Bakgrund Ökande befolkningstillväxt och konsumtion inverkar negativt på miljö och naturresurser vilket medför att konsumenter blir mer medvetna om kollektiva klimateffekter. Livsmedelsindustrin står för stor miljöpåverkan och om de förenta nationernas klimatmål ska kunna uppfyllas före 2030 behöver restauranger, liksom andra verksamheter, medverka och styra sin bransch mot en hållbar riktning och arbeta preventivt för att undvika att skapa negativa framtida samhällsförhållanden. Syfte Studiens syfte var att utforska på vilka sätt svenska restauranger väljer att arbeta för en hållbar ansats, gällande mat, ur miljösynpunkt. Metod Under februari 2020 distribuerades webbenkäter via e-post till på TripAdvisor högt rankade restauranger i Sverige, med önskan om vidare spridning. Svaren för denna kvantitativa uppsats analyserades sedan för att presenteras som deskriptiv data samt för att utläsa signifikanta skillnader gällande inköp av råvaror mellan olika restaurangtyper.  Resultat Bland respondenterna (n=283) fanns en representativ fördelning av olika restaurangtyper och dess storlek samt geografisk spridning inom Sverige. Enkätfrågorna fokuserade på matsvinn och inhandling av råvaror och visade att den största källan till restaurangernas matavfall var tallrikssvinn från kunder. Gällande inköp av råvaror låg fokus på lokalproducerade råvaror samt råvaror i säsong. Resultat visade även att exklusiva restauranger var mer benägna att köpa in lokalproducerade råvaror och råvaror i säsong än restauranger med brickservering. Exklusiva restauranger valde i större utsträckning råvaror i säsong i jämfört med avslappnade. För att restaurangerna skulle kunna vidareutveckla sitt miljöarbete krävs ökad tillgång på råvaror, ökade finansiella medel samt ökat intresse från matgäster.  Slutsats Samtliga restauranger som deltog i studien uppgav engagemang i miljö- och hållbarhetsaspekter i samband med svinnhantering och inköp av råvaror, dock med olika höga ambitionsnivåer. / Background An increase in population growth and the use of natural resources are stressing the environment and consumers are becoming more aware of climate effects. The food industry has a major environmental impact and if the United Nations climate targets shall be met by 2030, restaurants, as well as other businesses, must contribute and steer their industry towards a more sustainable direction and work preventively. Objective The aim of the study was to examine the ways in which Swedish restaurants choose to work towards an environmentally sustainable approach concerning the purchase and handling of foods. Method During February 2020, a web-based survey was distributed via e-mail to restaurants in Sweden with high ranking on TripAdvisor. For this quantitative study, data was presented as descriptive data. Significant differences were analyzed in the practices of purchase of foods across different types of restaurants. Results A representative distribution of different types and sizes of restaurants (n=283), as well as geographical spread across Sweden, was observed. The questions in the survey focused on food waste and the purchase practices of food. Data showed that the largest source of restaurants' food waste was plate waste from customers. Regarding the purchase of products, the restaurants were mostly focusing on local produce and products in season. The results showed differences between how exclusive and quick service restaurants responded to the purchase of local produce and products in season. Exclusive restaurants chose products in season more often in comparison to casual restaurants. In order for restaurants to be able to further develop their environmental work, an increase in access to produce, increased financial resources and an increased interest from guests are required. Conclusion In this study, all restaurants considered environmental and sustainable aspects regarding food waste and choices in purchase of food, though with different ambition levels.

