I syfte att säkerställa att investerare har tillräcklig tillgång till information för att kunna bedöma investeringsrisker och -möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor har EU antagit ett nytt direktiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (2022/2464) (CSRD). Direktivet introducerar skärpta krav på företags hållbarhetsrapportering och antogs i sin slutliga form den 28 november 2022 genom att Europeiska rådet gav sitt godkännande. Tidigare forskning tyder på att införandet av obligatorisk hållbarhetsrapportering kan resultera i avvikelseavkastningar på aktiemarknaden och att företags ESG-poäng kan förklara hur avvikelseavkastningen blir. Det är intressant att veta hur marknaden reagerar på beslutet att inför CSRD eftersom marknadsreaktionen säger oss något om den upplevda effektiviteten av reglerna. Med hjälp av en eventstudie undersöks den svenska aktiemarknadens reaktion på beslutet att anta CSRD den 28 november 2022. Eventstudien kompletteras av en regressionsanalys i syfte att undersöka om företagens ESG-poäng förklarar variation i avvikelsevkastning. Vi observerar en positiv avvikelseavkastning för hela urvalet som dock inte är signifikant, vilket gör att vi inte kan dra några slutsatser om aktiemarknadens reaktion. Däremot finner vi en signifikant skillnad på 10 % signifikansnivå i avvikelseavkastning mellan företag med höga ESG-poäng jämfört med företag med låga ESG-poäng. I brist på signifikanta resultat i den efterföljande regressionsanalysen kan emellertid ingen slutsats statistiskt säkerställas angående ett samband mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning heller.

Titel: Konkurrensfördelar inom industri 4.0: är hållbarhet hållbart? - En kvalitativ fallstudie  för att förstå om företags önskade värde och kunders upplevda värde sammanlänkar.  Författare: Oliver Andersson & Malte Hallgren  Handledare: Jean-Charles Languilaire  Bakgrund: Industri 4.0 innefattar automatiseringen av industrisektorn och hur maskiner, sensorer och IT-system ansluter samman. Centralt för industri 4.0 är en effektivisering genom smarta och uppkopplade system vilket är en förutsättning för att uppnå konkurrensfördelar samt tillväxt. I samband med att samhället blir mer medvetna och brydda i frågor om vilken påverkan människan har på vår planet, tillkommer både samhälleliga men också lagkrav på hållbarhetsanpassning. Trots att hållbarhet är ett koncept som växer sig starkare även bland företag och organisationer kvarstår en problematik gällande hur hållbarhet definieras samt hur det mäts. Tidigare forskning har separat studerat hållbarhet och industri 4.0, men det finns en kunskapslucka hur ämnena sammankopplas inom en svensk kontext. Utifrån bakgrunden vill författarna att denna studie ska bistå med förståelse om hållbarhet kan skapa konkurrensfördelar inom industri 4.0.  Syfte: Syftet med studien är att söka förståelse om konkurrensfördelar kan skapas genom att integrera och implementera hållbarhet i en organisation inom industri 4.0.  Problemformulering: Skapar hållbarhetsarbete värde som kan bidra till konkurrensfördel inom industri 4.0?  Metodologi & Metod: Studien använder en kvalitativ forskningsmetod där sex semistrukturerade intervjuer samt en dokumentinsamling står för den empiriska insamlingen för forskningsobjektet. Studiens forskningsansats är induktiv och för att kunna samla in material för tolkning har ett företagsfall observerats, detta gör arbetet till en fallstudie. För att kunna söka förståelse för fallet är ontologin subjektiv och epistemologin hermeneutisk.  Slutsatser: Studiens slutsatser presenterar vilken förståelse som har skapats kring om hållbarhetsarbete kan skapa konkurrensfördelar inom industri 4.0. Komplicerade värdekedjor genomsyrar industri 4.0 vilket har skapat problematik bland företag som önskar spåra hela sitt klimatavtryck samtidigt som företag får allt mer krav från intressenter att produkter ska framställas så hållbart som möjligt. Ett värdeerbjudande som bidrar till mer hållbara processer än andra alternativ väntas få en större efterfrågan. Sammanlänkningen mellan önskat värde och upplevt värde anses vara bevisad, det vill säga att hållbarhetsinitiativ för en säljande part skapar ett högre värde hos köparen. Slutsatsen kan däremot enbart dras när båda parter har en önskan om hållbara processer och en likvärdig definition av begreppet.

