Kvarteret Silverskopan som ligger i centrala Stockholm har sedan länge haft problem med fukt i fastigheterna. De mätningar som gjorts har visat tydliga resultat på höga fukt- och kaseinhalter.  Kasein är ett protein som finns i mjölkprodukter och är ofarligt när det förekommer i torr miljö. Det användes i bjälklagen redan vid 1970-talet då det var revolutionerande för användning i ytspackel. Resultatet blev ett spackel med bra flytegenskaper samtidigt som det underlättade för byggarbetarna ergonomiskt och inte nödvändigt att släta ut betongen hukandes. Dock uppstår problem då flytspackel utsätts för fukt eftersom kasein bryts ned i närvaro av vatten under alkaliska betingelser och bildar bland annat gasen ammoniak, som i sin tur påverkar människans hälsa negativt.  Under årens lopp har man vidtagit flera försvarsåtgärder för att de boende ska kunna klara inomhusmiljön, då problemen fortfarande kvarstår har fastighetsägaren beslutat att evakuera boenden och riva fastigheten för att kunna bygga ett nytt, friskt och hälsosamt hus till de boende. På uppdrag av AFA Fastigheter får Toolgate AB leda hela projektet från start till färdig produkt. Man vill på bästa möjliga sätt återvinna kaseininfekterad betong, optimera resursanvändningen och göra det möjligt för cirkulär materialanvändning.  Enligt statistiken av allt avfall i Sverige är ca 35% byggavfall. Detta vill man minska på och kunna möjliggöra återvinning och återbruk till 100% av allt byggavfall som uppkommer vid rivning och upprättning av nya bostäder. Resultatet av optimeringen bidrar till positiv inverkan på ekologisk hållbarhet, hälsosam miljö och stor nytta för kommande projekt.  Syftet med denna rapport är att föreslå möjliga metoder för återvinning av kaseininfekterad betong på bästa möjliga hållbara sätt.  Frågeställningen som kommer att vara i fokus för arbetet är- Kan man återvinna eller återbruka kaseininfekterad betong?  Projektet riktar sig mot AFA Fastigheter samt andra förvaltare, fastighetsägare och konsulter som förhoppningsvis ska kunna ta del av nyttig information efter avslutat projekt.  Detta arbete avgränsas till kvarteret Silverskopan och är kopplat till förprojektet som pågår innan rivningen, denna börjar dock 2024. Ytterligare avgränsningar för arbetet är att det görs i form av en fallstudie där kvarteret ligger i fokus.  Efter utförd litteraturstudie ser man tydlig brist på kunskap gällande hantering av kaseinhaltig betong och hur det kan återvinnas eller återbrukas. Då vi har relativt stora naturtillgångar i Sverige föredrar de flesta aktörer att köpa nytt material istället för att återbruka det gamla. Detta för att det kan medföra en viss risk vid bärighet i nya fastigheter, samtidigt som det är en relativt obeprövad metod. Dock kan det finnas stora möjligheter för användning av återvunnen betong efter bilning av kaseinhaltigt flytspackel. Man bör då förslagsvis använda detta utomhus där det inte påverkar människors hälsa negativt, samtidigt som innevarande halt av ammoniak vädras och späds ut i luften.  Slutligen handlar det om en lönsamhetsfråga för fastighetsägaren. Att bila bort kasein kan innebära höga kostnader, massa tid och energi. Att lämna allting till en avfallsmottagare kan vara ett billigare alternativ. Däremot kan det innebära stor resursbesparing och miljömedvetenhet att bila bort kasein om det inte hunnit tränga ner alltför djupt i betongen. / The neighborhood Silverskopan in central Stockholm has long had problems with moisture in the properties. The measurements made earlier have shown clear results of high moisture and casein contents.  Casein is a protein found in milk products and is harmless when present in a dry environment. It was used in joists as early in the 1970s when it was used in surface putty. The result was a putty with good flow properties, and it is simpler for construction workers ergonomically which made it easier without the need to smooth the concrete while crouching. However, problems arise when floating putty is exposed to moisture, because casein breaks down in the presence of water under the alkaline conditions in the concrete and forms among other things, the gas ammonia, which affects the human health negatively.  Over the years, several defensive measures have been taken so that the residents can cope with the indoor environment, as the problems still persist, the property owner decided to evacuate the residents and demolish the property in order to build a new, healthy house for the residents. On behalf of AFA Fastigheter, Toolgate gets to lead the entire project from start to finished product. They want to recycle casein infected concrete in the best possible way, optimize the use of resources and enable circular material use.  