SAMMANFATTNING TITEL: Den glömda marknadsföringen KURS: Företagsekonomi III – Examensarbete FÖRFATTARE: Erika Nilsson och Mikaela Videfors HANDLEDARE: Miralem Helmefalk EXAMINATOR: Leif V Rytting NYCKELORD: Marknadsföring, grön marknadsföring, CSR, miljö, hållbarhet, digital marknadsföring, hotell. SYFTE & FORSKNINGSFRÅGA: Studiens syfte är att undersöka hur hotell i Kalmarregionen arbetar med hållbarhet och hur det förmedlas genom deras marknadsföring. Samt att klargöra bakomliggande skäl till varför hotell arbetar med hållbarhet och hur detta gynnar dem. Uppsatsens forskningsfråga är följande: Vad präglar hotells engagemang i hållbarhetsfrågor och hur förmedlas det genom deras marknadsföring? METOD: Studien utgår från en kvalitativ metod med en induktiv ansats som till en viss del även präglas av deduktiva inslag. Studiens empiriska data har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer från åtta intervjupersoner. RESULTAT: Vid jämförelsen av empiri och teori uppfattar vi att det finns mestadels likheter och få olikheter. Samtliga visar ett miljömässigt ansvar och beskriver resultaten som ekonomiskt givande vilket även teorin stödjer. Det bekräftas även att digital marknadsföring är den mest förekommande och effektiva marknadsföringen inom hotellbranschen, vidare ses även sociala medier som mycket viktig. Dock marknadsför inget av hotellen deras arbete med hållbarhet, vilket motsäger teorin om hur pass viktigt det är. SLUTSATSER: Det framgår att samtliga hotellkedjor i studien aktivt arbetar med och prioriterar miljön, medan de mindre enskilda hotellen däremot fokuserar mer på att erbjuda en bra upplevelse till ett bra pris men har ännu inte inkorporerat ett hållbart arbetssätt. Vi ser även att anledningen till att hotell arbetar med hållbarhet är för att de vill ta ansvar för sitt företags påverkan på miljön. Vi har även kommit fram till att samtliga hotell inte marknadsför sitt hållbarhetsarbete då de inte anser att det är en konkurrensfördel. Dock anser vi att hållbarhet bör marknadsföras på de kanaler som har visat sig effektivast för hotell.

Ökad folkmängd och infrastruktur skapar alltmer behov av godstransport. Godstransporter är en väsentlig del av samhällsutvecklingen och kommer alltid att vara. Men tyvärr medför det negativa belastningar på miljön. Dock finns det teorier som säger att det finns samband mellan fyllnadsgraden och antalet lastbilar. Att effektivisera fyllnadsgraden är att minska antalet lastbilar som eventuellt leder till mindre miljöbelastningar. Syftet med studien är att undersöka korrelationen mellan lastbilstrafiken och dess fyllnadsgrad. Vidare är syftet att föreslå en lösning till att optimera fyllnadsgraden för lastbilar. För att få ett omfattande perspektiv kring problematiken och föreslå ett tillämpbart koncept inom projektets ramar, avgränsas studien till godstransportsektorn i Göteborg. Motiveringen till den geografiska avgränsningen är med hänsyn till Göteborgs vision att bli Nordens logistikcentrum 2035 (Trafikkontoret, 2014). Projektet är därav begränsat ytterligare till lastbilar som står för ca 30 procent av växthusgasutsläppen (Naturvårdsverket, 2020). Statistiken från trafikanalys om lastbilar (Trafikanalys, 2021) blev grunden till konstaterandet att fyllnadsgraden inte utnyttjas fullt och därför behöver effektiviseras. Den kvalitativa metoden “semistrukturerad intervju” hölls med Trafikkontoret och några aktörer inom transportsektorn, vilka kom att bli Derome och Bring, för att ytterligare kartlägga var exakt i värdeflödet bristen ligger. Projektets frågeställningar är konstruerade utefter samhällets behov och dagens bekymmer som även kan påverka framtida generationer. Underlag till projektets resultat är kvalitativ och kvantitativ insamlad data. Resultatet av studien visade sig att dålig fyllnadsgrad, samt frekventa tomkörningar av lastbilar ökar transportsträckorna som leder till miljöbelastning. En lösning är att optimera fyllnadsgraden och minska tomkörningar hos lastbilstransport, vilket görs genom samlastning som denna studie föreslår. Samlastning (Figur 3) minskar lastbilarnas transportsträckor och effektiviserar godstransporters värdeflöde. Konceptet leder till mindre buller, emissioner, skadliga partiklar, slitage och trafikering, utan att ha en negativ påverkan på näringslivet. Studien är generell och riktar sig till alla berörda aktörer och myndigheter som berörs av transportbranschen, speciellt lastbilstransporter, och som ett underlag till deras uppsatta miljömål och en potentiell strategi för en hållbar transport. / The increasing population and infrastructure development creates need for more demands and supplies, which eventually leads to increase in transport movements. Freight transport have become an essential part of the rapidly growing communities, but unfortunately entails the negative impact on environment as well. The purpose of this project is to find the correlation between fright transport and its loading factor. Furthermore, the purpose is to suggest a solution for optimizing the loading factor in fright transport. In order to gain a comprehensive perspective on the subject and suggest an applicable solution within the projects framework, this project is limited to optimization of freight transport sector in Gothenburg. The motivation for the geographical delimitation is, regarding to Gothenburg's vision to become the Nordic logistics center 2035 (Trafikkontoret, 2014). This project is further limited to transport by road, which often are trucks. The motivation for this delimitation is, transport by roads being responsible for almost 30 percent of greenhouse gas emissions (Naturvårdsverket, 2020). The statistical data from “Trafikanalys” on trucks (Trafikanalys, 2021) is the basis for stating that loading factor in freight transport is not efficient and needs to improve. Interviews were held with the Swedish transport agency “Trafikkontoret” and other suppliers in the transport branch to further map where exactly in the value chain lies the shortcomings. The project's issues are constructed according to society's needs and current concerns that may also affect future generations and the basis for the project's results are the qualitative and quantitative data collected. This project's issues are constructed according to society's needs and current concerns that may also affect future generations and the basis for the project's results are the qualitative and quantitative data collected. The result of this study shows that poor utilization of truck´s capacity and frequent empty rides of trucks increase the quantity of transports by trucks which eventually leads to negative environmental impacts. A solution is improving the capacity utilization and reducing empty rides of transports by trucks which could be achieved by co-loading that this project suggests. Co-loading (Figure 3) Improves capacity utilization and improves the value chain of freight transport which eventually leads to less noise, less emissions, less production of harmful particles from trucks, less traffic caused by trucks etc. without having a negative impact on the efficiency. This report in general, is aimed to aid all relevant suppliers and authorities in the transport industry and can be used as a basis for their set environmental policies and potential strategy towards sustainability.

