No description available.

Samhället förändras ständigt. Förändringen leder till att både staden och vi människor påverkas. Allt från världsomfattande utvecklingar till lokala trender har inverkan på människors rörelsemönster och beteende. Bland annat är individualiseringen större än någonsin. Likasinnade dras till likasinnade vilket påtagligt påverkar segregationen i våra städer. Bilismens nedgång i kombination med den snabba urbaniseringen bidrar till fler människor som ska samsas om gaturummet. Privatiseringen av det offentliga rummet pågår ständigt med nya vinstdrivande aktörer på marknaden som hotar den offentliga mötesfriheten. Okunskap om hur hållbarhetsbegreppet som väntas lösa globala problem ska hanteras leder många gånger istället till att ingenting händer. Det är säkert att säga att stadsutvecklingen står inför stora utmaningar. Den sociala sammanhållningen behöver mer omsorg än någonsin. I det här arbetet utreds mötesplatsernas möjlighet att skapa social hållbarhet i en stad. Syftet är att undersöka hur en socialt hållbar mötesplats bör vara utformad. För att besvara frågeställningen vänder jag mig till litteratur som berör stadsplanering i form av offentliga planeringsdokument från Stockholms Stad och Regionplanekontoret. Även mer allmän litteratur om hållbarhet och mötesplatser för att hitta mer generella svar. Till min hjälp genomför jag en intervjustudie där vänder jag mig till politiker och tjänstemän i Stockholmsområdet. Att mötesplatser är viktiga för en stads sociala hållbarhet får vi ofta höra. Däremot finns det skilda åsikter om hur de ska se ut, vem de ska vara ägda av samt vem de är till för. Resultatet som presenteras överensstämmer med den inledningsvis ställda tesen om att det bör råda mångfald och variation bland mötesplatser. Fungerande mötesplatser är viktiga för en stads sociala sammanhållning och behöver erbjuda trygghet, tillgänglighet och upplevelser. Det måste finnas en balans mellan det privata och det offentliga.

Hållbarhet är ett viktigt ämne som inkluderar och påverkar alla, både i nutid och framtid. För att en förändring ska ske måste fler engagera sig och anta ett hållbart konsumentbeteende. Individer bryr sig mer om sin miljöpåverkan vilket har gjort att hållbara produkter nu efterfrågas mer och det sätter större press både på individer och företag. Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur individer reflekterar och agerar vid hållbar konsumtion genom att ta reda på vilka faktorer det är som påverkar dem att anta ett hållbart alternativt icke hållbart konsumentbeteende. Studien har haft en utgångspunkt i en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats och genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empiriska data har stärkt stora delar av teorin och har resulterat i att det finns flera olika dilemman som konsumenter upplever vid hållbar konsumtion. För att underlätta ett hållbart konsumentbeteende är det viktigt utifrån ett företagsperspektiv att ge relevant och relaterbar information samt att vara transparent kring miljöpåverkan oavsett utfall. / Sustainability is an important topic that includes and affects everyone, both in the present and the future. For change to happen, more people need to get involved and adopt sustainable consumer behaviour. Individuals care more about their environmental impact which has led to a greater demand for sustainable products, putting more pressure on both individuals and companies. The aim of this study is to gain a better understanding of how individuals reflect and act on sustainable consumption by finding out what factors influence them to adopt sustainable or non-sustainable consumer behaviour. The study was based on a qualitative research strategy with a deductive approach and was conducted with eight semi-structured interviews. The empirical data collected has strengthened large parts of the theory and has resulted in the existence of several different dilemmas that consumers experience when consuming sustainably. In order to facilitate sustainable consumer behaviour, it is important from a business perspective to provide relevant and relatable information and to be transparent about environmental impacts regardless of the outcome.

Syftet med detta kandidatprojekt är att undersöka förhållandet mellan människa och objekt, och hur man genom design kan uppmana till empati gentemot abiotiska föremål. Jag kommer att titta närmare på begrepp som Animism och Antropomorfism, och vad som gör att vissa saker tolkas som mänskliga. Ett övergripande tema inom detta projekt är något jag har valt att kalla för Emotionell hållbarhet. När man talar om “att designa hållbart” är det ofta fokus på vad som händer med produkterna när de inte längre tjänar oss. Vi tittar på materialval, konstruktion och återvinning. Men vad skulle hända om vi la lika mycket värde i produktens liv som i dess död? Jag har arbetat med ljusarmaturer på temat antropomorfism och empati. Genom form och funktion vill jag uppmana till interaktion mellan produkt och användare. Målet var att ta fram en liten familj interaktiva lampor, där varje lampa har unika behov och sin egen lysande personlighet.

