Idag finns en stor nationell bostadsbrist där vissa upplåtelseformer är i större nöd än andra. Bostadsbristen tycks vara tydligare bland större städer och Uppsala är inget undantag. Samtidigt är den nationella ekonomin svag och investeringsviljan för både privata och offentliga företag är liten. Detta kräver ekonomiskt smarta metoder att få bostäder på plats snabbt och billigt. En typ bostadsbyggande som spekuleras vara både snabb producerad och ekonomiskt tillåtande är modulbaserade bostäder. För att bygga bostäder och samhällen för en befolkning krävs mer planering än så. Vid planering av samhällen idag vägs många intressen in och behandlas innan beslut tas. Hur står sig modulbaserade bostäder emot dessa processer? I arbetet presenteras både möjligheter och begränsningar med att implementera en större del modulbaserade bostäder. Detta genom att analysera detaljplaner och genom intervjuer med aktörer inom bostadsbranschen i Uppsala. Olika aktörer inom branschen har olika intressen med staden och intressekonflikter uppstår. Det ska vara ekonomisk fördelaktigt för företag att bygga bostäder och kommunen behöver ha sociala och ekologiska frågor i åtanke vid sin planering. Hade problematiken varit enkel hade det inte funnits något syfte med uppsatsen. Men att kartlägga lösningar och överväga intressen är som med all planering grundläggande för att hitta en lösning.

Ett av miljörättens största dilemman är att uppnå hållbar utveckling. FN:s handlingsplan Agenda 2030 är med sina 17 globala mål vägledande på området. Att utföra hållbarhetsarbete och hållbarhetsrapportera om sin påverkan på miljön är ett sätt för företag att bidra till uppfyllelsen av miljömålen i Agenda 2030. I Årsredovisningslagen finns en samlad reglering som stadgar om och hur företag ska hållbarhetsrapportera, och redan år 2023 kan kraven skärpas om det nya EU-direktivet, Corporate Sustainability Reporting Directive, genomförs enligt plan. En liknande reglering om hållbarhetsrapportering existerar dock inte för det offentliga. Två svenska myndigheter har, utifrån skillnaden mellan hållbarhetsregleringens existens för företag och det offentliga, uttalat sig olika om betydelsen av en samlad reglering för hållbarhetsarbetets framgång. Därmed är det intressant att undersöka den befintliga regleringen för hållbarhetsrapportering i relation till Agenda 2030. Särskilt intressant är klimatmål nummer 13 eftersom miljön är det område som företag generellt har stor inverkan på. Hur relaterar egentligen regleringen för hållbarhetsrapportering till klimatmålet? Kommer det nya EU-direktivet påverka hur de relaterar till varandra? Ger detta fog för myndigheternas olika uppfattningar om vikten av att ha en samlad hållbarhetsreglering för det offentliga? Dessa funderingar ska söka besvaras i studien med hjälp av rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod.

Detta examensarbete syftar till att undersöka potentialen för faltak, en typ av träpanel, till att vara ett hållbart alternativ som taktäckning i framtiden. Trä är ett material med många fördelar och användningen av materialet i byggnader ökar i takt med större fokus på hållbarhet, miljömedvetenhet och utveckling inom byggteknik. Trä används till många byggnadsdelar och väderutsatta detaljer men sällan som taktäckning trots att det är en beprövad och bevisad metod historiskt. Studien fokuserar på att undersöka varför trä- och faltak inte används i större utsträckning, vilka fördelar och nackdelar som finns med faltak och vilka förutsättningar som krävs för att framgångsrikt använda faltak som taktäckning. Studien inkluderar litteraturöversikter och kvalitativ datainsamling genom intervjuer med sakkunniga inom hållbart byggande och faltak. Resultatet av studien visar att faltak, med rätt utformning, material och underhåll, kan vara ett hållbart och långvarigt alternativ till andra taktäckningsmaterial. Studien betonar dock att det finns utmaningar och faktorer som behöver övervinnas för att främja en bredare användning av faltak. Enligt studien så finns det begränsningar vid att använda faltak till större byggnader, det finns få material och behandlingsmetoder som anses tillräckligt tillförlitliga, samt att tillgängligheten av material och kunskap är begränsad i landet. / This thesis examines the potential of faltak, a type of wooden panel, as a sustainable roof covering option. Wood's benefits and increasing usage in buildings align with a greater focus on sustainability, environmental awareness, and advancements in construction technology. The study investigates the limited adoption of wood and faltak for roofs, their pros and cons, and the necessary conditions for successful implementation. It includes literature reviews and interviews with proficient persons in sustainable construction and faltak. Findings show that faltak with proper design and maintenance can be a durable and eco-friendly alternative. However, challenges for extensive usage exist due to limited reliable materials, knowledge availability and limitations regarding its application in larger buildings. / <p>2023-06-26</p>

