Previous studies indicate a rental premium for environmentally certified office space. These studies also show that environmentally certified buildings experience a number of benefits in comparison with non-certified buildings. Mentioned benefits consist of improved health, productivity and image among others. The purpose of this study is to determine the impacts environmentally certified office space in Sweden might have on office employees’ assessed health, productivity and image and also to reflect if any positive effects justify a higher rent level. The empirical part of the study implements a quantitative method consisting of twelve questions in a survey. These questions were distributed by e-mail to contact persons of companies working in LEEDcertified office buildings. 84 office workers from at least four different companies responded to the survey. The chapter frame of reference contains material which will not be subject to the empirical survey but that is still deemed necessary for the context of the study and when fulfilling the purpose. The theory chapter covers previous work in the area and represents the bank of information which is to be analyzed against our empirical results. The result of the empirical survey shows a marginal improvement of assessed productivity. It also indicates that environmentally certified office space has no positive impact on sick leave. Regarding the image aspects of the survey our results show that environmental certification has different effects on the different types of image that the company emits. In the conclusions, we state that the assessed benefits found in the results are marginal and that they alone do not warrant a higher rent level. It is probable that other incentives, than those included in this study, exist and that they together with improved health, productivity and image justify a rental premium for environmentally certified office space. A possible incentive might be the fact that environmentally certified office space often tend to be newer and more modern in comparison with non-certified office space.

Från baksida till bakficka är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt estetisk hållbarhet kan främjas i offentliga utemiljöer samt att ta fram ett gestaltningsförslag som speglar hur estetiskt hållbara stadsrum kan skapas.   Arbetet utgår ifrån Kungsplan i Eskilstuna, som i dag används som en parkeringsyta. Problematiken handlar om att situationen inte motsvarar samtida stadsbyggnadsideal om bilfria centrum och människovänliga stadskärnor. Kungsplan, med sin nuvarande gestaltning lockar inte människor att vistas där och ger få möjligheter till en estetisk, behaglig upplevelse.   Utifrån teorier om kognition och perception, estetisk hållbarhet, estetisk upplevelse samt tidigare forskning och teorier kring stadsplanering har konstaterats att människan har ett intimt samband med sin omgivning och att omgivningens användningsmöjligheter och taktila egenskaper påverkar upplevelsen av omgivningen.   Empirin i detta arbete, från platsanalys och kontextanalys har visat att Eskilstuna centrum saknar en lite mer skyddad plats som kan fungera som bas för olika typer av aktiviteter och att Kunsplan har potential att uppfylla detta behov. Materialanalys och expertintervju har gett konkreta indikationer för designarbetet.   Gestaltningsförslaget, som tagits fram med stöd i teori och empiri, innehåller formelement och materialegenskaper som förmedlar en behaglig upplevelse samt ger Kungsplan flera användningsmöjligheter.     Nyckelord: rumslig gestaltning, informationsdesign, estetisk hållbarhet, stadsrum.

Rapportens syfte är att undersöka hur visuell kommunikationanvänds för att kommunicera fast fashion. Urvalet som analyserades är en del av Na-kd:s webshop. Studiens resultat visar att Na-kd på flera sätt, genom visuell kommunikation, uppmuntrar konsumenten att agera.

Scania är en av världens ledande tillverkare av tunga fordon. Lastbilsinteriörerna består idag till stor del av fossila plaster. Det lämnade ett utrymme för mig att arbeta med ekologiskt hållbara material på något sätt. Utforskningen är till en början bred för att hitta en väg mot en lösning som kan bidra till att använda mera ekologiskt hållbara material i lastbilsinteriören i framtiden. Studien har ett fokus på material och syftet är att studera material och dess egenskaper ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Arbetet bygger på en designmetod där stegen förklaras på ett strukturerat sätt från planering via utforskningen som till stor del består av analys av olika hållbara material och i vilka sammanhang dessa används. Under idéskapande lyfts ett antal olika förslag på hur ekologiskt hållbara material kan appliceras i lastbilsinteriörer samt utvärdering av dessa idéer. Resultatet presenteras i form av en handbok, det är ett koncept som ska fungera som inspirationskälla för att hitta olika alternativa material till fossil plast i fordonsinteriörer. Handboken är främst riktad som ett verktyg till Scanias designavdelning och ska kunna öppna upp för en dialog med andra avdelningar inom företaget. Vikten av att inkludera ekologiskt hållbara material i företagets strategiska hållbarhetsarbete kommer ha en betydande del för ett fortsatt framgångsrikt företag i framtiden.

