Mänskligheten står inför ett globalt rådande problem gällande klimatförändringarna. Mönstret av att prioritera ekonomiska resurser före ekologiska har försatt oss i en position där omfattande förändringar behöver göras, i alla delar av samhället, för att uppnå uppsatta miljömål och hållbarhet. Uppsatsen ämnar redogöra för hur industrin för auditiv inspelning och bearbetning kan hantera klimatfrågorna, samt kartlägga vilka ekologiska problem branschen står inför. Detta med respekt för den auditiva standard industrin är van vid, därmed har arbetet genomförts med idén om att inte påverka rådande ljudideal. Under arbetet genomfördes fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner i egenskap av konsumenter, tillverkare och miljövetare. Resultatet tyder på att utbudet inom ljudindustrin i låg grad erbjuder klimatsmarta alternativ och att ämnet är fåordigt diskuterat inom branschen. Överkonsumtion, strömförbrukning och produktdesign är några av de faktorer där texten redogör förbättring. Genom miljöcertifiering, miljöprofilering samt tillverkning och användning med respekt för miljön har ljudindustrin gjort stora framsteg i klimatfrågorna. Informanterna är enade om att konsumenterna har god makt till förändring och att denne kommer genom diskussion och ökad medvetenhet.

Syftet med studien var att undersöka hur läroböcker för kursen Företagsekonomi 1 i gymnasieskolan synliggör hållbar utveckling och bereder en grund för elever och lärare att reflektera över företags ansvar för denna. Detta genomfördes med hjälp av en modell och begreppsvärld framtagen från tidigare forskningen som utgjorde en ram för den kvalitativa textanalysen. Resultatet möjliggjordes av en läromedelsanalytisk och produktanalytisk utgångspunkt i kombination med forskning som empiriskt visat på att hållbarhet och etiska värden utgår ifrån ett etablerat paradigm och att en rörelse till ett nytt paradigm är nödvändig för att hållbarhet ska kunna integreras fullständigt. Detta beskrevs i olika uttryck från företag och utbildningar till läroböcker. Dessa modeller kombinerades och applicerades sedan på de faktaböcker som tillhörde kursen Företagsekonomi 1 utgivna 2016–2017. Via denna metod och teoretiska utgångspunkt konstaterades att kursens faktaböcker rörde sig inom ett smalt spektrum av hållbarhet dikterat av ett normativt och etablerat paradigm. Vidare identifierades också att hållbarhet delvis eller helt försvinner från vissa av kursens huvudblock.

Hållbarhet har blivit en allt viktigare del i samhället vilket lett till en ny lag i Sverige, (2016:947)om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) som innebär att företag i en viss storlek ochmed en viss omsättning ska redovisa sitt hållbarhetsarbete. Redovisningen ska innehållainformation om hur företaget förhåller sig till områden som rör miljö, sociala förhållanden,personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Studien undersöktehur hållbarhetsarbetet i privata företag påverkats av lagen. Dessutom bidrog studien till attskapa en förståelse till varför hållbarhetsarbetet påverkats som det gjort. En multipel fallstudiei en exemplifierande karaktär genomfördes på fem företag som ingick i lagens omfattning.Respondenterna som intervjuades var medarbetare som hade ansvar för företagetshållbarhetsarbete alternativt ansvar för företagets hållbarhetsredovisning. Studien visade attlagen påverkat hållbarhetsarbetet i privata företag i form av att företagen utvecklat dethållbarhetsarbete de tidigare prioriterat mindre. Varför hållbarhetsarbetet i de privata företagenpåverkades som dem gjorde berodde på den faktorn som hade störst inverkan på derashållbarhetsarbete.

No description available.

Bakgrund och problemdiskussion: Sociala och miljömässiga frågor har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Detta har gjort att trycket har ökat på företag till att lägga mer fokus på hållbarhetsfrågor. En bransch som tidigt ville förbättra sitt rykte och redovisa hur de arbetade med dessa frågor var drivmedelsbranschen. Vissa företag väljer att spendera mer tid på grön marknadsföring än faktiska åtgärder för att minimera företagets påverkan på miljön, vilket kallas för greenwashing. En process som beskriver skillnaden mellan faktiska åtgärder och vad företaget presenterar utåt är impression management. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur impression management används inom drivmedelsbranschen, då denna bransch kritiseras för sin användning av “grön marknadsföring”. Av denna anledning vill vi även jämföra hur hållbarhetsredovisningar utformas för att se hur användandet av impression management kan skilja sig åt. Teoretisk referensram: De teorier som presenteras i denna studie är impression management, attributionsteorin, legitimitetsteorin och intressentteorin. Metod: Studien bygger på de fem ledande företagen inom drivmedelsbranschen: Statoil, Shell, St1, OKQ8 och Preem. Tre kategorier inom impression management, reading ease manipulation, attribution of performance och rhetorical manipulation, användes som grund till att göra innehållsanalyser på företagens hållbarhetsredovisningar. Resultat och analys: Resultatet presenteras med hjälp av tabeller och figurer och analyseras utifrån de tre kategorierna inom impression management, den teoretiska referensramen samt tidigare forskning. Slutsats: Av de hållbarhetsredovisningar som granskades kunde vi se att alla företag använder sig av impression management i någon form och att det går att utläsa både likheter och skillnader mellan företagen och de studerade kategorierna.