Konsumenter stöter på mängder av förpackningar både i butik och via nätet. En förpackning har stor betydelse när det kommer till att återspegla en produkt och ett varumärke. En ökad miljömedvetenhet hos konsumenter har påverkat företag till att skapa mer hållbara produkter och förpackningar där den visuella kommunikationen har en avgörande roll i hur varumärket uppfattas och försäljningen påverkas. Genom miljömärkningar, förpackningsmaterial och grafiska element som typografi, bild och färg kan förpackningar kommunicera hållbarhet.    Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys har ett urval engångsartikelförpackningar analyserats för att se hur de kommunicerar hållbarhet och miljö till konsumenterna.    Resultatet tyder på att varumärkena har tänkt till hur de kommunicerar hållbarhet med hjälp av de olika element som förekommer på förpackningarna, även fast de i sig själv inte är helt hållbara med tanke på att en majoritet av alla förpackningar är tillverkad av plast. Detta resultat visar på att det fortfarande finns potential för att skapa en mer hållbar marknad för engångsartiklar och deras förpackningar. Utifrån den vetenskapliga undersökningen fick jag komma på idéer för vad min designlösning skulle bli. Efter genereringar av idéer hamnade jag i att skapa ett varumärke med en stark inriktning på hållbarhet med produkter för hår- och hudvård för hotell, samt resor och hemmabruk. Genom att tillverka hållbara produkter och förpackningar ska det negativa trycket på miljön minskas. I den kreativa delen har jag arbetat utifrån fyra faser; idéfas, prototypfas, funktionsfas och gestaltningsfas där jag presenterar min arbetsprocess och slutligen mitt resultat.

Design har en stark koppling till innovation och hjälper oss framåt i utvecklingen av nya lösningar. Ett exempel på en sådan utveckling är de miljörum som många människor tar hjälp av för att källsortera sitt avfall. Trots att flera material idag kan återvinnas finns det fortfarande ett antal material som ännu inte kan återvinnas, och ett av dessa material är keramik. Detta innebär att keramik inte kan källsorteras och tar därmed inte del av de cirkulära processer som vi idag försöker att följa för att nå en mer hållbar utveckling.  Med hjälp av metoderna visuell research och kundresan, har denna forskning fokuserat på ett urval miljörum i Sundsvall för att ta reda på vilken kommunikation det finns idag kring avfall som inte går att återvinna och huruvida keramik som avfall bättre kan integreras i en cirkulär designprocess och på så vis bidra till minskat avfall. Resultatet tyder på att det finns brister i miljörummens visuella kommunikation angående hur material som inte går att återvinna ska hanteras. Vidare tyder detta på att det finns potential för utveckling och innovation inom avfallshantering när det gäller keramik inom cirkulär design. I denna rapport har jag dokumenterat och redogjort den process jag har genomgått för att hitta en designlösning på det problem som min tidigare vetenskapliga uppsatts har påvisat angående keramik och cirkulära processer. Lösningen har resulterat i skapandet av varumärket Circular Ceramics, ett företag som integrerar keramik i ett cirkulärt system för att främja hållbar konsumtion och produktion enligt det globala målet nummer 12. Rapporten ger en översikt av hela processen, från idégenerering till det slutgiltiga resultatet, inklusive den utställning och pitch som genomfördes på Kulturmagasinet i Sundsvall den 25e Maj 2023. Du kommer att få en insikt i de olika stegen jag har tagit för att utveckla mitt varumärke som är ett resultat av analyser, undersökningar och hårt arbete. Slutligen kommer en reflekterande del som summerar mina tankar angående det utförda arbetet och det resultat som jag har uppnått.

