No description available.

Essän är skriven i fragment och dikter, renskrivna anteckningar och reflektioner kring anteckningar och översättningen av dem till en offentlig text. Texterna kretsar kring material, kropp och natur. Den fysiska essän är en handtryckt bok som finns i konsthögskolans arkiv. / [I examensarbetet ingår utställningen "Vissa kryddor kände jag inte till":] Material: Akvarellfärg, bomullstyg Teknik: Måleri-installation

Denna studie har undersökt hur uppfattningen om det lokala förändras i en berättelsenär denna berättelse översätts. För att testa detta skapades en artefakt, en berättelse,som hade lokal anknytning till staden Skövde och det närliggande platåbergetBillingen. Denna artefakt skapades som en del av projektet KASTiS (Kulturarv ochSpelteknologi i Skaraborg), närmare bestämt som en del av delprojektet ochbarnboksserien KLUB (Kira och Luppes Bestiarium). Berättelsen skrevs ursprungligenpå svenska och översattes sedan till engelska. Frågeställningen utvärderades sedangenom att informanterna fick läsa de båda versionerna, och sedan svara på frågor ikvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet av undersökningen visartendensen att de informanter som hade en klarare bild av platserna också var de somupplevde mest skillnad i de olika versionerna.

No description available.

<p>Lean är en idé för kundanpassning och eliminering av slöseri. Idén har sin utgångspunkt i Toyota och tillverkningsindustrin men förekommer numera även inom serviceindustrin. Nyligen har Stockholmsregionen i svenska Skatteverket fått upp ögonen för Lean. Som referenspunkt använder de vid införandet av idén en organisation med, jämfört med Skatteverket, en annorlunda verksamhet nämligen det lastbilstillverkande företaget Scania. Med utgångspunkt i översättningsteorin framarbetad av bland andra Czarniawska har vi genomfört en studie på Skatteverket Stockholmsregion. Hur översätts en idé till en så annorlunda kontext? Hur går översättningen till? Var sker översättningen? Syftet med studien var att besvara frågorna hur Lean översätts till Skatteverkets verksamhet inom Stockholmsregionen och var översättningen sker. Syftet var även att sammanfatta teorier om hur och var översättning sker i en enda sammanhängande modell för att skapa ett analysverktyg vid undersökningar kring översättning.Översättningen av idéer delades upp i den externa arenan och i den interna arenan. Den externa arenan består av en organisations organisationsfält, externa konsulter och forskare. Den interna arenan består av en organisations ledning, chefer, interna utvecklingsavdelningar och aktörsgrupper. Översättning av idéer sker i båda arenorna genom att de paketeras i en modell med hjälp av etiketter, metaforer och plattityder. Modellerna kan innehålla olika verktyg som kan ses som ramverk med vars hjälp organisationer kan jämföra aktiviteter mellan varandra. Inom idén Lean återkommer verktyg såsom processkartläggning, standardisering, visuell styrning och takt. Modellerna och verktygen är inte fasta översättningar utan kan i de båda arenorna redigeras om och om igen. Om en modell översätts till handling och upprepas till den grad att den ses som självklar i verksamheten kan den institutionaliseras och bli en del av en organisations struktur.Totalt 23 intervjuer utfördes på Stockholmsregionen och sekundärdata insamlades. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes med hjälp av en intervjuguide. Data strukturerades upp efter kontorsområde och hierarkiska nivåer för att sedan analyseras med hjälp av analysverktyget.Efter studiens genomförande ser vi att Scania och Skatteverkets Ludvikakontor var centrala aktörer i Stockholmsregionens organisationsfält inom den externa arenan. Även en extern konsult spelade en viktig roll i översättningsprocessen. Forskare spelade en mindre roll men media återkom däremot som en påverkande aktör vid de flesta nivåer inom regionen varpå vi valde att inkludera media som aktör i det framarbetade analysverktyget. I den interna arenan tog regionledningen initiativ att införa den nya idén och fungerade som en inkörsport för Lean vilket även den interna utvecklingsavdelningen, verksamhetsutvecklarna, gjorde. Kontorscheferna ses som knytpunkter vid översättning av idén mellan olika enheter. En central aktör var Sektionschef A vid sektionen där en pilotverksamhet av en modell av Lean testades. Vi kunde se aktörsgrupper på flera nivåer inom regionen som hade kontakter med varandra men även med aktörsgrupper inom andra organisationer. Vi drog slutsatsen att