Arbetet undersöker stadslogistiksystemet ur ett ytanvändningsperspektiv. Vidare presenteras hur stadslogistik fungerar, vilka som deltar i systemet och vilken roll de innehar. Skillnaden mellan intressenter och aktörer presenteras och vilka intressekonflikter som kan uppstå mellan dessa. Eftersom ytor ofta styrs och planeras av kommuner går även studien in på styrande organ och dess påverkan på stadslogistik. Ytanvändning presenteras brett och blir mer specifikt i mån om att skapa en förståelse för alla de faktorer som vanligtvis inte redogörs. Studien berör även hur stadslogistik kan bli mer hållbart genom tidigare litteratur, hållbarhets förändringar har även tagits med via observationer som gjorts.Syftet med arbetet är att undersöka hur olika aktörer och intressenter ser på användningen av stadskärnans ytor. Vidare utforskas befintlig ytanvändning samt på ett djupare plan försöka framhäva hur aktörer och intressenter ser på ytanvändningen. Avhandlingens resultat är baserat på den fallstudie som genomförts. Paralleller dras mellan tidigare litteratur och fallstudien. Detta gör att arbetet följer en deduktiv metod. Fallstudien omfattar en enkätundersökning som delades ut på två platser i Göteborgsområdet. Magasinsgatan i Göteborgs innerstad samt Mölndal Galleria. I resultatet presenteras Magasinsgatan i Göteborg och Mölndal gallerias ytanvändning. Enkätsvaren visar att båda urval använder sina ytor i ett säsongsmönster. Ytanvändningen stiger märkbart under sommarhalvåret för att sedan minska under vinterhalvåret, förutom en liten uppgång under december månad. Ändamål och förutsättningar varierar mellan urvalen. Magasinsgatan nyttjar 45.5 % av sina ytor för användandet av reklamskyltar till skillnad från Mölndal som använder 6.3% men istället använder 43.8 % till försäljning. Resultatet indikerar även att fastställandet av frågor och beslut bör inkludera alla berörda intressenter. Dock anser majoriteten att kontor, distributionsföretag och gatukök/foodtrucks bör besitta minst inflytande över stadskärnans ytanvändning samtidigt som fastighetsägare, kommun, butik och restauranger bör inneha störst. Trots det upplever intressenterna att de har lågt inflytande med en återkommande kommentar om samspel och kommunikation parter emellan. Trängsel och blockager förekommer oftare på Magasinsgatan än i Mölndal Galleria. Däremot upplever Mölndal Galleria störningar från sina grannar oftare. / The work examines the urban logistics system from a land use perspective. Furthermore, it is presented how urban logistics work, who participate in the system and what role they hold. The difference between actors and stakeholders is presented and what conflicts of interest may arise between them. As areas are often controlled and planned by municipalities, the work also goes to governing bodies and their impact on urban logistics. Surface use is presented broadly and becomes more specific to the extent of creating an understanding of all the factors that are not usually taken into account. The study also touches on how urban logistics can become more sustainable through previous literature, and sustainability changes have also been taken into account through observations made. The purpose of the work is to investigate how different actors and stakeholders view the use of the city center's areas. Furthermore, we explore how existing surface use, on a deeper level try to highlight how actors and stakeholders view surface use. The result is based on the conducted case study. Parallels are drawn between previous literature and the case study. This means that the work follows a deductive method. The case study includes a survey that was distributed at two locations in the Gothenburg area. Magasinsgatan in Gothenburg's inner city and Mölndal Galleria. The result presents Magasinsgatan in Gothenburg and the Mölndal gallery's surface use. The survey responses show that both samples use their surfaces in a seasonal pattern. Surface usage increases noticeably during the summer and then decreases during the winter, except for a slight increase during the month of December. Purposes and conditions vary between the selections. Magasinsgatan uses 45.5% of its space for the use of advertising signs, unlike Mölndal, which uses 6.3% but instead uses 43.8% for sales. The result also indicates that the determination of questions and decisions should include all relevant stakeholders. However, the majority believes that offices, distribution companies and street kitchens / food trucks should have the least influence over the city's surface use, while at the same time property owners, municipalities, shops and restaurants should have the largest share. Nonetheless, stakeholders feel that they have low influence with a recurring commentary on interaction and communication between the parties. Congestion and blockages occur more often on Magasinsgatan than in Mölndal Galleria. However, Mölndal Galleria experiences disturbances from its neighbors more often.