Idag lever vi på en planet som är hotad av oss människors miljöförstöring. I denna klimatkris står köttindustrin för den största andelen klimatpåverkan inom livsmedelsindustrin. Men intresset för att äta mer vegetariskt och veganskt har ökat sedan 2018 bland konsumenterna tack vare den ökade medvetenheten. För att vägleda konsumenterna till att välja mer hållbara alternativ finns verktyg som hållbarhetsmärkningar, färg, bild och typografi som informerar konsumenten genom förpackningens design. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tofuförpackningar visuellt kommunicerar budskap avseende hållbar utveckling. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys på ett urval tofuförpackningar framtagna genom en visuell research på två större svenska matvarubutiker. I den kvalitativa innehållsanalysen låg fokuset på att undersöka och beskriva samtliga analysenheter kopplat till grafisk design och hållbarhet för att på så sätt ta reda på med vilka designelement som används på tofuförpackningarna för att kommunicera hållbarhet till konsumenten. Resultatet visar tydligt att hållbarhetsmärkningar är det vanligaste tillvägagångssättet på det urval tofuförpackningar som undersökts för att kommunicera vidare om produkten är hållbar eller ej. Färger, bilder och typografi är ett mindre vanligt tillvägagångssätt att kommunicera produktens hållbara produktion. Traditionell tofu och tempeh görs på sojabönor, en baljväxt som inte går att odla i det svenska klimatet. Däremot finns det ett alternativ till sojabönan; sötlupinen. Sötlupinen är en baljväxt med liknande egenskaper som sojabönan och ska inte förknippas med den invasiva lupinblomman som normalt växer längs vägar och grässluttningar. Till skillnad från den är sötlupinen ätbar, har en positiv inverkan på jorden samr att den går att odla i det svenska klimatet – från Skåne i söder till Umeå i norr. Då tofu och tempeh i praktiken kan göras på vilken typ av baljväxt som helst började tankarna gå i att skapa ett varumärke som tar vara på den svenska råvaran sötlupin genom att producera helsvensk tofu och tempeh. Den kreativa delen landade därav i ett varumärke vid namn Sörböna som kombinerar det asiatiska köket tillsammans med den svenska råvaran sötlupin.   I de kommande delarna presenteras min arbetsprocess, tillvägagångssätt och resultat av Sörböna, varumärket som ger konsumenten asiatiskt på svenskt vis.

Mat står för en stor del av världens koldioxidutsläpp. Att börja leva hållbart blir mer viktigt i dagens samhälle, men samtidigt ändrar inte en stor del av befolkningen på sitt beteende. Tidigare forskning har visat att mobilappar kan med fördel användas till att ändra vanor vid mathandel, särskilt om en app är utformad på rätt sätt som bidrar till en påverkning. Forskningen undersöker dock inte hur människor ser på sambandet mellan ekonomi och klimatsmart mat, vilket är något som denna studie har i syfte att utforska med frågeställningen: Hur resonerar studenter mellan ekonomi och klimatsmarta varor vid matinköp? I denna studie deltog 13 deltagare. Deltagarna fick först besvara en individuell enkät och sedan medverka i ett användartest av en app-prototyp, designad för denna studie. Under testet genomförde deltagarna ett matinköp på matbutiken ICAs hemsida, ica.se, och använde app-prototypen till att se koldioxidutsläpp för olika varor. Därefter fick de besvara ytterligare en enkät och utvärdera och diskutera sin upplevelse i fokusgrupper. Deltagarna upplevde innan testet att klimatsmart mat främst definieras av orden ekologiskt, vegetariskt och närodlat. Ingen tydlig förändring kan ses efter användartestet, men däremot visar fokusgrupperna att det skett en liten skiftning i vad deltagarna tänker om klimatsmart mat. Ofta var priset en avgörande faktor i hur studenterna handlade, men matinköp är en mycket komplex fråga som beror på flera faktorer. Det fanns ett tydligt intresse bland deltagarna för att använda en app som hjälpmedel vid matinköp. Designen av appen och dess innehåll behöver däremot utvecklas så