Purpose: Today, there are common places in cities that were once used for social interactions but no longer fulfil these functions. This has led to the loneliness of the population as well as unused places. The aim of the study is to create a design model that will achieve social sustainability in public places. The model will then be used as a basis for two design proposal in Jönköping Method: The methods used in this research are case studies in form of observation and site analysis based on Jan Gehls’ 12 quality criteria and a survey for public opinion. Findings: The survey resulted in a design model that was based on Gehl's 12 criteria and the public's priorities and preferences. The model contains the nine most prioritized criteria and various aesthetic principles as well as activity-based functions. The model can be used as an aid in early planning of public places to achieve social sustainability. Developed design proposals have been designed to test the model's usability and provide an illustration of what public space can look like. Two proposals were presented when considering the design model. The first proposal for a future esplanade and the second for an already existing square. Implications: This study has contributed to the knowledge of how public places should be designed for social interactions to take place again with the help of the developed design model. Limitations: One of the limitations that has made the study more difficult has been the Covid-19 pandemic that went on for most of the study. The given time period has been another limitation which has affected the completeness of the study. Keywords: Public places, quality criteria, squares, design model, social sustainability / Syfte: Idag råder folktomma platser i städer som en gång i tiden användes till sociala interaktioner men som längre inte uppfyller dessa funktioner. Detta har både lett till ensamhet hos befolkningen och outnyttjade platser. Målet med undersökningen är att uppnå social hållbarhet hos offentliga platser genom att skapa en utformningsmodell. Modellen ska sedan användas som underlag till två utformningsförslag i Jönköping. Metod: De metoder som har använts i denna undersökning är fallstudie i form av observation och platsanalys utifrån Jan Gehls 12 kvalitetskriterier samt enkätundersökning av allmänhetens prioriteringar. Resultat: Undersökningen resulterade i en utformningsmodell som grundades utifrån Gehl 12 kriterier och allmänhetens prioriteringar och preferens. Modellen innehåller de nio mest prioriterade kriterier och olika estetiska principer samt aktivitetsbaserade funktioner. Modellen kan användas som hjälpmedel vid tidig planering av offentliga platser för att uppnå social hållbarhet. Framtagna utformningsförslag har gestaltats för att testa modellens användbarhet och ge en illustration av hur offentlig plats kan se ut. Två förslag gestaltades vid prövning av utformningsmodellen. Det första förslaget för en framtida esplanad och de andra för ett redan befintligt torg. Konsekvenser: Denna undersökning har bidragit med kunskap om hur offentliga platser bör utformas för att sociala interaktioner igen ska ske med hjälp av den framtagna utformningsmodellen. Begränsningar: En av begränsningarna som har försvårat undersökningen har varit Covid-19 pandemin som pågick större delen av studien. Den givna tidsperioden, våren 2020, har varit en annan begränsning som har påverkat undersökningens fullständighet. Nyckelord: Offentliga platser, kvalitetskriterier, torg, utformningsmodell, social hållbarhet

I denna studie skapas förståelse kring konsumtion, kläder och identitet. Studiens syfte är att granska vilka orsaker, värderingar och sinnebilder som ligger bakom konsumtion av kläder på den individuella nivån. Dessa teman utforskades via kvalitativa samtalsintervjuer som genomfördes med sex informanter. Då textilproduktion har en skadlig påverkan på miljön och människors liv i produktionsländer, är det också betydelsefullt och av intresse att forska ifall miljöfrågor har betydelse för individer, i samband med klädinköp. Den teori och tidigare forskning som presenteras i studien skapar förståelse om hållbar konsumtion av kläder, konsumentbeteende, kläder som kommunikation samt kläder som en del av identiteten. Genom att få en inblick i semiotik skapas förståelse för hur olika meningar är förknippade med produkter och hur dessa meningar kan bli en del av människors identitet. Studiens resultat visar att handlandet av kläder har en bred variation av orsaker: praktiska, emotionella och drömbaserade. Kläder och köpandet av dessa erbjuder ett effektivt och väl utnyttjat medel att uttrycka sin identitet och verkliggöra sina varierande värderingar med. Det blev synligt att informanter är mycket medvetna om de olika sociala problem och miljöproblem som tillhör textilproduktionen. De handlingar som individer gör, på grund av dessa värderingar, visar tecken på förståelse om hållbar konsumtion, vilket skapar förutsättningar för en hållbar framtid. Ekonomi skapar det största hindret ifall individer inte har möjlighet att enbart handla kläder hållbart, även om intresset för det finns. / This study seeks understanding about consumption, clothes and identity. The purpose is to discover the variety of reasons, values and images which cause consumption of clothes. With a qualitative semi-structured interview as a method, six individuals have been interviewed for this study. Because textile production causes burden and destruction for nature and people’s lives in production lands, it is also meaningful to search whether environmental issues have their influence for people’s acts when it comes to shopping and clothing choices. The theory and earlier research which is presented in the study creates understanding about sustainable consumption of clothes, consumer behavior and clothing as communication and as an identity-builder.  The overview on semiotics enables understanding on the ways in which meanings can be associated with products and through that even with individual’s identity. The results of the study show that purchasing clothes has a broad variation of reasons: practical, emotional and dream based. Clothes and shopping are effective and much used mediums for expressing ones identity and enable individuals to actualize a wide range of values. It becomes visible that interviewees are well aware of the social- and environmental problems which are related to textile production. The actions which interviewees are performing in their daily life, due to these values, show signs of understanding and interest for sustainable consumption, which creates conditions for a sustainable future. Economy can be seen as the biggest obstacle for the study’s interviewees if they did not have the possibility to consume clothes according to sustainable guidelines, even if they would have interest for it.