The purpose of this study was to create understanding for how comparable sustainability reports are. The study has focused on the environmental aspect within the Swedish industry of clothing, footwear and wholesale. A content analysis has been executed, with a selection of 73 companies. After a shortfall there remained 21 companies and the study has performed 59 unique observations. The authors have developed a model to systemize the information collected in the content analysis. The study’s model focuses on four factors that affects the comparability of the sustainability reports. The four factors are guidelines, environmental indicators, measurements and absolute and relative numbers. The study emanated from the stakeholder and legitimacy theory. The theories say that companies should treat their stakeholders equally and that they should sustain a social contract with the community that creates legitimacy.   The study showed that sustainability reports have a relatively high comparability within the companies. The Companies tend to report the same environmental indicators from year to year, which contributes to the comparability within the company. The comparability between companies is slightly lower, which is due to companies reporting information that is considered relevant for their own operations. This results in differences between companies in which environmental indicators are being reported as well as which measurements are used, this affects the comparability negatively.

Studien handlar om hur kvinnor upplever det att prova kläder i Lindex butiker och hur ett digitalt kommunikationssystem i provrummen kan påverka deras upplevelse samt förbättra butikens service. Projektet har grundats utifrån tre huvudpunkter; sociala aspekter, kvinnors självbild samt hållbarhet inom mode. Dessa tre punkter framkom genom kvalitativa intervjuer samt ingår i en del av Lindex vision som företag. Designlösningen som togs fram grundas just på dessa tre punkter samt dess underkategorier. Interaktionen i konceptet sker först mellan kund och ett digitalt system, sedan öppnar den upp för interaktion och personlig service mellan kund och personal. Det skapades en pappersprototyp som testades av tre potentiella kunder och resultatet visade att konceptet hade skapat en lättare kommunikation från kund till personal för att be om hjälp. Därtill hade den gett mer information om plaggets hållbarhet till både den medvetne samt den omedvetne kunden.

Att utforma och designa fysiska miljöer utifrån människans behov är något som forskare och arkitekter har experimenterat med i århundraden. Offentliga rum finns överallt där människor finns och kan innebära bland annat parker, stråk, torg och så vidare, till en plats minsta artefakter i form av vanliga bänkar. Artefakter är arkitektoniska utformningar som är designade för en grundfunktion och som ibland människor hittar egna sätt att appropriera på. Dessa artefakter i offentliga rum påverkar människor på ett eller annat sätt. Aspekter och förutsättningar avgör också hur och varför en plats används mycket en dag och mindre en annan. Det är orsaken till hur och varför människor väljer att befinna sig på en specifik plats vid ett specifikt tillfälle av olika personliga anledningar. I mitt kandidatarbete har jag forskat om sambandet mellan arkitektur, dess artefakter och människors sociala liv. Hur och varför männiksor påverkas av artefakter i det offentliga rummet och varför de vill uppehålla sig där. Kandidatarbetet riktar in sig på alla generationer och åldrar av människor och kulturella grupper. I ett avsnitt i arbetet fördjupas och diskuteras en aspekt som mer diskuterar ungdomars appropriation på torget. Jag anser att en plats ska vara tillgänglig för alla människor, året om, dygnet runt men har samtidigt varit medveten om att detta inte är helt och hållet möjligt att genomföra men att det ska finnas ett öppet sinne för det. Med kandidatarbetet har jag velat finna ett konkret slutgiltigt svar men med studien är mitt syfte att väcka en tanke om hur arkitekter i framtiden, utifrån valda metoder, kan använda sig av den här metoden för att undersöka liknande framtida frågor inför att nya offentliga rum ska utformas. Jag valde att undersöka fenomenet på ett torg som är en traditionell urban miljö men det finns inga regler för hur ett offentligt rum eller en mötesplats ska se ut. / Designing physical environments for people and their requirements have been researched about and architects have been experimented with this particular subject for many years. A public space is anywhere people are and can for example mean parks, walkways, squeres etcetera, to the smallest useable artefacts in the form of traditional benches. Artefacts are the parts in att public space that have any kind of designed function that is meant for being used in a specific way and people find other different ways it can be used as. Those artefacts in public spaces do affect people in different ways. Aspects and conditions becomes a sequence to how and why people use a space more or less another one day to another. That is the cause to how and why pople choose to use a specificpublic space by specific occasions beacuase of personal reasons. In my thesis I have done a reaserch about the interaction between architecture, its artefacts and people social life. How and why pople are affected by artefacts in the public spaces and why they want to stay there. The thesis focus on all generations and ages of people and cultural groups. In one part of the thesis there will be more focused and discussed part about an aspect about teenagers appropriation in the choosen public space. I concider that a place should be available for all people, all year, the entire day and night but I have at the same time been awere of that that is not totaly possiple to implement but I want there to be an open mind for the thought of it. In the thesis i did look for a concrete answer as a final result for the study but in the study the aim is to bring up how architects can use this kind of study in the future, from my chosen methods, can use this method to study likewise future studies for new public spaces to come. I chose to do the research about the phenomena in a square which is a traditional urban environment but there are no rules for how a public space or meeting space should look like.

