I takt med att den globala temperaturen ökar, ökar även risken för klimatförändringar som kräver skyndsamma ingripanden. År 2015 presenterade FN Agenda 2030 med ändamålet att uppnå mer hållbarhet inom ekonomiska, sociala och miljömässiga områden. Samma år antog en majoritet av världens länder Parisavtalet, ett globalt klimatavtal för att angripa den stigande globaltemperaturen och minska koldioxidutsläppet. EU antog både Parisavtalet och Agenda 2030, och för att uppnå målet om att minska klimatförändringarna presenterade kommissionen, efter en tillsatt expertgrupps rekommendationer, en handlingsplan för att konstruera en hållbar finansieringsstrategi. I handlingsplanen framgår det att för att uppnå målen om minskade klimatförändringar krävs det att EU stärker det finansiella systemets bidrag till en hållbar tillväxt. Att styra privata kapitalflöden till hållbara investeringar är väsentligt för att uppnå ett hållbart ekonomiskt system och rådande investeringsnivåer är otillräckliga. För att styra mer kapital mot hållbara investeringar krävs det en enhetlig definition av begreppet hållbarhet och mer transparens på finansmarknaden. Av den anledningen presenterade kommissionen Taxonomiförordningen, ett klassifikationssystem som ska användas som verktyg i bedömningen av huruvida en finansiell verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar eller inte. Även klimatrelaterad transparens är väsentligt för att kunna styra mer privat kapital mot hållbara investeringar. För att investerare ska kunna fatta beslut om vilka hållbara verksamheter de ska investera i krävs det att de får tillgång till information om hur verksamheterna bidrar till klimatförändringarna samt vilka risker och möjligheter verksamheterna står inför med anledning av klimatförändringarna, något som Disclosureförordningen kommer att möjliggöra. Hållbarhetsförordningarna ska således bidra till att fler privata investerare får en djupare inblick och förståelse för vad de investerar i och kunna ta bättre investeringsbeslut.   Baserat på relevanta rättsociologiska teorier, bedöms hållbarhetförordningarna kunna bidra till att mer privat kapital kan styras mot hållbara investeringar. Bedömningen grundas i att privata investerare, tack vare hållbarhetsförordningarna, får en djupare inblick i sina finansiella placeringar. Finansmarknadsaktörernas roll i arbetet med att styra mer privat kapital mot hållbara investeringar bedöms som relativt liten. Denna uppsats visar på att marknadsaktörernas roll utgör en katalyserande effekt i arbetet med att styra privat kapital mot hållbara investeringar, snarare än en drivande roll.

People's need for consumption has led to rapidly escalating problems affecting animals and nature. The market's response to environmental threats includes increased interest in sustainability and, as far as possible, the exclusion of toxic products. A vast part of marketing occurs through packaging design where great opportunities to emphasize sustainable aspects exist. This problem sparked a desire to investigate how to optimize the communication of sustainability messages. This study thus aims to investigate how one can market sustainable aspects through packaging design, in order to establish guidelines that generate the greatest success in communication. The study treats packaging, cleaning agents, design and is carried out through an experiment based on semiotics. The stimuli in the experiments took the shape of a packaging design, the design of which was crystallized through an initial design process. Trusted theories, previous research and the experiment formed the foundation of the guidelines presented in the conclusion. The results show that the type of communication that works best varies depending on message, context and prior knowledge. / Människors behov av konsumtion har lett till hastigt eskalerande problem som påverkar djur och natur. Marknadens svar på miljöhoten är bland annat ökat intresse för hållbarhet och, i den mån det är möjligt, exkluderandet av toxiska produkter. En stor del av marknadsföringen sker genom förpackningsdesign där stora möjligheter att betona hållbara aspekter finns. Ur denna problematik föddes lusten att vilja ta reda på hur en optimerar kommunikationen av hållbarhetsbudskap. Den här studien syftar således till att undersöka hur en kan marknadsföra hållbara aspekter genom förpackningsdesign, för att sedan fastställa riktlinjer som genererar störst framgång i kommunikationen. Studien behandlar förpackningar, rengöringsmedel, design och utförs genom ett experiment med grund i semiotik. Experimentens stimuli tog formen av en förpackning, vars utformning utkristalliserades genom en inledande designprocess. Betrodda teorier, tidigare forskning och experimentet ligger till grund för de riktlinjer som presenteras i slutsatsen. Resultatet visar att kommunikationstypen som fungerar bäst varierar beroende på budskap, kontext och förkunskaper.