Social hållbarhet är ett aktuellt ämne i dagens stadsutvecklingsdebatter och mänskliga värderingar, handlingar samt känslor spelar en central roll för vad som anses socialt hållbart. Det finns en mängd strategier för att främja en socialt hållbar stadsutveckling och denna studie syftar till att undersöka hur Uppsala kommun förhåller sig till begreppet när de planerar Gottsundaområdets framtid. Studien syftar även till att undersöka hur boende i området upplever förändringen och huruvida de känner sig delaktiga i processen. Gottsunda anses vara ett socialt utsatt område och fokus på den sociala hållbarheten kan tänkas vara än viktigare i den pågående stadsutvecklingen där än i andra områden. I studiens genomförande har kvalitativ forskningsmetod använts genom semistrukturerade intervjuer med boende samt innehållsanalys av kommunens planprogram för området. Studien har påvisat att begreppet social hållbarhet är komplext men att kommunen förhåller sig till begreppet på ett enligt forskningen relevant sätt. De boende upplever förändringen både som positiv och negativ. På ett sätt är det bra med utveckling men det skapar också oro kring hur omfattande förändringarna kommer att vara och om de kommer kunna bo kvar. De boende och Uppsala kommun kan generellt sägas ha olika framtidsvisioner för området.

In this master thesis, the road- and construction industry's and the company Skanska Sverige AB’s views on sustainability and interest in the British certification system CEEQUAL are investigated, and if there is added value with it and in that case what value. This is done through interviews with civil servants in Skanska's road and civil engineering branch and various representatives of the actors that represent Skanska's largest customers in the region of Central Sweden. The material from the interviews is then compared in an analysis in which similarities, differences and patterns are highlighted.   The conclusion of the master thesis is based on the analyzed material, which states that most of the interviewed person are interested in the CEEQUAL certification system, and see added value as quality assurance, structured work practices and proven environmental care, leading to positive publicity. The thesis work also touches on interesting areas such as green washing, municipal limits on project procurement with respect to the Public Procurement Act as well as potential and future impacts in CEEQUAL market. These are areas recommended for further studies.

Handelsbranschen står inför ständig förändring med digitalisering och globalisering världen över. Samtidigt har en ny institutionell enhet blommat upp inom den entreprenöriella världenmed intention att minska frekvensen av misslyckade företag, nämligen företagsinkubatorer ochacceleratorer. Dessa har visat sig ha stark lokal förankring där programdesign och utbud är direkt skapat för att möta regionens behov av kompetensutveckling och entreprenörielltskapande. Dessa institutioner har historiskt visat sig haft en positiv inverkan på företagsöverlevnad, samtidigt som coronapandemin har bidragit med ett kraftigt motstånd tillutveckling och snarare avvecklat butiker i sin framfart. Detta är kontexten som ligger till grund för denna studie som avser att utvärdera värdet av ett avancerat acceleratorprogram i Umeå,och då med speciellt avseende på krissituationer. Studien har studerat detta samband med hjälp av forskningsfrågan: “Hur kan ett acceleratorprogram och dess design få lokala handelsföretag att prestera ikrissituationer?” Resultatet visar prov på att lokala handelsföretag som ingått i ett avancerat acceleratorprogrami Umeå under sin tid i programmet har utvecklat sina affärsmodeller, entreprenöriellakompetenser, nätverk och accelererat sin förmåga till affärsmodellsinnovation. Samtligaföretag som deltagit i studien har hittills överlevt pandemin, och på sina håll även omsatt mer,anställt fler och i finansiella värden presterat bättre än föregående år. Flera av de deltagandeföretagen vittnar dessutom om att de på grund av pandemin tvingats vidta åtgärder och tänkautför den klassiska boxen, vilket senare visat sig gett goda resultat i mjuka värden, exempelvisförstärkta kundrelationer. Studien tillför även teoretiska bidrag till den nuvarande inkoncica teoretiska bild som finns av företagsinkubation, acceleratorer, affärsmodeller ochprestationsmått hos SMEs.