Studiens syfte har varit att belysa hur en väletablerad livsmedelsproducent som Findus möter det omvärldstryck som konsumenter och andra aktörer idag ställer på en hållbar produktion. En central frågeställning har varit hur ett vinstdrivande företag i en marknadsekonomi på ett trovärdigt sätt kan göra hållbarhet till en strategisk fördel på sikt. Studien omfattar åtta intervjuer med medarbetare vid Findus kontor i Malmö samt en kundenkät där konsumentbeteenden kring hållbarhet och synen på Findus undersöks. Resultatet bygger på en teoretisk analys i relation till omvärldstryck, institutionella villkor och konsumentbeteende. Intervjustudien visar att omvärldstryck strategiskt påverkar produktutbud och kontinuerligt arbete med varumärket. Resultatet från den nätbaserade kundenkäten visar på fortsatt förtroende för Findus som varumärke, även om yngre generationer inte har samma relation. Däremot kopplar de svarande inte självklart varumärket Findus med hållbar produktion. För att modernisera sitt varumärke och möta samtliga generationer arbetar Findus idag för att vara en relevant samhällsaktör som bemöter konsumenters och omvärldens förväntningar på en hållbar produktion.

Hållbarhetsfrågan har blivit allt viktigare. Intresset för hållbarhet ökar och får större inverkan på människors val (Ottosson &Parment, 2016, s. 13). Dessvärre förekommer det att företag utnyttjar detta genom användning av vilseledande grön kommunikation,vilket äventyrar hållbarhetsrörelsens kraft på marknaden (TerraChoice, 2009). Den här rapporten lyfter begreppen hållbarhet ochgreenwashing. Syftet är att undersöka den visuella kommunikationen för veganska produkter och hur det budskapet speglar ett urvaldokumenterade miljöstörningar. Detta i och med att allt fler svenskar väljer en vegansk kost av miljömässiga skäl (Novus, 2018).Rapporten fokuserar på att undersöka livsmedelsföretaget Oatly som utvecklar, producerar och marknadsför bland annathavrebaserade drycker. Oatly har under 2018 haft en total tillväxt på 65 %, samtidigt som företaget fått kritik gällande gällande derasfaktiska klimatnytta (Sörbring, 2019). Rapporten undersöker Oatlys visuella kommunikation och dokumenterade miljöstörningar föratt kartlägga differensen mellan dessa. För att besvara frågeställningarna gjordes semiotiska bildanalyser på delar av Oatlyskommunikation, samt en kvalitativ textanalys på deras hållbarhetsrapport från 2018.Resultatet i rapporten visar att Oatly genomgående kommunicerar hållbarhet, men att deras faktiska hållbarhetsarbete är bristandebåde ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Vidare framhåller företagets kommunikation noga sin avhållsamhet från djurriket, vilketfaktiskt är kritiskt ur ett hållbarhetsperspektiv då det krockar med miljömålet om biologisk mångfald (Extrakt, 2019; Rundgrens,2019). Slutsatsen är att det förekommer en viss grad av greenwashing i Oatlys visuella kommunikation.