Projektet har inspirerats av metabolic food waste, även kallat MFW, som är ett mått för överkonsumtion av mat i koldioxidekvivalenter. I det här projektet har jag genomgått en designprocess för att ta fram ett produktkoncept som syftar till att hjälpa människor tillaga lagom mängder mat utav olika livsmedel för att minimera belastningen på miljön. Observationer, kartläggning, idégenerering, prototyper och visualiseringar med mera har genomförts i syfte att utveckla ett produktkoncept som används under matlagningsprocessen. Projektet resulterade i konceptet Eco board, vilket är ett kit med fyra olika skärbrädor som täcker fyra olika livsmedelskategorier: grönsaker, frukt, fullkorn och animaliska produkter. Genom en markering på skärbrädans yta visas på ett ungefär hur mycket mat som borde tillagas för att användaren ska kunna äta en hälsosammare mängd mat med minst möjliga miljöbelastning.

Idag finns det två typer av hållbarhetsrapporter. De lagstadgade och de frivilligt upprättade. Dessa rapporter granskas i sin tur i olika utsträckning av revisorer. Revisorer granskar idag inte lagstadgade hållbarhetsrapporter utan uttalar sig endast om att en sådan har upprättats enligt 6 kap. 14 § 1 st årsredovisningslagen.  Frivilligt upprättade hållbarhetsrapporter granskas idag genom en så kallad “limited assurance”, vilket är en granskning som inte är lika omfattande som en revision. De frivilligt upprättade rapporterna är upprättade enligt en rapporteringsstandard där den mest förekommande inom den svenska stål- och gruvindustrin är idag GRI (Global Reporting Initiative). Revisorer granskar dessa rapporter utifrån FAR:s vägledning RevR 6 och ISAE 3000 (omarbetad).  EU har genom EU:s gröna giv etablerat en handlingsplan för den gröna omställningen. I den handlingsplanen ingår en ny standard för rapportering av hållbarhet. Denna kallas för CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). CSRD kommer successivt att implementeras och kommer att börja gälla under räkenskapsåret 2024 och ersätter det tidigare NFRD. Syftet med CSRD är få fler företag att hållbarhetsrapportera, att göra hållbarhetsrapporter mer likvärdiga, öka transparensen och jämförbarheten mellan företag.  Denna studie syftar till att undersöka hur revisorer granskar hållbarhetsrapporter från den svenska stål- och gruvindustrin och hur granskningen kan komma att förändras i samband med implementeringen av CSRD. Studiens syftar också till att utreda CSRD:s inverkan på hållbarhetsrapporter och huruvida CSRD är tillräckligt för att åtgärda de brister som förekommer i dagens hållbarhetsrapporter.  Studien är kvalitativ och metoden för att undersöka ovanstående är intervjuer med revisorer som arbetar med att granska hållbarhetsrapporter. Totalt genomfördes åtta intervjuer med revisorer från olika byråer. Resultatet från intervjuerna visade att det i stora drag inte finns några större meningsskiljaktigheter mellan revisorer om hur CSRD kommer att påverka hållbarhetsrapporter i framtiden.  Resultatet analyserades med hjälp av det teoretiska ramverket bestående av Carrolls CSR-pyramid, agentteorin, legitimitetsteorin och intressentteorin. Studiens slutsatser är att revisorers metodik inte kommer att förändras nämnvärt. Däremot kommer dagens rapporteringsstandarder, såsom GRI, att bytas ut. Samtidigt kommer revisorernas vägledning, idag ISAE 3000, att bytas ut. Revisorerna är överens om att CSRD kommer att bidra till att hållbarhetsrapporter blir mer jämförbara och att granskningen av dessa kommer att bli mer omfattande eftersom mängden information som rapporteras kommer att mångdubblas. CSRD kommer också bidra till ökad transparens och det kommer bli svårare för företag att framöver hålla på med greenwashing. Slutligen kommer revisorer behöva utarbeta en ny praxis för vad som är en godkänd hållbarhetsrapport och inte.

Denna studie undersöker kopplingen mellan Environmental, Social, Governance (ESG) och kapitalkostnad under perioden 2002–2021 för de 102 mest handlade aktierna på OMX Stockholm. Genom inhämtning av ESG-betyg för de svenska bolagen och genom att använda en modell för implicit kapitalkostnad, finner vi att ett högre ESG-betyg resulterar i lägre kapitalkostnad. Det finns även indikationer som tyder på att det negativa sambandet mellan ESG-betyg och kapitalkostnad blivit starkare med tiden samt att det finns stora skillnader mellan branscher. Företag inom branscherna konsumenttjänster, basmaterial och hälsovårdsbolag gynnas av att förbättra sina ESG-betyg. Å andra sidan pekar resultaten på att energi- och finansbolag snarare bör verka för att hålla nere ESG-betyget i syfte att inte drabbas av högre kapitalkostnad. Implikationer av studien är att kapitalmarknader i vissa fall tycks kunna reglera sig själva för att nå en grönare omställning och i andra fall inte.