Syftet är att studera vad det är som motiverar genomförandet av gatukonstfestivaler och vad det anses kunna tillföra. Fokus ligger också på att analysera det här fenomenet utifrån ett demokratiperspektiv med betoning på medborgarinflytande över det offentliga rummet. Därför riktar studien in sig på att beskriva hur processerna och genomförandet av utvalda projekt har sett ut och vilken möjlighet olika aktörer har haft att påverka hur den byggda miljön gestaltas. Studien grundas på en kvalitativ forskningsansats främst genom intervjuer med personer som har varit engagerade i projekten.  Sammanfattningsvis visar studien att gatukonstfestivalerna har inneburit omfattande samarbete mellan såväl offentlig, privata och ideella aktörer. Konstnärerna är de som har störst inflytande över hur den byggda miljön ska gestaltas genom sina konstverk. Inom ramen för vissa projekt får medborgarna möjlighet att delta i framtagandet av konstverken. Motiven till att genomföra projekten är varierande, bland annat platsmarknadsföring, turism, försköning, skapa engagemang, deltagande och öka tryggheten samt samhörigheten i samhället. Enligt respondenterna kan projekten bidra till ökad uppmärksamhet och turism, försköning och främja ett mer socialt hållbart samhälle.

Företag har ett samhällsansvar som går bortom deras ekonomiska intresse områden och vad som krävs av lagen. Detta innebär att företag behöver engagera sig i och bidra till samhällets sociala och miljömässiga utveckling. Kravet på att vara ansvarig kommer från intressenter vilka kan vara konsumenter, regering, myndigheter, anställda och så vidare. Tanken om att företag har ett samhällsansvar kommer av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), eftersom CSR inte har någon bestämd definition kan företag tolka och integrera sitt samhällsansvar i verksamheten på olika sätt, begreppet överlappar även till stor del med begreppet hållbarhet. Hur företag arbetar med CSR och hållbarhet rapporteras årligen i hållbarhetsrapporter. I denna studie har företag inom livsmedelshandeln undersökts, mer specifikt tre livsmedelskedjor i Sverige. Detta för att livsmedelshandeln länge har arbetat med CSR eftersom konsumenter och myndigheter har tydliga krav på företag i den branschen. Med kritisk diskursanalys har tre livsmedelskedjors hållbarhetsrapporter analyserats i syfte att undersöka hur livsmedelskedjorna förhåller sig till sitt samhällsansvar och hållbara arbete. Ur analysen framträder tre diskurser om hållbarhet vilka belyser på vilket sätt som företagen förhåller sig till sitt samhällsansvar i sina hållbarhetsrapporter. Livsmedelskedjorna har höga mål och ambitioner med sitt hållbarhetsarbete, särskilt vad gäller miljömässiga frågor. Samtidigt finns inte viljan att göra avkall på den ekonomiska tillväxten i företagen för att bli hållbara. Vidare är det viktigt vad intressenter har för åsikter om hållbarhetsarbetet vilket livsmedelskedjorna förhåller sig till i hållbarhetsrapporterna. Att arbeta med CSR är komplext eftersom begreppet saknar en bestämd definition, viktigast för företagen är att leva upp till intressenternas krav för att inte gå i ekonomisk förlust och fortsätta vara relevanta i ett samhälle som är medvetet om hållbarhetsfrågor.