att beteendeförändringen sker i användandet och att appen inte blir ett tillägg som tar upp mer tid av matinköpet. Ett förslag är att inkorporera appens funktionalitet i en applikation för att hitta recept. / Food is responsible for a large portion of the world’s carbon emissions. To live a sustainable life has become more important in today’s society. Nevertheless the majority of the population does not change their behavior. Earlier studies have shown that mobile applications can be used to impact behavior when buying food. Especially if the app is designed for ultimate impact. Research does however not investigate how people perceive the relationship between economy and climate friendly food. That is the purpose of this study and thus the research question is: How do students reason between economy and climate friendly food when buying groceries? In this study, 13 students participated. The participants first responded to an individual survey, followed by taking part in a user test of an app prototype. During the test the participants purchased groceries on the store ICA’s website, ica.se, and used the app prototype to view the carbon emissions of the different products. Following the user test, the participants performed another survey and discussed and evaluated their experience in focus groups. Before the user test the participants perceived that climate friendly food primarily can be defined by the words organic, vegetarian and locally grown. No clear change is seen after the user tests, however the focus groups show a slight shift in how the participants perceive climate friendly food. Often the price of the products was the deciding factor of the students’ grocery habits. However, grocery shopping is a highly complex issue that depends on several factors. Nonetheless there was a clear interest among the participants on using an app as an aid when buying groceries. The design of the app and its contents need to be developed such that the desired change in behavior happens through the app use, so that the app does not become a time consuming addition to the grocery shopping. A suggestion is to incorporate the functionalities of the app in an application made to find recipes.

Den gröna industriella omställningen som pågår i Norrbotten har satt regionen i framkant när det gäller hållbar utveckling. Genom att dra nytta av förnybara energikällor, som vatten- och vindkraft, samt genom att främja hållbara innovationer och initiativ, har Norrbotten blivit en ledande aktör inom gröna industrier. I denna omställningsprocess spelar projektledaren en avgörande roll. Projektledaren ansvarar för att planera, organisera och genomföra hållbara industriprojekt. Det innebär att navigera komplexa miljömässiga och tekniska utmaningar, samordna olika intressenter och se till att projektet uppfyller höga miljö- och hållbarhetsmässiga krav. Det ligger även ett ansvar på projektledaren att balansera ekonomisklönsamhet med hållbarhetsmål för att uppnå målen.  Rapportens syfte var att få en djupare insikt om olika utredningar och undersökningar som krävs för att exploatera industriområden, med minimal miljöpåverkan. Vad projektledaren har för roll och ansvar i industriprojekt samt hur hållbara metoder, material och tekniker kan identifieras och tillämpas. Undersökningen syftade även på att utreda vilka verktyg som kan användas vid mätning och utvärdering av hållbara åtgärder. Denna undersökning genomfördes med hjälp av litteraturstudier, datainsamling och intervjuer med kvalificerade och erfarna respondenter. Resultatet av intervjuerna visade att kompetens och kunskap är en viktig faktor för att möjliggöra den gröna omställningen på ett hållbart sätt.  Rapportens slutsatser visar att den gröna industriella omställningen i Norrbotten är en spännande utveckling som bidrar till regionens hållbarhet och tillväxt. Projektledarens roll är central för att framgångsrikt driva och genomföra dessa gröna industriprojekt och se till att de lever upp till de höga miljö- och hållbarhetskraven.