individers personliga kontakter är en avgörande faktor i översättningsprocessen. I Stockholmsregionen förekom Lean i ett flertal modeller men de flesta under etiketten Pulsen. Skillnader kunde ses mellan vad modellerna och verktygen syftade till. Det mest förekommande verktyget var visuell styrning där en tavla användes för att visualisera information. I vissa modeller användes verktyget för uppföljning, hos andra för planering och inom andra för utveckling. Vi kan således se att det är både modeller och verktyg som översätts mellan olika kontexter. I de fall Pulsen översatts till handling var inte Pulsen en färdig modell utan modellerna kom att redigeras om flera gånger. Kundfokus som är en central tanke inom Lean förekom i olika grad inom Pulsenmodellerna. Vi ser möjligheten att subtrahera, addera och omarbeta så centrala tankar som kundfokus och möjligheten att välja att översätta specifika verktyg som en förklaring till att översättning av idéer kan ske mellan helt skilda kontexter.Lean är en idé för kundanpassning och eliminering av slöseri. Idén har sin utgångspunkt i Toyota och tillverkningsindustrin men förekommer numera även inom serviceindustrin. Nyligen har Stockholmsregionen i svenska Skatteverket fått upp ögonen för Lean. Som referenspunkt använder de vid införandet av idén en organisation med, jämfört med Skatteverket, en annorlunda verksamhet nämligen det lastbilstillverkande företaget Scania. Med utgångspunkt i översättningsteorin framarbetad av bland andra Czarniawska har vi genomfört en studie på Skatteverket Stockholmsregion. Hur översätts en idé till en så annorlunda kontext? Hur går översättningen till? Var sker översättningen? Syftet med studien var att besvara frågorna hur Lean översätts till Skatteverkets verksamhet inom Stockholmsregionen och var översättningen sker. Syftet var även att sammanfatta teorier om hur och var översättning sker i en enda sammanhängande modell för att skapa ett analysverktyg vid undersökningar kring översättning.Översättningen av idéer delades upp i den externa arenan och i den interna arenan. Den externa arenan består av en organisations organisationsfält, externa konsulter och forskare. Den interna arenan består av en organisations ledning, chefer, interna utvecklingsavdelningar och aktörsgrupper. Översättning av idéer sker i båda arenorna genom att de paketeras i en modell med hjälp av etiketter, metaforer och plattityder. Modellerna kan innehålla olika verktyg som kan ses som ramverk med vars hjälp organisationer kan jämföra aktiviteter mellan varandra. Inom idén Lean återkommer verktyg såsom processkartläggning, standardisering, visuell styrning och takt. Modellerna och verktygen är inte fasta översättningar utan kan i de båda arenorna redigeras om och om igen. Om en modell översätts till handling och upprepas till den grad att den ses som självklar i verksamheten kan den institutionaliseras och bli en del av en organisations struktur.Totalt 23 intervjuer utfördes på Stockholmsregionen och sekundärdata insamlades. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes med hjälp av en intervjuguide. Data strukturerades upp efter kontorsområde och hierarkiska nivåer för att sedan analyseras med hjälp av analysverktyget.Efter studiens genomförande ser vi att Scania och Skatteverkets Ludvikakontor var centrala aktörer i Stockholmsregionens organisationsfält inom den externa arenan. Även en extern konsult spelade en viktig roll i översättningsprocessen. Forskare spelade en mindre roll men media återkom däremot som en påverkande aktör vid de flesta nivåer inom regionen varpå vi valde att inkludera media som aktör i det framarbetade analysverktyget. I den interna arenan tog regionledningen initiativ att införa den nya idén och fungerade som en inkörsport för Lean vilket även den interna utvecklingsavdelningen, verksamhetsutvecklarna, gjorde. Kontorscheferna ses som knytpunkter vid översättning av idén mellan olika enheter. En central aktör var Sektionschef A vid sektionen där en pilotverksamhet av en modell av Lean testades. Vi kunde se aktörsgrupper på flera nivåer inom regionen som hade kontakter med varandra men även med aktörsgrupper inom andra organisationer. Vi drog slutsatsen att individers personliga kontakter är en avgörande faktor i översättningsprocessen. I Stockholmsregionen förekom Lean i ett flertal modeller men de flesta under etiketten Pulsen. Skillnader kunde ses mellan vad modellerna och verktygen syftade till. Det mest förekommande verktyget var visuell styrning där en tavla användes för att visualisera information. I vissa modeller användes verktyget för uppföljning, hos andra för planering och inom andra för utveckling. Vi kan således se att det är både modeller och verktyg som översätts mellan olika kontexter. I de fall Pulsen översatts till handling var inte Pulsen en färdig modell utan modellerna kom att redigeras om flera gånger. Kundfokus som är en central tanke inom Lean förekom i olika grad inom Pulsenmodellerna. Vi ser möjligheten att subtrahera, addera och omarbeta så centrala tankar som kundfokus och möjligheten att välja att översätta specifika verktyg som en förklaring till att översättning av idéer kan ske mellan helt skilda kontexter.</p>