According to statistics about 35% of all waste in Sweden is construction waste. They want to reduce this and be able to enable the recycling and reuse 100% of all construction waste that arises when demolishing and erecting new homes. The result of the optimization contributes to a positive impact on ecological sustainability, a healthy environment and great benefit for future projects.  The purpose of this report is to suggest possible methods for recycling casein infected concrete in the best possible sustainable way.  The question that will be the focus of the work is- Can casein infected concrete be recycled or reused?  This project is aimed at AFA Fastigheter as well as other managers, property owners and consultants who will hopefully be able to take advantage of useful information after this project is complete.  This work is limited to the neighborhood Silverskopan and is connected to the preliminary project that is ongoing before the demolition, but this will begin in 2024. Further limitations for the work aret hat it is done in the form of a case study where the neighborhood is in focus.  According to the conducted literature study you can see there is a clear lack of knowledge regarding the handling of casein containing concrete and how it can be recycled or reused. As we have relatively large natural resources in Sweden most actors prefer to buy new material instead of reusing the old. This is because it can entail a certain risk in terms of bearing capacity in new properties, while it is a rather unproven method. However, there may be grate opportunities for the use of recycled concrete after forming casein containing floating putty. One should then preferably use the material outdoors where it does not adverserly affect human health, at the same time that the present content of ammonia is aerated and diluted into the air.  Finally, it is a question of profitability for the property owner. Removing casein can mean high costs, a lot of time and energy. Leaving everything to a waste receiver can be a cheaper option. However, it can mean a great resource savings and environmental awarenedd to remove casein if it has not penetrated too deeply into the concrete.

Aim & Problem definition: This study aims to examine potential relationships between sustainability and profitability in listed Swedish real estate companies, which leads to the following research question:  Does sustainability practice affect profitability in Swedish real estate companies?    Background: Previous studies have been conducted in different industries to investigate whether there are connections between sustainability and profitability. A research gap exists in studies on this topic regarding the Swedish real estate industry. The industry has a significant impact on the environment today and with increasing climate changes, it is of interest to study whether there is a connection between sustainability and profitability.       Method: The study has a quantitative character based on a positivistic research philosophy with a deductive research approach. The study is primarily based on two theories, the stakeholder theory, and the legitimacy theory. The hypotheses are based on these two theories as well as previous studies. The hypotheses are statistically tested through multiple regression analysis to confirm or reject the hypothesis, that there is a positive relationship between sustainability and profitability in Swedish real estate companies.    Results: The study has shown a non-significant result between ESG -score, its sub-sources, and profitability. This means that the study’s null hypothesis cannot be rejected. Furthermore, a positive statistically significant result has been obtained between total assets and ESG-score in Swedish real estate companies. Based on the results, the authors conclude that there is an opportunity for further sustainability work within the industry. To achieve profitability in the future it is therefore necessary to develop both the work and its reporting in the field. / Syfte & problemformulering: Studien syftar till att undersöka potentiella samband mellan hållbarhet och lönsamhet i svenska börsnoterade fastighetsbolag vilket mynnar ut i följande problemformulering: Påverkar hållbarhetsarbete lönsamheten i svenska fastighetsbolag?   