Forskning som applicerar nyinstitutionell teori för att förstå företags strategiska kommunikation, är begränsad och så är även studier av strategisk hållbarhetskommunikation på företag som är verksamma inom olika industrier. Med den bakgrunden ämnar denna studie att, utifrån en nyinstitutionell ansats, jämföra två företags strategiska kommunikation av hållbarhetsfrågor och analysera hur den påverkas av omvärldens krav, förväntningar och påtryckningar. De företag som valdes för studien verkar inom textil- och stålindustrin, två omtalade industrier sett till deras miljöpåverkan. Studien använder en kvalitativ metod, i form av tematisk textanalys, som studerar respektive företags hållbarhetsrapport från år 2021. Resultatet av studien fann att miljöregleringar, i kombination med viljan att vara legitim till viss del ligger till grund för utformningen av företagens hållbarhetskommunikation. Det återfanns många likheter i företagens hållbarhetskommunikation, trots att de är verksamma inom olika industrier. Utifrån de konstaterade likheterna föreslås att nyinstitutionell teori möjligen kan förklara de tendenser av likriktning som påträffats i företagens strategiska hållbarhetskommunikation, trots att de inte befinner sig i samma organisatoriska fält.

Hållbar citylogistik är ett betydande och aktuellt ämne inom dagens samhälle. Med urbaniseringens framfart och invånares ökande konsumtionsmönster har frågor relaterade till godshantering fått ökad betydelse. För att möjliggöra fortsatt tillväxt i städer är det av vikt att effektivisera dagens citylogistik. Det kommer ställas högre krav både på privata aktörer och myndigheter samt påverka hur deras verksamheter bedrivs. Tidigare har strategier för samlastning implementerats med varierande framgång. Ett gap i forskningen har däremot identifierats när det kommer till att organisera konceptet samlastningscentral genom ett privatoffentligt partnerskap för en hållbar citylogistik.  Syftet med den här studien är att öka förståelsen hur hållbara samlastningscentraler kan organiseras genom ett privatoffentligt partnerskap. En avgränsning har genomförts mot Umeå och för att lyckas uppfylla studiens syfte har en kvalitativ fallstudie utförts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts mot två populationer, privata aktörer och myndigheter.  Resultaten från studien visar att privatoffentligt partnerskap är ett användbart samarbete för att dela kunskap och erfarenheter för att tillsammans tillgodose privata aktörer och myndigheternas mål med sina verksamheter. Efter analys av intressenternas syn på konceptet samlastningscentral kan det konstateras att de ser en gemensam vinning ur ett ekonomiskt- och ett miljömässigt perspektiv som talar för en organisering. Studien har även kunnat belysa de olika värderingar som myndigheter och privata aktörer lägger på de olika perspektiven inom TBL. Deras åtskilliga värderingar medför risk för att konflikter uppstår och att det kan vara anledningar till att diskussionen inte förekommer i dagsläget trots att de ser liknande långsiktiga fördelar med konceptet. Dessutom har studien identifierat intressenternas hinder och drivkrafter vilket de ser utifrån två tidsperspektiv. Drivkrafter ses som långsiktiga positiva effekter av en organisering samtidigt som hinder är vad som måste hanteras för att möjliggöra konceptet. Utifrån de hinder och drivkrafter som identifierats kunde en modell utformas för att illustrera vilka förutsättningar som krävs för en organisering samt vilka verktyg som kan hjälpa att uppnå förutsättningarna.

Fastighetsbranschen är en av de sektorer som har störst påverkan på miljön,men under senaste åren har det gjorts stora satsningar för att hitta mermiljövänliga lösningar. Medvetenheten kring hållbarhet hos investerare ochhyresgäster har ökat tillsammans med krav och riktlinjer från EU. Eftersom efterfrågan hos hyresgästerna ökar behöver investerare anpassa utvecklandet avsina projekt efter deras önskemål. Tidigare har det varit svårt för värderare att utläsa om gröna byggnader kan medföra högre ekonomiska värden. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen kring hur hållbarhet, och i synnerhet miljömässig hållbarhet, värdesätts vid kommersiella fastigheter - både genom värderares och investerares perspektiv. För att belysa detta har vi i teorikapitlet tagit fram tidigare forskning inom områdena värdering, investering,miljöcertifieringar och hållbar utveckling.Studien har en kvalitativ ansats och är genomförd med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna består av värderare inom den kommersiella marknaden samt investerare hos tre olika fastighetsbolag. Respondenterna har olika upplevelser av gröna byggnader eftersom de verkar i olika regioner med skilda förutsättningar. Resultatet visar att det finns en viss skillnad mellan hur investerare och värderare beaktar egenskaper hos gröna byggnader. Gemensamt finns en positiv inställning till gröna byggnader och deras framfart på marknaden. Det kan även utläsas att värderare har svårigheter att värdesätta många av egenskaperna. Däremot menar värderare att marknadsvärdet på gröna byggnader bör bli högre under kommande år, medan investerare redan ser ett högre värde.