EU har som mål att bli klimatneutralt år 2050 och för att uppnå detta mål har ett flertal krav för företag som verkar inom EU tagits fram. Den 21a april 2021 meddelade Europeiska kommissionen att de beslutat om ett kommande åtgärdspaket vilket ämnar att styra kapital mot hållbara investeringar och som ska underlätta för investerare. Denna studie undersöker genom en eventstudie hur den svenska aktiemarknaden emottog pressmeddelandet. Studien finner en positiv avvikelseavkastning vilket går emot den uppställda hypotesen och tidigare studier vilka observerat en negativ reaktion. Resultatet är dock inte statistiskt signifikant, vilket tros bero på oenighet av konsekvenserna av åtgärdspaketet, eller att information om åtgärdspaketet redan nått marknaden. Vidare finner studien delvis stöd för samband mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning genom t-test mellan företag som har höga/låga ESG-poäng, detta samband bekräftas inte i efterföljande regression. Vid jämförelse mellan branscher syns det att avvikelseavkastningen skiljer sig åt mellan dessa. Resultatet från studien tyder på att ESG-betyget har betydelse för företag.

Bakgrund Cirka 20–30% av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från livsmedelssektorn. I dagsläget serveras två miljoner måltider inom skola och förskola dagligen. Det finns stora möjligheter att reducera växthusgasutsläppen med hjälp av hållbara skolmåltider.   Syfte Syftet var att undersöka hur kostverksamheter inom förskola och skola i Sveriges kommuner arbetar med hållbara livsmedel. Metod En kvantitativ metod användes där data samlades in via en webbenkät som mejlades ut till kostchefer inom förskola och skola i 285 av Sveriges kommuner. Indelningen av kommuner gjordes med hjälp av Sveriges kommuner och regioners kommungruppsindelning. Enkätfrågorna berörde målsättningar, aktuella inköp och hinder avseende ekologiska och närproducerade livsmedel samt vegetariska rätter. Skillnader mellan kommuner av olika storlekar analyserades med hjälp av one-way ANOVA test, Kruskal-Wallis test samt Mann-Whitney U test.  Resultat Studien hade 160 deltagare och de flesta arbetade i en mindre stad/tätort eller landsbygdskommun. Målsättning och inköp av ekologiska livsmedel var högre än för närproducerade livsmedel i de undersökta kommunerna. Målsättningen för vegetariska rätter var i de flesta kommuner en dag per vecka. Det fanns skillnader i målsättning och inköp av ekologiska livsmedel mellan kommuner av olika storlekar. Det fanns inga skillnader gällande vare sig målsättningar eller inköp av närproducerat och vegetariskt.  Slutsats Kommunens storlek hade betydelse beträffande inköp och servering av ekologiska livsmedel, större kommuner hade högre mål och större andel inköp. Det var ett högre engagemang beträffande inköp och målsättningar för ekologiska livsmedel jämfört med närproducerade livsmedel och vegetariska rätter bland deltagarna. För att öka andelen närproducerade livsmedelsinköp och vegetariska rätter krävs sannolikt mer konkreta nationella riktlinjer. / Background About 20–30% of global greenhouse gas emissions come from the food sector. Currently, two million meals are served daily within preschools and schools. There are great opportunities to reduce greenhouse gas emissions by serving sustainable school meals. Objective The purpose of this study was to investigate how public meal units within preschools and schools in Swedish municipalities work with sustainable foods.  