There is no consensus in the research on whether ecologically sustainable properties are economically favorable for real estate companies. Environmental investments and ecologically sustainable properties are often associated with high costs in relation to the return. Due to this, there is a perception that environmental investments are not financially sustainable. A too long time horizon between the initial environmental investments and the visibility of the economic return complicates the incentives for ecological sustainability. Other researchers, on the other hand, say that the notion that environmental investments are not financially sustainable is a flawed notion. In the long term, ecological sustainability work can contribute to cost minimization and increased productivity of employees. Other indirect benefits are, for example, reputation and the ability to retain a loyal workforce and prepare for future possible austerity measures. In light of this ambiguity, essays are intended to examine whether real estate companies consider it economically advantageous to conduct ecological sustainability work for commercial properties. After conducting interviews with real estate companies, the essay authors were able to state that the financial attitude towards ecological sustainability work is positive. The real estate companies take a long-term perspective when assessing the consequences of green investments. In addition to previous research in the subject, the theoretical focus focuses on institutional logic that addresses decisive factors in decision-making regarding investments that can harmonize or collide in different situations. The theory becomes relevant to the thesis 'subject area when it comes to the real estate companies' willingness to behave ecologically sustainable and at the same time achieve financial stability. Keywords: Ecological sustainability, economic consequences, real estate, environmental certification

Title: The real estate company's actions based on sustainable urban development: A study of how the economic dimension is considered in refurbishment project Authors: Ajla Bekic and Rojda Taher Keywords: Sustainable urban development, economic sustainability, the million program, UN-Habitat Problem description: How can UN-Habitat's five principles for sustainable urban development help real estate companies to think strategically about economic sustainability? How is the economic sustainability affected by the conversion of tenancies into condominiums and proprietorship in connection with the refurbishment of million program areas? Purpose: The purpose of the study is to understand how economic sustainability is considered in urban development projects and analyse how sustainability is affected by a conversion Methodology: In the study, a deductive research approach has been adopted. Furthermore, a qualitative study was conducted with the help of semi-structured interview guides to achieve open dialogues with all respondents Conclusion: The result of this study shows that economic sustainability is considered in urban development projects when balancing with the ecological and social dimension. The theories UN-Habitat and evidence-based work procedure are a guidance to a sustainable urban development in million program areas. The transformation process is possible in million program areas, but financial obstacles can be identified, which calls for a sustainable way of working. / Titel: Fastighetsbolagets agerande utifrån hållbar stadsutveckling: En studie om hur den ekonomiska dimensionen beaktas i upprustningsprojekt Författare: Ajla Bekic och Rojda Taher   Nyckelord: Hållbar stadsutveckling, ekonomisk hållbarhet, miljonprogrammet, UN-Habitat Problemformulering: Hur kan UN-Habitats fem principer för hållbar stadsutveckling hjälpa fastighetsbolag att tänka strategiskt kring ekonomisk hållbarhet? Hur påverkas den ekonomiska hållbarheten vid ombildning av hyresrätter till bostadsrätter och äganderätter i samband med upprustning av miljonprogramsområden? Syfte: Syftet med uppsatsen är att förstå hur den ekonomiska hållbarheten beaktas i stadsutvecklingsprojekt och analysera hur hållbarheten påverkas av en ombildning. Metod: I studien har en deduktiv forskningsansats antagits. Vidare har en kvalitativ studie genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuguider i syfte att åstadkomma öppna dialoger med samtliga respondenter Slutsats: Resultatet av denna studie påvisar att ekonomisk hållbarhet beaktas i stadsutvecklingsprojekt vid balans med den ekologiska och sociala dimensionen. Teorierna UN-Habitat och evidensbaserat arbetssätt är en vägledning till hållbar stadsutveckling i miljonprogramsområden. Ombildningsprocessen är möjlig i miljonprogramsområden men ekonomiska hinder kan identifieras, därav uppmanas ett hållbart arbetssätt.