No description available.

No description available.

Problem: Allmänt känt är att golf är en aktivitet som folk tenderar att ha åsikter om. Det kan vara alltifrån ytförbrukning till upplevelser i form av störningsmoment av landskapets estetiska utformning. I takt med ett större medvetande gällande hållbarhet är även förbrukandet av naturresurser, då främst vatten, en av av utgångspunkterna i denna studie. Andra aspekter som berörs är den i golfsverige åldrande medelåldern, samt de ekonomiska förutsättningarna för golfanläggningar i Sverige.   Syfte: Studien har som syfte att undersöka hur den svenska golfen står idag rent hållbarhetsmässigt och hur man arbetar förebyggande inför framtiden. Resultatet av denna undersökning kvalitetsbedöms av författarna och bildar ett form av scenario över hur framtidens golfbana i Sverige kan komma att se ut. Fokus ligger på att applicera hållbarhet inom golfen som fält. Resultatet kommer därför presenteras i en form av förutsägelse för att bidra med kunskap åt vilken framtidsriktning svenska golfanläggningar tenderar att gå emot.   Metod: För att uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställning har vi författare valt en induktiv ansats där fältets aktörer intervjuats. Även enkätundersökningar har använts, både över telefon såväl som via digitala intervjuinstrument.   Som forskningsstrategi har tre producenter utvalts till en fallstudie där metodologisk triangulering tillämpats. För att studien skall tillföra ett värde har en kategorisering utformats. Dessa kategorier representerar utmaningar som identifierats av fallstudiens informanter.   Slutats: Det går tydligt i denna studie att se hur väl golfsverige är insatt i sin befintliga situation gällande hållbarhet. Studien presenterar stora utmaningar gällande dimensionerna ekonomi och social hållbarhet inför framtiden. Dock är den miljömässiga den dimension som vi författare anser som mest hållbar inför framtiden.

Bakgrund: Begreppet hållbar utveckling fick först sin spridning i slutet av 80-talet då Brundtlandrapporten publicerades och har sen dess fått allt större betydelse i samhället. Intresset för hållbarhet har på senare tid utmynnat i en ökad efterfrågan på närproducerade livsmedel. Närproducerade livsmedel skapar värde för det lokala samhället, medför kortare transporter och ökar livsmedlets spårbarhet. Det finns dock ingen officiell definition av vad närproducerat innebär. Närproducerat är inte likställt med hållbart ur ekonomisk, ekologisk och social mening, därför är det viktigt att arbeta med styrning av hållbarhet i initiativ med intention att utveckla marknaden för närproducerade livsmedel. Svårigheter med hållbarhetsarbetet påträffas ofta i försörjningskedjan. Styrning av leverantörer i försörjningskedjan är därmed ett sätt att arbeta för en hållbar utveckling. Vi har identifierat fyra kritiska moment i styrningen av lokala leverantörer mot en hållbar försörjningskedja; implementering, val och utvärdering, samarbete samt kontroll. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förstå hur initiativ med intention att utveckla marknaden för närproducerade livsmedel styr sina leverantörer mot en hållbar försörjningskedja, genom att studera litteratur och praktiska initiativ med intention att utveckla marknaden för närproducerade livsmedel. Slutligen bidrar vi med en vägledande och inspirerande modell över hur företag bör styra sina leverantörer mot en hållbar försörjningskedja. Metod: För att uppfylla syftet med vår uppsats har vi använt oss av en abduktiv ansats. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra praktiska initiativ med intention att utveckla marknaden för närproducerade livsmedel. Detta material har analyserats för att finna likheter och skillnader mellan initiativen och mellan teori samt praktik. Slutsats: Vi har kommit fram till att när hållbarhet genomsyrar initiativets strategi, mål och kultur underlättar det beslutsfattandet gällande leverantörsstyrning mot hållbarhet. Vi har även sett att intuition används mer i praktiken vid val och utvärdering av leverantören. Närhet till leverantören möjliggör en god relation och sänker barriärer, vilket underlättar styrningen. Slutligen har vi sett att initiativen i vår undersökning har olika karaktär vilket också har betydelse för deras styrning.

No description available.