Method A quantitative method was used and data was collected through a web-based survey which was sent to managers at public meal units in 285 of Sweden's municipalities. The division of municipalities was made with Sweden's municipalities and regions municipal group division. The questionnaire concerned objectives, current purchases and obstacles regarding organic and locally produced foods as well as vegetarian dishes. Differences between municipalities of different sizes were analyzed using one-way ANOVA test, Kruskal-Wallis test and Mann-Whitney U test. Results There were 160 respondents who participated, most of whom worked in a small town/urban area and a rural municipality. Targets and purchases of organic food were higher than for locally produced food in the municipalities surveyed. The goal for serving of vegetarian dishes was in most municipalities one day a week. There were differences in the targeting and purchase of organic food between municipalities of different sizes. There were no differences regarding targeting and serving of locally produced food and vegetarian dishes. Conclusion The size of the municipality was important in terms of purchasing and serving organic food, larger municipalities had higher goals and a larger proportion of purchases. There was a higher level of commitment regarding purchases and goals for organic food than for locally produced foods and vegetarian dishes among the participants. In order to increase the proportion of locally produced food purchases and vegetarian dishes, more concrete national guidelines are likely to be required.

I den här studien har författaren valt att undersöka om yttertaket kan användas som ett verktyg för att möta en del av de klimatförändringar som förväntas ge oss ett alltmer extremt klimat med längre perioder av torka och kraftiga vindar som följd.Vilket takmaterial lämpar sig bäst utifrån ett hållbarhetsperspektiv och vilket takmaterial lämpar sig bäst för montage av solceller är några av de frågeställningarna som författaren ställt sig. Studien belyser 5 olika takmaterial och går igenom dess historiska perspektiv och presenterar dess tekniska egenskaper. De takmaterial som valts till studien är plåttak, tegeltak, papptak, skiffertak och gröna tak. Externalivscykelanalyser har använts för att ta fram klimatdata om de olika takmaterialen och har avgränsats till takmaterialets tillverkningsprocess.Författaren har använt sig av litteraturstudier och ett frågeunderlag för att komma fram till sitt resultat. Utifrån resultatdelen och diskussionen i studien kommer författaren fram till några av dessa slutsatser att val av takmaterial styrs utifrån lutningen på den underliggande takkonstruktionen. Att gröna tak kan bidra till att förbättra effektiviteten hos solceller på tak och skyddar det underliggande tätskiktet vilket är en stor hållbarhetsaspekt. Att valet av takmaterial skall göras med omsorg då varje byggnad har sina unika förutsättningar och hänsyn bör tas både till hållbarhet, estetik och tekniska förutsättningar.I praktiken kan denna rapport användas som ett underlag för att jämföra olika takmaterial med varandra gällande hållbarhet och för att hitta ett takmaterial där ett långsiktigt alternativ efterfrågas.

Inom samhällsplanering är social hållbarhet ett framväxande koncept som allt oftare används för att forma beslut om exempelvis stadsutveckling och förnyelseprojekt. Det anses dock som ett ovisst begrepp vars innebörd har tolkats och diskuterats väl inom forskningen. Däremot har mindre fokus lagts på hur man i praktiken uppfattar och tolkar dess betydelse. Den här uppsatsen har därmed fokuserat på hur man i praktiken uppfattar social hållbarhet, där syftet varit att undersöka hur planerare uppfattar social hållbarhet i samhällsplaneringen. Tidigare forskning och teorier kring social hållbarhet och urban social hållbarhet har använts för att diskutera det insamlade materialet. För att besvara syfte och frågeställning användes sedan kvalitativ metod där sju stycken intervjuer genomfördes med planerare från sex olika kommuner. Utifrån det drogs slutsatserna att planerarna främst kopplade likvärdig tillgång till plats och service samt delaktighet till social hållbarhet. Planerarna diskuterade även resursfördelning utefter behov, trygghet samt goda mellanmänskliga relationer. Social hållbarhet sågs även som förenad och i samverkan med ekologisk och ekonomisk hållbarhet. I implementeringen av social hållbarhet upplevde planerarna att det finns ett gap mellan strategi och genomförande och man upplevde även utmaningar med dess implementering i planeringen på grund av begreppets ovissa karaktär.