Lean är en idé för kundanpassning och eliminering av slöseri. Idén har sin utgångspunkt i Toyota och tillverkningsindustrin men förekommer numera även inom serviceindustrin. Nyligen har Stockholmsregionen i svenska Skatteverket fått upp ögonen för Lean. Som referenspunkt använder de vid införandet av idén en organisation med, jämfört med Skatteverket, en annorlunda verksamhet nämligen det lastbilstillverkande företaget Scania. Med utgångspunkt i översättningsteorin framarbetad av bland andra Czarniawska har vi genomfört en studie på Skatteverket Stockholmsregion. Hur översätts en idé till en så annorlunda kontext? Hur går översättningen till? Var sker översättningen? Syftet med studien var att besvara frågorna hur Lean översätts till Skatteverkets verksamhet inom Stockholmsregionen och var översättningen sker. Syftet var även att sammanfatta teorier om hur och var översättning sker i en enda sammanhängande modell för att skapa ett analysverktyg vid undersökningar kring översättning.Översättningen av idéer delades upp i den externa arenan och i den interna arenan. Den externa arenan består av en organisations organisationsfält, externa konsulter och forskare. Den interna arenan består av en organisations ledning, chefer, interna utvecklingsavdelningar och aktörsgrupper. Översättning av idéer sker i båda arenorna genom att de paketeras i en modell med hjälp av etiketter, metaforer och plattityder. Modellerna kan innehålla olika verktyg som kan ses som ramverk med vars hjälp organisationer kan jämföra aktiviteter mellan varandra. Inom idén Lean återkommer verktyg såsom processkartläggning, standardisering, visuell styrning och takt. Modellerna och verktygen är inte fasta översättningar utan kan i de båda arenorna redigeras om och om igen. Om en modell översätts till handling och upprepas till den grad att den ses som självklar i verksamheten kan den institutionaliseras och bli en del av en organisations struktur.Totalt 23 intervjuer utfördes på Stockholmsregionen och sekundärdata insamlades. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes med hjälp av en intervjuguide. Data strukturerades upp efter kontorsområde och hierarkiska nivåer för att sedan analyseras med hjälp av analysverktyget.Efter studiens genomförande ser vi att Scania och Skatteverkets Ludvikakontor var centrala aktörer i Stockholmsregionens organisationsfält inom den externa arenan. Även en extern konsult spelade en viktig roll i översättningsprocessen. Forskare spelade en mindre roll men media återkom däremot som en påverkande aktör vid de flesta nivåer inom regionen varpå vi valde att inkludera media som aktör i det framarbetade analysverktyget. I den interna arenan tog regionledningen initiativ att införa den nya idén och fungerade som en inkörsport för Lean vilket även den interna utvecklingsavdelningen, verksamhetsutvecklarna, gjorde. Kontorscheferna ses som knytpunkter vid översättning av idén mellan olika enheter. En central aktör var Sektionschef A vid sektionen där en pilotverksamhet av en modell av Lean testades. Vi kunde se aktörsgrupper på flera nivåer inom regionen som hade kontakter med varandra men även med aktörsgrupper inom andra organisationer. Vi drog slutsatsen att individers personliga kontakter är en avgörande faktor i översättningsprocessen. I Stockholmsregionen förekom Lean i ett flertal modeller men de flesta under etiketten Pulsen. Skillnader kunde ses mellan vad modellerna och verktygen syftade till. Det mest förekommande verktyget var visuell styrning där en tavla användes för att visualisera information. I vissa modeller användes verktyget för uppföljning, hos andra för planering och inom andra för utveckling. Vi kan således se att det är både modeller och verktyg som översätts mellan olika kontexter. I de fall Pulsen översatts till handling var inte Pulsen en färdig modell utan modellerna kom att redigeras om