Sammanfattning Hur ser det ut när okodat material används i undervisningen och på vilka sätt blir det pedagogiskt? Studiens syfte är att söka kunskap om okodat materials betydelse i förskolans undervisning och utifrån det har två forskningsfrågor formulerats: - Hur beskriver förskollärare undervisningen i förhållande till okodat material? - På vilka sätt beskrivs det okodade materialet bli pedagogiskt? Studien är en kvalitativ studie och har genomförts digitalt, via zoom. Deltagarna har genom att filma sin miljö och sitt material själva, valt att stanna upp vid det som de velat berätta mer om. Studien har ett sociokulturellt kunskapsteoretiskt perspektiv (Marner 2005, Säljö 2015, 2017, Vygotskij 1995, 1999). Tematisk analys har varit till hjälp då analyser gjorts av intervjuer och observationer i förskolans olika miljöer. I resultatet framkommer olika undervisningsstrategier tillsammans med okodat material, deltagarna beskriver såväl spontana som planerade undervisningstillfällen. Materialet beskrivs påverka barnens kreativitet, bland annat för att det kan bli lite vad som helst. Deltagarna beskriver också tillfällen då okodat material kan vara ett hinder i undervisning, då det finns regelverk för förskolan kring material, samt om kollegor eller barn ser på materialet som ointressant eller som skräp. Deltagarna lyfter fram strategier för att hantera hinder i användningen av okodat material.

Projektet handlar om att möjliggöra förändringar och att gestalta generella rum.

The thesis project is an urban developement project in the centre of Milan.

Under de senaste åren har IT-branschens påverkan på miljön debatterats och blivit ett hett ämne. Inom företagen diskuteras miljöfrågor allt mer flitigt. IT-branschen står för 2 % av världens koldioxidutsläpp vilket motsvarar nästan lika mycket som hela flygindustrin. Med det sagt, så har IT-branschen blivit en miljöbelastning på grund av den ökade IT-användningen. Grön IT och Corporate Social Responsibility (CSR) är två begrepp som har vuxit fram i relation till problemet med miljöpåverkan i företag. Grön IT kan bidra till möjligheter och aktiviteter för företag som vill ta sitt sociala ansvar. CSR kan ge företag en vägledning i deras hållbarhetsarbete som leder till att de tar sitt sociala ansvar. Vilka aktiviteter som kan tas i förhållande till mindre miljöpåverkan för IT-företag anses vara diffusa och oklara. I vissa fall anses konceptet Grön IT vara relativt nytt för många företag. Flertal företag kan dock känna att det inte finns tillräckligt med direkta effekter som kan anses hjälpa företaget ekonomiskt. Resurser som måste användas för implementering av Grön IT och CSR, det är dock nackdelar med hur dessa resurser faktiskt spelar roll för företagets ekonomiska situation. Den här studien har därför syfte att “ ta reda på vilka aktiviteter inom Grön IT och CSR verksamheter väljer att vidta för sitt sociala ansvarstagande och utifrån det se vilka effekter dessa aktiviteter får i koppling till deras hållbarhetsarbete. ”. Vi började med att samla in teori kring båda begreppen genom artiklar och litteratur för att sedan kunna utgå från den kunskapen och intervjua företag inom IT-branschen. Därefter analyserade vi materialet från intervjuerna och kunde bryta ut några aktiviteter inom Grön IT och CSR samt vilka effekter aktiviteterna fick för företaget. Utifrån intervjuerna hade aktiviteter som implementering av Cloud Computing, energisnål teknik och leasad hårdvara som återvinns identifierats. Dessa aktiviteter bidrog till att identifiera vilka effekter företag får vid användning av dem. De som stod ut var gott rykte, medvetenhet, lojalare kunder, konkurrensfördelar, mindre miljöbelastning, lägre underhållskostnader och långsiktigt arbete med hållbarhet. Med dessa effekter kan företagen ta ansvaret för IT-branschens påverkan på miljön.

No description available.

Bakgrund Det finns en överanvändning av antibiotika inom köttindustrin som bidrar till det globala problem som antibiotikaresistens innebär. Attityder till antibiotikaanvändning är ett välbeforskat område, men inte med syftet kopplat mot köttindustrin. Människors attityder och konsumtionsbeteenden har betydelse för vilket kött som produceras och huruvida djuret blivit behandlat med antibiotika enligt de lagar och regler som finns eller ej.  Syfte Syftet med studien var att undersöka köttkonsumenters attityder till antibiotikaanvändning inom köttindustrin samt skillnader utifrån konsumtionsbeteende och de olika sociodemografiska grupperna ålder, kön och utbildningsnivå. Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en webbenkät som publicerades på sociala medier i september 2020. Insamlade data analyserades i IBM SPSS Statistics, version 27.0 för Windows med testerna Kruskal-Wallis, Mann-Whitney- U, Fisher’s exact test.  Resultat Av de totalt 214 respondenter som besvarade enkäten problematiserade den genomsnittliga respondenten antibiotikaanvändningen inom köttindustrin, högre utbildningsnivå och högre ålder var särskilt avståndstagande. Lägre utbildningsnivå och lägre ålder korrelerade med en mer skildrad attityd i påståenden om antibiotikaanvändning.  Slutsats Det fanns en negativ attityd till antibiotikaanvändningen inom köttindustrin, speciellt i grupperna med högre utbildningsnivå och högre ålder. Priset kunde vara en faktor som styr konsumtionsbeteenden, oberoende av attityd och det krävs ytterligare forskning huruvida attityder överensstämmer med handlingar och konsumtionsbeteende alternativt vad det är som blir den styrande faktorn.