För att kunna nå de globala hållbarhetsmålen samt möta dagens och framtidens utsläppskrav av koldioxid behöver ny kunskap inom klimatpåverkan för avloppsreningsverk minskas. Svensk Vattens klimatberäkningsverktyg är tillgängligt för alla avloppsreingsverk och dricksvattenverk i Sverige. Genom att mata in mätdata från avloppsrneingsverk i klimatveräkningsverktyget kan en fingervisning kring hur omfattande avloppsreningssverket klimatpåverkan är samt var i processerna den största påverkan sker. Genom att arbeta med klimatveräkningsverktyget kan man hitta eventuella förbätttringsåtgärder för sitt avloppsreningsverk. Denna studie är gjord tillsammans med Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA), Helsinborgs avloppsreningsverk, Öresundsverket. Genom att använda klimatberäkningsverktyget har Öresundsverket identifierat energianvändning och direkta emissioner av lustgas och metan som de stora posterna att prioritera i sitt framtida arbete mot klimatneutral drift. Att minska el- och energianvändning kan bestå i att exempelvis installera en gasmotor för att kunna producera egen el för internt bruk samt för värmeåtervinning. En annan förbättringsåtgärd är att köpa in lustgasmätare för att kunna mäta sina lustgasutsläpp och sedan kunna investera i hållbara lösningar för utsläppen. Studien tar också upp separat rejektvattenrening, Regenerative Thermal Oxidizer (RTO) och solceller som förbättringsåtgärder för Öresundsverket. Att vara klimatneutrala till år 2030 är NSVA och Öresundsverkets mål och för att nå dit är denna studie en bra grund att stå på inför fortsatt framtida arbete.

Under miljonprogrammet på 1960- och 70-talet byggdes många bostäder under kort tid, en stor del avdessa är idag i behov av upprustning och energieffektviserande åtgärder. Samtdigt råder det idagbostadsbrist i Sverige, framför allt i storstads- och högskolekommuner. Syftet med detta arbete är attundersöka hur en kombinaton av upprustning och förtätning, med fokus på social hållbarhet, kanavhjälpa bostadsbristen. Ett förslag på hur detta kan utormas redovisas i rapporten. Begreppet socialhållbarhet har definerats utifrån Kunskapsmatrisen, framtagen av Mistra Urban Futures, där hänsyn hartagits till sociala aspekter med tillhörande indikatorer såsom variation av lägenhetsstorlekar,möteslokaler och hyreshöjningar.Fyra olika sätt att bygga om och till har analyserats: bygga på, bygga till, bygga längre och bygga om inom.Utifrån dessa har ett förslag på åtgärder på ett miljonprogramshus tagits fram. Byggnaden som studeratsi detta arbete ligger i Hjulsta som är en del av stadsdelen Tensta i Stockholms kommun. En jämförelse avhushållsstorlekar och lägenhetsstorlekar i området visar att de inte speglar varandra. Avgränsningar hargjorts till att enbart behandla huset och ytan i dess absoluta närhet, åtgärderna omfattar därmed inteområdet i stort. Förslaget omfattar en tvåvånings påbyggnad samt en ombyggnad av bottenvåningen medavsikt att öka lägenhetsvariationen. Vidare har ett extra trapphus tillförts byggnaden för att uppnåbrandsäkerhetskrav. Målet med förslaget är att det ska kunna fungera som ett koncept och inspirationsom kan appliceras på fler liknande byggnader i området.En ökad lägenhetsvariation kan bidra till att avhjälpa trångboddhet, så länge hyrorna inte höjs mer än attde boende har råd att flytta till en tillräckligt stor lägenhet. I och med en ökad variation kan ettbostadsområde erbjuda boenden under livets alla skeden i och med att hushållens storlek ofta förändrasunder tid. Detta i kombination med varierade hyresnivåer kan också bidra till ökad integration och socialmångfald. Det finns dock inga entydiga svar kring om och i så fall hur stora effekter om- och tilllbyggnaderhar haft på den sociala hållbarheten, utan detta skiljer sig från fall till fall. Även utifrån studier kringekonomisk och miljömässig påverkan är det svårt att dra generella slutsatser. Då upprustning jämförsmed att riva och bygga nytt visas dock att upprustning kan vara både billigare och ge ett lägreklimatavtryck. Det beror dock helt på situation och noggranna utredningar måste göras i varje enskilt fallför att kunna konstatera vilket som är mest fördelaktigt.