Bakgrund: Tidigare har studier gjorts inom varierande branscher för att undersöka om det finns samband mellan hållbarhet och lönsamhet. Ett forskningsgap finns på studier inom ämnet i svenska fastighetsbranschen idag. Fastighetsbranschen har en stor påverkan på miljön och med de klimatutmaningar som väntar är det av intresse att studera om det finns ett samband mellan hållbarhet och lönsamhet.     Metod: Studien har en kvantitativ karaktär och utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien bygger på två teorier, intressentteorin och legitimitetsteorin. Hypoteserna grundar sig i dessa två teorier samt tidigare studier inom området. Hypoteserna testats statistiskt i studien genom multipla regressionsanalyser för att bekräfta eller förkasta hypoteserna, att det finns ett positivt samband mellan hållbarhet och lönsamhet i svenska fastighetsbolag.    Resultat: Studien har påvisat ett icke signifikant resultat mellan ESG-score, dess delbetyg och lönsamhet vilket gör att studiens nollhypotes inte kan förkastas. Ett positivt statistiskt signifikant resultat har dock erhållits mellan andel totala tillgångar och ESG-score i svenska fastighetsbolag. Utifrån de presenterade resultaten drar författarna slutsatsen att det finns en möjlighet till ytterligare hållbarhetsarbete inom branschen. För att uppnå lönsamhet i framtiden krävs således att arbetet och dess redovisning inom området utvecklas.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan redovisning av intellektuellt kapital och hållbarhetsredovisning. Den här studien använder sig av en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. Sekundärdata har inhämtats i form av hållbarhetsrapporter och har sedan kodats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Studien bidrar med förståelse för sambandet mellan intellektuellt kapital och hållbarhetsredovisning. Samband mellan signaler för samtliga kategorier av intellektuellt kapital och hållbarhet har hittats. Studien visar på att företag skickar ut signaler om att deras intellektuella kapital fungerar som en tillgång som förbättrar företagets hållbarhetsarbete.

Projektet Betong i Nytt Ljus är ett förslag på en hybridbyggnad mellan ett ”hus för folket” och en testanläggning för produktion av hållbar betong. Produktionen innebär att restprodukter från jordbruket, exempelvis havreskal, förbränns till aska som sedan fungerar som bindemedel i betong och ersätter därmed cement vilket resulterar i ett nära halverat klimatavtryck. Platsen för projektet är Nynäshamn som är en växande kommun med kopplingar till både jordbruk och industri. Byggnaden är uppdelad i en förbränningshall, en hall för småskalig betongproduktion samt en mer offentlig del som bland annat inrymmer offentliga kontor och mötesrum, restaurang och auditorium. Hybridprogrammet genererade även en sammanlänkande byggnadskropp som innehåller offentliga laboratorium där allmänheten kan skapa med hållbar betong. De offentliga lokalerna ligger i direkt anslutning till produktionen utan att störa produktionsflödet. Förhoppningen är att man som besökare får insyn i verksamheten och därigenom känner sig delaktig och i förlängningen blir mer engagerad i hållbarhetsarbetet. Målet med gestaltningen är att utforska betongens förutsättningar i skapandet av rumsligheter och fasaduttryck, samt att ta vara på olika sätt som ljuset spelar mot materialet.  Projektet syftar vidare till att undersöka hur arkitektoniska metoder för att skapa inre logik och struktur kan användas för att hantera ett komplext hybridprogram. / Concrete in a New Light is a proposal for a hybrid building between a "house for the people" and a test facility for the production of sustainable concrete. The production intails burning of residual products from agriculture to ash which acts as a binder in concrete and thus replaces cement, resulting in a nearly halved climate footprint. The location for the project is Nynäshamn, a growing municipality with connections to both agriculture and industry. The building is divided into a combustion hall, a hall for small-scale concrete production and a more public part which houses co-working spaces, a restaurant, auditoriums etcetera. An interlinking building body contains semi-public concrete laboratories. The public facilities are directly connected to the production without disturbing the production flow. The aim is for the visitor to gain insight into the business and thereby feel involved in the sustainability work. The goal of the design is to explore the conditions of concrete in the creation of spatiality and facade expression, as well as the different ways that light plays on the material. The project further aims to investigate how architectural methods for creating internal logic and structure can be used to manage a complex hybrid program.