Under de senaste åren har e-handelns omsättning ökat drastiskt, där coronapandemin kan ses som en bidragande faktor till detta. Utvecklingen har skapat fördelar och möjliggjort för mindre aktörer, så kallade mikroföretag, att ta del av den höga tillväxten. Hållbarhet är ett ämne som alltmer influerar dagens samhälle, vilket tillsammans med en allt starkare e-handel har bidragit till en ökad efterfråga bland konsumenter gällande hållbarhet inom e-handel. Ett sätt företag kan agera hållbart är genom att arbeta med hållbarhetskriterier i leverantörsvalet. Företag har främst fokuserat på de ekonomiska kriterierna men på senare tid har även de miljömässiga och sociala hållbarhetskriterierna blivit av intresse. De sociala och miljömässiga hållbarhetkriterierna har påvisats vara svåra att kombinera med de ekonomiska. Svårigheten att kombinera de olika kriterierna gör leverantörsvalet till en komplex process för företag som avser göra hållbara leverantörsval. Denna uppsats ämnar besvara följande frågeställning: Vilka förutsättningar och hinder finns det för snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel att arbeta med hållbarhetskriterier vid val av leverantör? Vi ansåg att kvalitativ forskningsdesign i kombination med en explorativ forskningsstrategi var lämplig för att skapa en djupare förståelse om den valda forskningsfrågan. Eftersom uppsatsen utgick från empiri för att skapa teori användes en induktiv ansats. Semi-strukturerade intervjuer användes vid insamlingen av data. Dessa visade att medvetenheten när det gäller hållbarhet hos respondenterna var hög, dock mest fokuserad på den miljömässiga hållbarheten. Det framkom av resultatet att företagens hållbarhetsarbete till stor del var begränsat och mest fokuserat på den miljömässiga hållbarheten. Empirin visade att de undersökta företagen inte arbetar efter en standardiserad inköpsprocess. Vidare använder företagen till stor del inte nedskrivna och standardiserade kriterier som grund för leverantörsval. Eftertraktade kriterier vid leverantörsval var kostnad, kvalitet, transparens och god kommunikation. Utifrån analysen av empirin identifierades det att det finns förutsättningar och hinder för mikroföretag att arbeta med hållbarhetskriterier. Där en förutsättning var att använda sig av resurseffektiva hållbarhetskriterier vid leverantörsvalet i form av certifieringar. Ett betydande hinder som urskildes var att bristfälliga resurser hindrade dem att arbeta med hållbarhetskriterier. Således är en slutsats som kan dras att företagen ser potentialen av att arbeta med hållbarhetskriterier men att finns behöver mer resurser i form av kunskap, personal och ekonomi för att möjliggöra dessa. En praktisk rekommendation från uppsatsen är att ett enkelt och vanligt sätt att arbeta med hållbarhetskriterier i leverantörsvalet är genom användandet av certifieringar och andra resurseffektiva hållbarhetskriterier.

Syfte: Denna studie ämnar belysa om svenska klädesföretags hållbarhetsrapporters kvalité med utgångspunkt från Global Reporting Initatives (GRI) sex principer. Metod: Studien är en dokumentär forskning och tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi med inslag av kvantitativa strategier i studiens innehållsanalys. Studiens empiri har utformats genom att koda fem hållbarhetsrapporter med inspiration av GRI:s sex principer. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att principen, När redovisningen ska avges, hade minst skillnader mellan hållbarhetsrapporterna och hade högst resultat utav samtliga principer. Den principen med mest skillnader var Balans och hade det lägsta resultatet av samtliga principer. Studiens slutsats är att det finns mer likheter än skillnader mellan hållbarhetsrapporternas kvalité. Kvalité i hållbarhetsrapporter är flerdimensionellt, vilket innebär att kvalité i rapporter måste bedömas med hjälp av ett flertal faktorer och kan uppfattas och tolkas olika beroende på situation och rapportens ämnade funktion.