flera gånger. Kundfokus som är en central tanke inom Lean förekom i olika grad inom Pulsenmodellerna. Vi ser möjligheten att subtrahera, addera och omarbeta så centrala tankar som kundfokus och möjligheten att välja att översätta specifika verktyg som en förklaring till att översättning av idéer kan ske mellan helt skilda kontexter.Lean är en idé för kundanpassning och eliminering av slöseri. Idén har sin utgångspunkt i Toyota och tillverkningsindustrin men förekommer numera även inom serviceindustrin. Nyligen har Stockholmsregionen i svenska Skatteverket fått upp ögonen för Lean. Som referenspunkt använder de vid införandet av idén en organisation med, jämfört med Skatteverket, en annorlunda verksamhet nämligen det lastbilstillverkande företaget Scania. Med utgångspunkt i översättningsteorin framarbetad av bland andra Czarniawska har vi genomfört en studie på Skatteverket Stockholmsregion. Hur översätts en idé till en så annorlunda kontext? Hur går översättningen till? Var sker översättningen? Syftet med studien var att besvara frågorna hur Lean översätts till Skatteverkets verksamhet inom Stockholmsregionen och var översättningen sker. Syftet var även att sammanfatta teorier om hur och var översättning sker i en enda sammanhängande modell för att skapa ett analysverktyg vid undersökningar kring översättning.Översättningen av idéer delades upp i den externa arenan och i den interna arenan. Den externa arenan består av en organisations organisationsfält, externa konsulter och forskare. Den interna arenan består av en organisations ledning, chefer, interna utvecklingsavdelningar och aktörsgrupper. Översättning av idéer sker i båda arenorna genom att de paketeras i en modell med hjälp av etiketter, metaforer och plattityder. Modellerna kan innehålla olika verktyg som kan ses som ramverk med vars hjälp organisationer kan jämföra aktiviteter mellan varandra. Inom idén Lean återkommer verktyg såsom processkartläggning, standardisering, visuell styrning och takt. Modellerna och verktygen är inte fasta översättningar utan kan i de båda arenorna redigeras om och om igen. Om en modell översätts till handling och upprepas till den grad att den ses som självklar i verksamheten kan den institutionaliseras och bli en del av en organisations struktur.Totalt 23 intervjuer utfördes på Stockholmsregionen och sekundärdata insamlades. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes med hjälp av en intervjuguide. Data strukturerades upp efter kontorsområde och hierarkiska nivåer för att sedan analyseras med hjälp av analysverktyget.Efter studiens genomförande ser vi att Scania och Skatteverkets Ludvikakontor var centrala aktörer i Stockholmsregionens organisationsfält inom den externa arenan. Även en extern konsult spelade en viktig roll i översättningsprocessen. Forskare spelade en mindre roll men media återkom däremot som en påverkande aktör vid de flesta nivåer inom regionen varpå vi valde att inkludera media som aktör i det framarbetade analysverktyget. I den interna arenan tog regionledningen initiativ att införa den nya idén och fungerade som en inkörsport för Lean vilket även den interna utvecklingsavdelningen, verksamhetsutvecklarna, gjorde. Kontorscheferna ses som knytpunkter vid översättning av idén mellan olika enheter. En central aktör var Sektionschef A vid sektionen där en pilotverksamhet av en modell av Lean testades. Vi kunde se aktörsgrupper på flera nivåer inom regionen som hade kontakter med varandra men även med aktörsgrupper inom andra organisationer. Vi drog slutsatsen att individers personliga kontakter är en avgörande faktor i översättningsprocessen. I Stockholmsregionen förekom Lean i ett flertal modeller men de flesta under etiketten Pulsen. Skillnader kunde ses mellan vad modellerna och verktygen syftade till. Det mest förekommande verktyget var visuell styrning där en tavla användes för att visualisera information. I vissa modeller användes verktyget för uppföljning, hos andra för planering och inom andra för utveckling. Vi kan således se att det är både modeller och verktyg som översätts mellan olika kontexter. I de fall Pulsen översatts till handling var inte Pulsen en färdig modell utan modellerna kom att redigeras om flera gånger. Kundfokus som är en central tanke inom Lean förekom i olika grad inom Pulsenmodellerna. Vi ser möjligheten att subtrahera, addera och omarbeta så centrala tankar som kundfokus och möjligheten att välja att översätta specifika verktyg som en förklaring till att översättning av idéer kan ske mellan helt skilda kontexter.

