar på döden, försämrat minne och behov av stöd. Sjuksköterskan har som sitt ansvar att bemöta de här patienterna och tillgodose god vård för att stärka deras Känsla av sammanhang. Vidare forskning är av relevans som kan generera i ökad kunskap och förståelse för sjuksköterskan såväl som för patienterna. / Background: Cardiac arrest can affect anyone at any time, around 13 000 Swedes suffer from cardiac arrest annually. Life after cardiac arrest results in residual symptoms where everyday life is characterized with physical, psychological and existential adjustments. The chosen theoretical framework was SOC – Sence of coherence. Aim: To describe patients experience of daily life after cardiac arrest. Method: A qualitative literature review with inductive approach was performed. It was obtained 15 qualitative academic journals from the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed. The analysis was performed in accordance with Friberg's analysis method. Result: The result of the literature review consisted of three main themes with subthemes. The new life (A changed outlook on life, challenges in continued life, the nearness of death). Living a changed life (Physical adaptations, emotional changes, cognitive limitations). Need for support and information (Support from the surrounding, need for information). Conclusion: The cardiac arrest was a traumatic event that resulted in the patients being given a second chance at life. The main findings that emerged was search for meaning, thoughts about death, impaired memory and need for support. It is the nurse's responsibility to meet these patients and provide good care to strengthen their Sense of coherence. Further research can generate increased knowledge and understanding for the nurse as well as the patients.
|
57 |
Kvinnors sexuella hälsa efter diagnostisering av cervixcancer : En litteraturöversikt / Women's sexual health after diagnosis of cervical cancer : A literature reviewAhlund, Angelica, Frank, Lovisa January 2017 (has links)
Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa är två begrepp som hör samman. Sexualitet innebär närhet och kontakt medan sexuell hälsa innebär att det ska vara tryggt och säkert att utföra sexuella aktiviteter. Cervix tillhör kvinnans inre reproduktionsorgan. Globalt sett är cervixcancer en av den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Mortaliteten är högre i utvecklingsländer än industriländer. Humant papillomvirus, HPV, är en av de bidragande faktorer till cervixcancer där kirurgi, cytostatika och strålbehandling är olika typer av behandling. Ett cancerbesked kan ge upphov till reaktioner som påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors sexuella hälsa efter diagnostisering av cervixcancer. Metod: Denna litteraturöversikt sammanställdes genom insamling av material från tidigare forskning inom ett vårdvetenskapligt kunskapsområde. Tio stycken vetenskapliga artiklar som berör cervixcancer och sexualitet ligger till grund för resultatet. Materialet granskades och analyserades enligt Fribergs metod för att slutligen sammanfattas i huvudteman och underteman i en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman; Fysiska aspekter, Psykiska aspekter och Sociala aspekter. Resultatet visade att kvinnans sexualitet och sexuella hälsa påverkas i samband med cervixcancer. Positiva upplevelser som uttrycktes var att kvinnor uppskattade sexuella aktiviteter mer efter sjukdomen och negativa upplevelser som rapporterades var att kvinnor inte vågade utföra sexuella aktiviteter där samlagssmärta var en orsak. Sexuella hinder påverkade den sexuella funktionen och skapade oro hos kvinnorna. Behandlingen av cervixcancer påverkade kvinnan genom olika kroppsliga förändringar och obehag vid samlag. Diskussion: De fysiska aspekterna påverkar kvinnans sexualitet och identitet. Ett behov av kunskap kring cervixcancer relaterat till sexualitet kan urskiljas hos kvinnorna, där sjuksköterskans ansvar är att tillhandahålla kvinnorna med denna information. Sjuksköterskan kan ta hjälp av Virginia Hendersons behovsteori och Cancercentrums Vårdprogram. / Background: Sexuality and sexual health are two concepts that belong together. Sexuality means proximity and contact while sexual health means that it is safe and secure to perform sexual activities. Cervix is a part of women's inner reproductive organs. Cervical cancer is globally seen as one of the most common forms of cancer amongst women where pain is a late symptom of cervical cancer. Mortality is higher in developing countries than industrialized countries. Human papillomavirus, HPV is the most common cause of cervical cancer, where surgery, cytostatic and radiation therapy are different types of treatment. Cytological changes do not always mean cancer. Getting a cancer message can induce emotional reactions such as anxiety, anger and concern. At different coping strategies; Active and passive, the woman can adapt to the new life situation. A cancer diagnosis can develop reactions that affect both the physical and the mental health. Aim: The purpose was to highlight women’s sexual health after diagnosis of cervical cancer. Method: This literature review was compiled by collecting material from previous research within a healthcare knowledge area. Ten scientific articles related to cervical cancer and sexuality are the basis for the outcome. The material was reviewed and analyzed according to Fribergs method and finally summarized into mainthemes and subthemes in a literature review. Results: The result is presented in three main themes; Physical aspects, Mental aspects, and Social aspects. The results showed that cervical cancer affected women’s sexuality and sexual health. Positive experiences expressed by the women were an increased estimation on sexual activity after the disease. While negative experiences that were reported was a fear of performing sexual activities where dyspareunia was a cause. Sexual barriers affected the sexual function and created a concern among the women. The treatment of cervical cancer affected the woman through various bodily changes and discomfort during sexual intercourse. Discussion: The physical changes that the woman experience is affecting her sexuality and identity. A need for knowledge about cervical cancer related to sexuality was noted in the women, where the nurse's responsibility is to provide women with this information. Virginia Henderson's behavior theory and the Cancer center care program may be a support for the nurse.
|
58 |
Vuxna patienters upplevelse av att leva med komplikationer efter stroke : En litteraturöversikt / Adult patients' experience of living with complications after stroke : A literature reviewAl Swiesh, Hamza January 2024 (has links)
Bakgrund: Stroke är en av de främsta dödsorsakerna globalt bland hjärt-kärlsjukdomar. Det inträffar när blodflödet till hjärnan plötsligt avbryts, antingen av en blodpropp eller en blödning, vilket resulterar i syre- och näringsbrist i hjärnan och potentiellt leder till förlust av motoriska och kognitiva funktioner. Dessa komplikationer kan avsevärt påverka patienternas livskvalitet och kräver noggrann och omfattande vård samt rehabilitering för att hantera dem effektivt. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med komplikationer efter en stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt användes enligt Friberg för att granska och kategorisera elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten visar tre huvudteman - upplevelse av fysiska förändringar, emotionella förändringar och sociala förändringar - med åtta underteman som beskriver olika aspekter av strokeöverlevares upplevelser. Slutsats: Strokeöverlevare möter en komplex resa präglad av fysiska, emotionella och sociala utmaningar efter stroke, vilket betonar behovet av adekvat stöd och interventioner för att underlätta deras rehabiliteringsprocess. / Background: Stroke is one of the leading causes of death globally among cardiovascular diseases, occurring when the blood flow to the brain is abruptly interrupted either by a blood clot or a hemorrhage, resulting in oxygen and nutrient deprivation in the brain and potentially leading to the loss of motor and cognitive functions. These complications can significantly affect patients' quality of life and require careful and comprehensive care and rehabilitation to manage them effectively. Aim: The aim was to describe the experiences of adult patients living with complications after a stroke. Method: A general literature review was used according to Friberg to examine and categorize eleven qualitative scientific articles. Results: The results show three main themes - experience of physical changes, emotional changes, and social changes - with eight subthemes describing various aspects of stroke survivors’ experiences. Conclusion: Stroke survivors face a complex journey characterized by physical, emotional, and social challenges after stroke, emphasizing the need for adequate support and interventions to facilitate their rehabilitation process.
|
Page generated in 0.065 seconds