Titel: The sustainability-work of the major banks in Sweden Authors: Jonna Gunnarsson & Emilia Josefsson Keywords: Corporate social responsibility, Sustainability, Sustainability report, Business model. Background: In recent decades, societal development has been faster than ever, and joint work towards sustainable development is therefore necessary (FN, 2016). The banking sector is seen as an important driving force in the transition to a more sustainable and inclusive society (FI, 2020), therefore the banks' purpose should include responsibility for the society and its development (FI, 2016). For this reason, it is important that banks, like other companies, take their responsibility and integrate sustainability aspects into the business model and day-to-day operations. Research question: In what way do major Swedish banks present their business model in their sustainability report and is it in accordance with how they work with sustainability in day-today operations? Purpose: The purpose of this study is to investigate how major Swedish banks integrate sustainability into their business model by analyzing their sustainability reports, and to compare whether this is consistent with how they work with sustainability in day-to-day operations. Theoretical framework: The theory chapter presents theories on sustainability, sustainability reporting and business models. Based on the theory, an analysis model was developed to facilitate the analysis of the empirical material. Method: A qualitative research has been used with an abductive approach in this study. Data has been collected in two ways; through six semi-structured interviews and review of sustainability reports. The choice of major Swedish banks is based on the banks' unique position in society and their opportunity to influence sustainable development. Conclusion: The study shows how banks actually work to follow the overall positions of sustainability reports. Furthermore, some differences have been demonstrated between how the banks work. What has been established is that how the banks present their business model in the sustainability report largely mimics the sustainability work in day-to-day operations. / Titel: Svenska storbankers hållbarhetsarbeteFörfattare: Jonna Gunnarsson & Emilia Josefsson Nyckelord: Corporate social responsibility, Hållbarhet, Hållbarhetsrapport, Affärsmodell.Bakgrund: De senaste årtiondena har samhällsutvecklingen gått snabbare än någonsin, ett gemensamt arbete mot en hållbar utveckling är därför nödvändigt (FN, 2016). Banksektorn ses som en viktig drivkraft i omställningen mot ett mer hållbart och inkluderande samhälle (FI, 2020), därför bör det i bankernas syfte ingå ett ansvar för samhället och dess utveckling (FI, 2016). Det är av den orsaken betydelsefullt att banker likt andra företag tar sitt ansvar och integrerar hållbarhetsaspekter i affärsmodellen och den dagliga verksamheten.Frågeställning: På vilket sätt presenterar svenska storbanker sin affärsmodell i hållbarhetsrapporten och är det i enlighet med hur de arbetar med hållbarhet i den dagliga verksamheten? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska storbanker inkluderar hållbarhet i sin affärsmodell genom att analysera deras hållbarhetsrapporter, samt jämföra om detta stämmer överens med hur de arbetar med hållbarhet i den dagliga verksamheten.Teoretisk referensram: I teorikapitlet presenteras teorier om hållbarhet, hållbarhetsrapportering och affärsmodeller. Utifrån teorin utformades sedan en analysmodell som var till hjälp vid analysen av det empiriska materialet.Metod: Det är en kvalitativ studie som är genomförd med en abduktiv ansats. Datainsamling har skett på två sätt; genom sex semistrukturerade intervjuer samt granskning av hållbarhetsrapporter. Valet av svenska storbanker baseras på bankernas unika position i samhället och möjlighet att påverka hållbar utveckling.Slutsats: Studien visar hur banker faktiskt arbetar för att följa hållbarhetsrapporternas övergripande ståndpunkter. Vidare har det påvisats vissa skillnader mellan hur bankerna arbetar. Vad som har konstaterats är att hur bankerna presenterar sin affärsmodell i hållbarhetsrapporten till stor del efterliknar hållbarhetsarbetet i den dagliga verksamheten.

“... jag blir väl halshuggen ibland när man säger, det här är bara ett jobb, det måste inte vara ett kall”. Socialt arbete har genom historien förknippats med uppoffringar och att åsidosätta sig själv. Tidigare forskning på området visar att det är ett utsatt yrke där de professionella själva riskerar att hamna i ohälsa, mestadels på grund av de organisatoriska belastningarna. Det lämnar den professionelle till att själv många gånger hantera de krav och påfrestningar som yrket innebär. Det blir då viktigt för professionella att ha ett sätt att hantera sin tillvaro för att nå en hållbar fysisk och psykisk hälsa. Som socionomstudenter ser vi genom utbildningen en avsaknad gällande tydliga och fungerande verktyg för de professionella i mötet med klienter. Vår upplevelse är att det inte förs tillräckliga resonemang kring vikten av den professionellas hälsa genom yrkeslivet. Syftet med studien är därmed att undersöka hur professionella i klientnära socialt arbete beskriver att de använder sig av hanteringsstrategier i sin yrkesroll för att vara hållbar genom ett helt arbetsliv. De frågor studien syftar att besvara är vad professionella har för synsätt om sin egen hälsa ur ett hållbarhetsperspektiv, hur de använder sig av hanteringsstrategier för ett varaktigt yrkesliv samt hur de professionella reflekterar över sin yrkesroll. Studien bygger på kvalitativ metod där fem professionella inom klientnära socialt arbete intervjuats. Genom konventionell innehållsanalys bearbetades materialet där det i empirin kan utläsas följande kategorier: hållbar hälsa, kognitiva hanteringsstrategier, praktiska hanteringsstrategier, professionsrollen, energiförtjänster och energiförluster. Föregående kategorier analyseras i studien både som risk- och skyddsfaktorer för ett hållbart yrkesliv, vilket är det genomgående temat i resultatet.