All translators must ask themselves the question: « Shall I do a literal translation or shall I do a free translation? ». Research will say that to achieve a near translation it is necessary to take into account the grammatical structure, the linguistic variety, the semantics and the pragmatics. Through time, the translation will be influenced by the context in which it is produced, and by the ambitions and the personality of the translator. In this essay, the Swedish book Lillebror och Karlsson på taket, a children’s book written by Astrid Lindgren, was compared with its translations, and problems concerning structural and cultural differences between the target language and the source language were analysed. A comparison was made between the first two chapters of two French versions (from 1980 and 2008). One of these versions had been translated from a second language, in this case from English. One of the aims of this essay was to show the methods used to solve problems while translating from a second language into a third language. Another aim was to find which French version was more truthful to the original Swedish version. The comparison revealed cultural, structural and narrative differences, as well as some cuts and additions in the versions, especially in the first French translation. The conclusion of the analysis was that the newest French version was more faithful to the original Swedish version and aimed to show a new culture to the readers. It also preserved Swedish expressions as well as the narrative style of Astrid Lindgren, even if this sometimes was at the expense of the French language.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Literary translations can be done in different ways and from different principles. While some people are advocates of the free translation, others believe that a good translation should always be made as exact and as close to the original as possible. However, due to structural and cultural differences between the source language and the target language, it is not always possible to realize a translation that is altogether faithful to the original. </p><p>Changing translation principles can also be a reason to make a new, more exact translation of a novel that has already been translated. This was the case when the Swedish children’s book <em>Pippi Långstrump</em>, written by Astrid Lindgren, was the object of a new French translation. The first translation had been greatly criticised because of the many cuts and additions made by the French translator who had wanted to adapt the text to the presumed moral values of the French readers.</p><p>This essay is a comparison between the two French translations of another book by Astrid Lindgren: <em>Emil i Lönneberga</em>. The book is somewhat difficult to translate due to, for example, the cultural phenomena mentioned in the text and the dialect spoken by the main character. The comparison revealed several big differences between the two translations, inter alia the handling of the dialect, but also the translation of the proper nouns and the narrative technique. The conclusion of the comparison was that the new translation was more accurate and faithful to the original than the first translation.     </p>

This thesis is a study of the inter-institutional translation process through which the Swedish versions of EU legislative acts are created, focusing on the conditions for plain language work within this process. These Swedish translations have long been considered incomprehensible. Complicated originals and strong demands for close correspondence to the source text have been considered the main reason. This study aims to examine the translation process, to see how institutional factors shape the scope for plain language work. The theoretical and methodological bases of the study are the sociology of translation, focusing on translation as a social activity, and ethnography, focusing on the participants’ perspective. The data analysed consist of field notes, interviews, video recordings of participants translating, and revised translations. A key factor for plain language is shown to be the demands for close correspondence to previous texts – not only the source text but also previous Swedish translations. Close correspondence is necessary due to special demands on legal translation but is also supported by other institutional factors, such as translators’ insecurity