Syftet med studien var att undersöka om konsumenters attityd till ett företag påverkas avföretagets ägare och vad utifrån trekomponentsmodellen som påverkar attityden. Det somundersöks är om konsumenter, med visst intresse för hållbarhet, ändrar attityd till ett företagnär det företaget får nya delägare vars verksamhet inte går i linje med företagets hållbara arbete.Oatly är ett företag som lägger stor vikt vid sitt hållbara arbete och används i denna studie somett exempel för att undersöka hur konsumenter reagerat när de kritiserade bolagen ChinaResources och Blackstone blev delägare i Oatly. Kritiken grundades i anklagelser om derasmedverkan till brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring. Undersökningen baseras påtio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter som vid några upprepadetillfällen handlat något från Oatly och har visst intresse för hållbarhet. Det studien kommerfram till är att konsumenters attityd till ett företag kan påverkas av de ägare företaget har.Studien visar detta genom exemplet med Oatly då sju av de tio respondenternas attityd till Oatlyförändrades till det negativa efter att framförallt Blackstone blev delägare i Oatly. Ingen avrespondenterna anser att Oatlys ägare är hållbara baserat på deras uppfattning om ägarna. Fören majoritet av respondenterna lägger det grunden för attityden till Oatly utifrån den kognitivakomponenten. En majoritet av respondenterna upplever en besvikelse kopplad till Oatly baseratpå delägarnas inträde. I enlighet med den affektiva komponenten kan emotionell upplevelsepåverka attityd och köpbenägenhet. Den konativa komponenten följer till viss del de tvåtidigare i form av att konsumtionen av Oatly påverkades till det negativa för åtta avrespondenterna. Av respondenterna är det två som helt slutat konsumera Oatlys produkter ochde som fortsätter trots en negativ generell attityd förklaras genom den konativa komponentendär faktorer kan vägra tyngre än intentionen att handla på ett visst sätt.

Bakgrund Av maten vi äter importeras 45 % från andra länder. Matproduktionen står idag fören betydande andel av klimatpåverkan, och en stor del av de livsmedel som konsumeras iSverige har orsakat sin klimatpåverkan utanför landets gränser. För att nå de Förentanationernas (FN) klimatmål för en hållbar utveckling utan att kommande generationermissgynnas krävs förändringar vad gäller livsmedelssystemen. Svenska livsmedel har jämförtmed importerade en lägre miljöpåverkan. Att i högre grad välja svenska livsmedel bidrar tillatt den inhemska livsmedelsproduktionen stärks och kan utvecklas.Syfte Syftet med studien var att undersöka om matens ursprung är av betydelse vid yngrevuxnas val av livsmedel. Metod En webbaserad enkät om ursprungets betydelse vid valet av livsmedel publicerades påFacebook. Inklusionskriterierna var att deltagaren skulle vara mellan 18-30 år och bosatt iSverige. Insamlad data analyserades och statistiska jämförelser gjordes mellan val avlivsmedel, kön, utbildningsnivå och inkomstnivå. Skillnadstest för icke-parametrisk datagenomfördes. Data är även visad med deskriptiv statistik. Resultat I studien deltog 110 respondenter. Majoriteten av respondenterna ansåg att det varväldigt viktigt att animalier kommer från Sverige medan det var mindre viktigt vid köp avfrukt och grönsaker. Pris och ursprungsland (från Sverige) var de två främsta faktorerna sompåverkade deltagarnas livsmedelsval. Det fanns vissa signifikanta skillnader mellan val avlivsmedel och inkomstnivå. Slutsats Ursprungslandet är av betydelse vid livsmedelsval och intresset för svenskalivsmedel finns samtidigt som pris och socioekonomiska faktorer inverkar. Resultat frånstudien stödjer vikten av att öka kunskapen om fördelarna att välja lokala och svenskalivsmedel och är av betydelse för bland annat livsmedelsproducenter, kostvetare och politikersom behöver finna lösningar för att uppnå FN:s uppsatta klimatmål.

No description available.

Syfte:            Att utifrån ett CSR-perspektiv undersöka hur lastbilsförarna i ett mindre åkeri upplever att organisationen arbetar med den sociala hållbarheten.  Metod:         Som datainsamlingsmetoder till denna studie har en kvantitativ survey samt en kvalitativ semistrukturerad intervju valts. Som grund till empirin har 12 lastbilsförare svarat på frågeformuläret till surveyn samt en chef har blivit intervjuad. Teori:           Studiens teoretiska referensram bygger på CSR, arbetsmiljö, hygienteori samt COPSOQ. Slutsats:       Vi har funnit att lastbilsförarna i denna studie upplever att organisationen      arbetar väl med sitt CSR arbete.