På samma gång som våra världar har blivit alltmer digitala, har det uppkommit allt fler konton på Instagram som dedikeras till hållbarhet och framför allt användarens egen hållbara livsstil. Genom digitala observationer och intervjuer söker denna studie att förstå hur Instagram fungerar som en plattform för identitetsskapande, samt hur konsumtion är sammanflätat med såväl identitetsprocesser som hållbarhet. Med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv på identitet och Pierre Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält fördjupas analysen och diskussionen av materialet. Genom att dela bilder med personliga gestaltningar konstruerar individen en digital identitet. Även gestaltningar av hållbar konsumtion bidrar till identitetskonstruktionen. Detta genom att konsumtionen utgör en del av den egna livsstilen som är individens narrativ av den egna identiteten. Att i bilder gestalta hur och vad individen konsumerar signalerar således vem hen är. Denna digitala självframställning sker inför en publik, som på Instagram utgörs av kontots följare. Med hjälp av intryckskontroll styr användaren sin identitetskonstruktion, såväl som publikens mottagande och uppfattning av individen. Instagram förstås i denna studie som ett fält i Bourdieus meningen. Detta eftersom de hållbara Instagramkontona strävar efter ett gemensamt mål, samtidigt som det även förekommer spänningar och kamper om makt samt tolkningsföreträde mellan dem. Samtidigt verkar även fältet som en gemenskap för informanterna och denna upplevda gemenskap är avgörande för huruvida individen lyckas med sin digitala självframställning.

Då en tredjedel av Sveriges totala avfallsmängd utgörs av bygg- och rivningsavfall, finns det där omfattande mängder som borde kunna återbrukas. Ett effektivt återbruk där bygg- och rivningsmaterial tas tillvara kan ge stora besparingar ur hållbarhetsaspekterna. Studiens syfte var att inhämta kunskap om dagsläget och framtidsplanerna inom kommunerna i Boråsregionen. Metoden som användes var dokumentanalys av den gemensamma avfallsplanen, samt intervjuer med kommunernas medlemmar i avfallsnätverket. I dokumentet finns sex detekterade målområden, målområde 3 handlar om att använda de resurser som finns i omlopp och mål 3.2 samt 3.4 är de som rör bygg- och rivningsmaterial. Det finns gemensamma målområden och mål för regionen, däremot ska varje kommun ta fram handlingsplaner och strategier för att nå fram till målen. Intervjuerna visar på att arbetet knappt har påbörjats på kommunnivå och att återbruk av bygg- och rivningsmaterial knappt förekommer. Slutsatsen som kan dras av detta är att förarbetet är gjort och det som kvarstår för kommunerna är att komma på hur målen ska nås och sedan få det arbetet gjort. De har ett omfattande arbete framför sig och tidsplanen är utmanande. / At present, a third of Sweden’s total amount of waste consists of construction and demolition waste. This waste can be extensively reduced through the efficient reuse of building and demolition materials, which will effectively increase sustainability. The purpose of the study was to gain knowledge about the current situation and future plans within the municipalities in the Borås region. The method used was document analysis of the common waste management plan, as well as interviews with the municipalities’ members in the waste network. The document contains six detected target areas; target area 3 is about using the resources available in circulation and targets 3.2 and 3.4 are those relating to building and demolition material. There are common goal areas and goals for the region; however, each municipality must develop an action plan and strategy to achieve those goals. The interviews show that this work has barely begun at the municipal level and that reuse of building and demolition material hardly occurs. In conclusion, while the preparatory work has been done, each municipality must figure out how these goals are to be achieved and then initiate those efforts. They have extensive work ahead of them and the schedule is challenging. / <p>2022-06-21</p>

Magister thesis in Business Administration, Degree of Master of Science in Business and Economics Authors: Kaltrina Haxha &amp; Sara Kadhim Supervisor: Kim Eriksson Examiner: Jan Alpenberg Title: Environmental perspective in corporate governance - How small and medium-sized companies work to integrate sustainability into their corporate governance. Background and problem: Sustainability has gained an increasing focus in today's society and thus different working methods have been established to prevent a negative impact on the environment. Today, there are other expectations of a company's operations and therefore it becomes important for companies to consider the environmental issue in their governance. Various management methods have been developed in previous research to enable the integration of sustainability in business management. The previous research highlights that deeper analysis of how the integration of sustainability is to be applied in the governance of small and medium-sized companies, are relatively lacking in the previous research. Purpose: The purpose of the work is to analyze how sustainability is integrated into the business management of small and medium-sized companies. The purpose is also to investigate