regarding legal language, short deadlines and the needs of internal readers. The use of CAT tools such as TWB further reinforces this dependence on previous texts. Other institutional factors that stand out are the relative isolation of the translation units, with limited feedback from outside the unit, and the position of the translated documents within the EU legal system. The results indicate that the difficulties for a Swedish reader are often not due to linguistic or textual formulation of the documents, but to the gap this EU position creates, between the reader’s (Swedish) and the text’s (EU) frame of reference respectively. Support for plain language is strong at the units, but the concept appears to have been partially given a local meaning, showing that the traditional understanding of plain language may not be fully applicable in this setting. This shows the necessity to identify the aspects most central to comprehensibility, for different types of texts and in different settings – a necessity not only for plain language work within the EU, but in national settings as well. / I avhandlingen studeras den interinstitutionella översättningsprocessen, till svenska, för EU:s rättsakter, med fokus på hur villkoren för klarspråksarbetet ser ut inom denna process. De svenska översättningarna har länge ansetts svårbegripliga. Svårt skrivna original och starka krav på nära överensstämmelse med källtexten har pekats ut som huvudsakliga skäl till detta. Undersökningen syftar till att ta reda på hur institutionella faktorer formar utrymmet för klarspråksarbete inom översättningsprocessen. De teoretiska och metodiska utgångspunkterna för undersökningen är översättningssociologi, som betraktar översättning som en social aktivitet, och etnografi, som betonar deltagarperspektivet. Materialet består av fältanteckningar, intervjuer, videofilmade observationer av översättnings­arbete samt granskade översättningar. Krav på nära överensstämmelse med tidigare texter visar sig vara centralt för klarspråksarbetet; inte bara överensstämmelse med källtexten utan också med tidigare svenska översättningar. Den nära överensstämmelsen är nödvändig till följd av de särskilda krav som ställs på juridisk översättning, men stöds också av andra institutionella faktorer, exempelvis översättarnas osäkerhet omkring juridiskt språk, korta tidsfrister och interna läsares behov. Användandet av CAT-verktyg som TWB förstärker ytterligare denna bundenhet till tidigare texter. Andra institutionella faktorer är enheternas relativa isolering, med begränsad återkoppling utifrån, och den position som de översatta dokumenten har inom EU:s juridiska system. Resultaten pekar på att svårigheterna för en svensk läsare ofta inte är kopplade till texternas språkliga eller textuella utformning, utan till det avstånd som skapas mellan läsarens (svenska) och textens (EU-) referensram, till följd av just textens position inom EU-systemet. Stödet för klarspråk är starkt på enheterna, men begreppet förefaller ha getts en delvis lokal innebörd, vilket visar att den traditionella innebörden av klarspråk kanske inte är helt tillämpbar i det studerade sammanhanget. Detta visar behovet av att identifiera de aspekter som är mest centrala för begripligheten, för skilda sorters texter och i skilda kontexter – en nödvändighet inte enbart för klarspråksarbetet inom EU, utan även i nationella sammanhang.

Omkring 30 elever i de senare åren av gymnsieutbildningen fick av mig diskussionsuppgifter i vilka de skulle jämföra en svensk översatt text med dess originalversion på engelska. Sammanlagt svarade 17 elever på uppgifterna. Genom frågor för enskilda reflexioner inom ämnet, samlade jag mycket information vilket jag sedan kom att använda för att resonera kring min huvudsakliga fråga. Frågan behandlar hur personer utan nämnvärda förkunskaper eller intresse inom översättningsteori reagerade på en översatt text i jämförelse med dess originalversion. Diskussionsuppgiften genererade goda reflexioner hos ungdomarna som kan liknas vid dem som förs inom de teoretiska skolorna. Eleverna fann vissa nyckelbegrepp och kom även med nya idéer som jag inte hade funderat över. Genom elevernas funderingar kunde jag sedermera skapa jämförelser mellan dessa och de teoretiska skolornas begreppsvärld och innehåll. Man kan dock påstå att även utan att vara initierade i ämnet kunde ungdomarnas resonemang jämföras med de teoretiska skolornas diskussioner.