Flow cytometric methods are used to count leukocytes in quality control (QC) of blood components using the LeucoCount method. This involves using fluorescent dyes that bind to DNA/ RNA in combination with TruCount tubes. Flow cytometric can also be used to analyze lymphocyte subpopulations using the BD MultitestTM 6-color TBNK reagent and TruCount tubes. The study aimed to evaluate the stability of leukocyte counting QC samples and blood samples for lymphocyte subpopulation analysis within 48 hours of collection. In this study 10 erythrocytes concentrates, 10 thrombocytes concentrate, 10 blood doner samples and 14 patient samples was collected. The results showed that both the QC samples and patient samples can be stored for up to 48 hours without significant changes. Some variation was observed between the analysis conducted at 4, 24 and 48 hours, possibly due to instrument variation and manual gatening. However, statistical tests indicated no significant differences aiming the time points. Therefore, samples can be reliably analyzed within 48 hours from the time of collection.

När en stor aktör definierar krav på hållbarhet, så måste även små och medelstora företagförhålla sig till dessa för att vara konkurrenskraftiga. Leverantörskedjor är ofta komplexakedjor med flera olika intressenter med olika åsikter och värderingar, och ju fler nivåer enkedja har, desto mer komplexa blir processerna i kedjan. I en kedja med olika tolkningar avvad hållbarhet är, försöker småföretag att minska kostnader, bygga relationer och samtidigtanpassa sig till en aktör som strävar efter att bli mer hållbar, vilket innebär att komplexitetenökar ännu mer. Syftet med denna studie är att identifiera vilka typer av problem, relaterade tillhållbarhet, som finns för småföretag att hantera i en leverantörskedja, och med teorier omhantering av hållbara leverantörskedjor och wicked problems, analysera hur dessa problemuppfattas och hanteras. Med en kvalitativ ansats och med semistrukturerade intervjuerintervjuades fyra olika småföretag i norra Sverige som alla är en del av en leverantörskedjamed en stor aktör. Tematisk analys användes för att sortera empirin. Resultatet visar att det ärsvårt att definiera vad hållbarhet betyder, att det finns utmaningar i att balansera ekonomiskaöverväganden och hållbarhet, att det inte finns några tydliga hållbarhetskrav inomleverantörskedjan samt att samarbetet kring hållbarhet inom leverantörskedjan är lågt.Framtida forskning skulle kunna ge uppmärksamhet åt potentiella strategier och modellersom främjar samarbete inom leverantörskedjor med syfte att bli mer hållbara. Nyckelord: Hållbarhet, leverantörskedjor, småföretag, wicked problems

Med en ökad urbanisering och en klimatkris världen över utmanas Sveriges kommuner att expandera på ett hållbart sätt. Syftet i denna studie är att undersöka vilka målkonflikter som kan uppstå mellan de olika dimensionerna av hållbarhet under planeringen av nya stadsdelar samt hur dessa hanteras. Genom en fallstudie av Rosendalsområdet i Uppsala kommun undersöks detta med avstamp i de tre hållbarhetsdimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet genom en dokumentanalys av ett planeringsdokument samt intervjuer med sex olika nyckelpersoner från kommunen. De arbetade utifrån planeringsdokument snarare än direkt utifrån hållbarhetsmål kring dimensionerna. Däremot genomsyrade hållbarhetstänket hela processen och därmed även planeringsdokumenten. Deras huvudsakliga mål är att bygga stad men detta görs inom befintliga ramverk och enligt de regler som finns. Rosendalsutbyggnaden var ett väldigt stort projekt så det fanns konflikter och exempel på där hållbarhetsdimensionerna gick emot varandra, men dessa var anmärkningsvärt få. Dessutom var konflikterna så små att de för det mesta kunde lösas internt av tjänstepersonerna som arbetade med planerna. Sammanfattningsvis fungerar Rosendal som ett exempel på hur enkelt det kan vara att planera för stadsutveckling i ett område med goda förutsättningar, i vilket man ändå behöver ta hänsyn till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

No description available.