which management methods are used to implement the integration of sustainability in business management. Method: The study was conducted on 10 small and medium-sized companies that have laid the foundation for the empirical material collection. The study was conducted through a qualitative research method. An abductive research approach has been applied where theory and empiricism have been worked through back and forth. Conclusion: Empirical research shows that small and medium-sized companies can integrate sustainability into their business management through three different approaches. The three approaches identified are: through ISO standards, through a collection of sustainability goals, planning &amp; strategy, measures &amp; follow-up and cultural control, or through the third approach which is a combination of all these mechanisms together. What is highlighted in the study is that when the company integrates sustainability through one or the other method, the integration of sustainability becomes fundamental in business management. Rather, when these two mechanisms are used as a combination, the integration of sustainability becomes greater. Keywords: Sustainability, Integration, Environment, Business Management, SMEs / Ämne: Examensarbete i controller för Civilekonomprogrammet Författare: Kaltrina Haxha &amp; Sara Kadhim Handledare: Kim Eriksson Examinator: Jan Alpenberg Titel: Miljöperspektiv i verksamhetsstyrning - Hur små och medelstora företag arbetar med att integrera hållbarhet i sin verksamhetsstyrning. Bakgrund och Problem Hållbarhet har fått ett allt större fokus i dagens samhälle och därmed har olika arbetssätt upprättats för att förhindra en negativ påverkan mot miljön. Idag finns det andra förväntningar på ett företags verksamhet och därför blir det viktigt att företagen beaktar miljöfrågan i sin styrning. Olika styrmetoder har framtagits i den tidigare forskningen för att möjliggöra en integrering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen. Den tidigare forskningen belyser att fördjupade analyser om hur integreringen av hållbarhet ska tillämpas i små och medelstora företags styrning, är relativt bristande i den tidigare forskningen. Syfte Syftet med arbetet är att analysera hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrningen hos små och medelstora företag. Syftet är även att undersöka vilka styrmetoder som används för att genomföra integreringen av hållbarhet i verksamhetsstyrningen. Metod Studien har genomförts på 10 små och medelstora företag som har lagt grunden för den empiriska materialinsamlingen. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod. En abduktiv forskningsansats har tillämpats där teori och empiri har arbetats igenom fram och tillbaka. Slutsats Den empiriska forskningen påvisar att små och medelstora företag kan integrera hållbarhet i sin verksamhetsstyrning genom tre olika tillvägagångssätt. De tre tillvägagångssätten som identifierades är: genom ISO standarder, genom en samling av hållbarhetsmål, planering &amp; strategi, mått &amp; uppföljning samt kulturell styrning, eller genom det tredje tillvägagångssättet som utgör en kombination av alla dessa styrmekanismer tillsammans. Det som belyses i studien är att när företaget integrerar hållbarhet genom den ena eller den andra metoden, blir integreringen av hållbarhet grundläggande i verksamhetsstyrningen. När dessa två styrmekanismer kombineras, blir snarare integreringen av hållbarhet i större utsträckning. Nyckelord: Hållbarhet, Integrering, Miljö, Verksamhetsstyrning, Små och medelstora företag

Bakgrund och problemdiskussion: Under de senare åren har kravengällande att företagen ska bli mer hållbara ökat. Inköps-processen är en av demest centrala aktiviteterna inom ett företag där hållbarhetsarbetet oftagrundas. Transparensen presenteras i de hållbarhetsrapporterna, vilken syftartill att visa företags prestationer kopplat till social och ekologiskhållbarhet. Syfte: Syftet har varit att undersöka hur företags framställan av hållbarainköp kan komma att variera beroende på bransch. Variationen har upptäcktsi hur företagen hållbarhets rapporterar enligt GRI-standarden. Utgångspunkthar även att tagits i inköpsprocessen för att undersöka om hållbart inköpberör alla steg i processen. Metod: En kvalitativ studie har genomförts där analysmetoden baseras på enkomparativ analys. Jämförelsen har gjorts mellan livsmedelsbranschen ochklädbranschen där två företag från varje bransch ingått i studien. Empirin harsamlats in via sekundärkällor där hållbarhetsrapporter utgjort all data. Resultat: Likheter är främst att branscherna har uppförandekoder ochstyrdokument, men hänvisar sällan till en miljöpolicy i rapporten. Samt attuppfattas ha samma värderingar kring kunskapsdelning, både internt somexternt. Livsmedelsbranschen beskriver krav mer detaljerat, både gällandeprodukt och produktion. Alla företagen har någon form av utvärderinggällande leverantörer och presenterar det i enlighet med GRI 308 eller 414.Alla företagen använder någon av standarderna men inget företag uppfylleralla kraven. Inom klädbranschen använder alla av de valda företagen GRI308–1. Dock inom livsmedelsbranschen använder endast hälften av de valdaföretagen standarden. Inom GRI 414–2 frångår livsmedelsbranschen frånkraven totalt två gånger och klädbranschen totalt fyra gånger.

Fokuset på hållbarhet har ökat markant under de senaste åren, inte minst hos företag. Många företag producerar hållbarhetsredovisningar som är flera hundra sidor långa. I dagsläget finns dock många olika riktlinjer och standarder, och ännu fler sätt att mäta och rapportera om hållbarhet. Denna kvalitativa studie ämnade att undersöka hur hållbarhetsarbetet inom miljö går till i praktiken, med fokus på datafångst, datakvalitet, mätetal och styrbegrepp. Detta har gjorts genom att fokusera på perspektivet hos hållbarhetsansvariga, genom semistrukturerade intervjuer och beaktande av hållbarhetsredovisningar på fyra företag inom skogsbranschen: Stora Enso, Billerudkorsnäs, Södra Skogsägarna och Holmen. Förhoppningen var att svara på forskningsfrågan Hur ser hållbarhetsansvariga inom skogsbranschen i Sverige på företagets arbete med datafångst, datakvalitet och styrbegrepp inom miljömässig hållbarhet?. De empiriska resultaten tyder på att utmaningar finns specifikt inom Scope 3 och biodiversitet, samt att en viss variation finns inom val av mätetal och styrbegrepp.

Den pågående klimatkrisen är den största utmaningen världen står inför och en ökad medvetenheten kring hållbarhet har gjort att det blivit en allt viktigare del av företagande och dess finansiering. I takt med denna utveckling blir fler investerare medvetna hur deras investeringsbeslut påverkar samhället och klimatet. För att kvantifiera hur väl företag arbetar med hållbarhet har ett hållbarhetsmått vid namn ESG tagits fram. Betyget mäts i tre aspekter; miljö, socialt och styrning. Ur en investeringssynpunkt har risk alltid varit en viktig faktor att ta hänsyn till och i dagens samhälle är en del av risken kopplad till företagets hållbarhetsarbete. Denna studie ämnar därför att studera sambandet mellan hållbarhet och risk i syfte att undersöka hur arbete med hållbarhet kan hjälpa företag att reducera risk, samt om sambandet skiljer sig mellan olika branscher. Studien genomförs i Sverige och inkluderar 142 företag under tidperioden 2016-12-31 till 2021-12-31. Risk kan mätas på olika sätt och i denna studie har volatilitet använts, vidare har ESG-betyg hämtats från Thomas Reuters databas Eikon. Regressionsanalyser har genomförts för att studera sambandet mellan ESG-betyg och volatilitet, samt för de olika aspekterna av ESG. Resultat visar att det finns ett signifikant negativt samband mellan ESG-betyg och volatilitet. För de olika aspekterna av ESG-betyget har miljö och socialt ett signifikant negativt samband med volatilitet, inget signifikant samband kunde påvisas mellan styrning och volatilitet. Resultaten i de olika branscherna varierade. För ESG-betyg samt aspekterna miljö och socialt fanns signifikanta negativa samband i två branscher, för styrning visade en bransch ett signifikant negativt samband med volatilitet. Resultatet indikerar att hållbarhetsarbete i företag kan reducera risken och att intressentmodellen kan förklara hur arbetet är värdeskapande. Resultatet visar även att investerare värderar hållbarhet och enligt modern portföljteori bör ESG tas i beaktning vid investeringsbeslut. I tidigare studier där samband mellan hållbarhet studerats har resultat, precis som i denna, visat på ett negativt samband. Däremot har ingen tidigare studie genomförts på den svenska marknaden, där olika branscher studerats. Det främsta bidraget med denna studie är att investerare, intressenter och företag får ny kunskap om hållbarhetsarbetes betydelse.