Abstract This thesis examines segregation and stigmatization in Rosengård, Malmö, and proposes adesign concept to change the area's image. Previous studies have shown disparities in living conditions and linked Malmö's housing segregation to socio-economic and ethnic factors.The city of Malmö is working to reduce segregation by combating prejudices and creatingattractive environments. This thesis explores the segregated and stigmatized exclusion in Rosengård and presents a design proposal to create an appealing and inviting neighborhood. The proposal includes four existing parks in Malmö Rosengård—Vänskapsparken, Rosengårdsfältet, Skulpturparken, and Vattenlekplatsen—integrated into a larger park and anattractive art museum. By utilizing theories and conducting interviews with the urban plannerand residents who have different relationships with Rosengård, this proposal aims to create an appealing and cohesive space. The method that has been used is based on a case study that uses inspired ethnographicmaterial, such as observations and interviews on site in the area. In addition, to complete thestudy, an analysis of people's movement patterns and gathering points was conducted. Also apark mapping, photographic mapping of the parks, questionnaire surveys at various locations,a Lynch analysis and use of the "research by design" method were carried out. Literaturestudies and articles were also used to build up the survey and the design proposal. The theoretical framework employed in the study supports the research. It draws on variousauthors, including Per-Markku Ristilammi (1999), Mikael Stigendal (1999), Tapio Salonen,Martin Grander, and Markus Rasmusson (2019), Lena Magnusson (2001), Susanne Urban(2018), and Anna Lisa Lindén (1989). Additionally, Rosengren &amp; Striner's work (2011) shedslight on Rosengård and its historical background, taking a more positive standpoint. To shedlight on whether current efforts and integration measures were based on Malmö municipality(2019, 2021) and the City Planning Office (2014, 2019), were used. The results of the study indicated a need for attractive and inclusive outdoor environments in Rosengård. The findings emphasized the importance of green spaces, art and culturalactivities, as well as meeting places for social interaction and integration. Safety and reducedsegregation are also crucial for creating a more harmonious and inclusive neighborhood. These results provide valuable insights and serve as guidance to design an effective design strategy and implement measures that will enhance the attractiveness of Rosengård and fosteran integrated community. In conclusion, transforming the built environment in Rosengård has the potential to promotestronger integration with the surrounding city. Stigmatization and negative perceptions arecommon issues in the area that can lead to segregation and isolation. The study compiles anddeepens the knowledge about the area by building upon previous research. It also offersproposals for solutions to promote integration, reduce segregation, and combat stigmatization. / Sammanfattning Studiens resultat visade att det finns behov av attraktiva och inkluderande utomhusmiljöer i Rosengård. Resultaten betonade vikten av grönområden, konst- och kulturverksamheter samt mötesplatser för social interaktion och integration. Trygghet och minskad segregation ärockså avgörande för att skapa en mer harmonisk och inkluderande stadsdel. Dessa resultat ger viktig insikt och fungerar som en vägledning för att utforma en effektiv designstrategi och vidta åtgärder som kommer att förbättra Rosengårds attraktivitet och skapaen integrerad gemenskap. Slutsatsen är att förändringarna av den byggda miljön i Rosengård skulle kunna leda till enstärkt integration med den omgivande staden. Stigmatisering och dåligt rykte är ettutmärkande problem för området som kan leda till segregation och isolering. Studien sammanställer och fördjupar kunskapen om området genom att bygga på tidigare forskning. Den erbjuder också förslag till lösningar för att främja integration, minska segregationen och bekämpa stigmatiseringen. Detta examensarbete undersöker segregation och stigmatisering i Rosengård i Malmö och föreslår ett eget designförslag för att förändra områdets image. Tidigare studier har visat skillnader i levnadsvillkor och kopplat Malmös bostadssegregation till socioekonomiska och etniska faktorer. Malmö stad arbetar för att minska segregationen genom att bekämpa fördomar och skapa attraktiva miljöer. Detta examensarbete undersöker det segregerade och stigmatiserade utanförskapet i Rosengård och presenterar ett designförslag för att skapa enattraktiv och lockande stadsdel. Förslaget innefattar fyra befintliga parker i Malmö Rosengård, Vänskapsparken, Rosengårdsfältet, Skulpturparken och Vattenlekplatsen som integreras till en större park och ett attraktivt konstmuseum. Genom användning av teorier och intervjuer med planarkitekten och invånare som har olika relationer till Rosengård bidragit till utvecklingen av detta förslag, vilket avser att skapa en attraktiv och sammanhållen plats. Syftet med denna studie är att undersöka de underliggande orsakerna till segregation och utanförskap i stadsdelen Rosengård, baserat på tidigare forskning som identifierat faktorer och mekanismer som bidrar till detta problem. Studien syftar även till att föreslå åtgärder och strategier för att skapa en mer inkluderande och sammanhållen stadsdel. Metoden som har använts är baserad på en fallstudie som använder sig av etnografisktmaterial, såsom observationer och intervjuer på plats i området. Dessutom, för attkomplettera studien, genomfördes en analys över människors rörelsemönster och samlingspunkter. Även en park kartläggning, fotografisk kartläggning av parkerna,enkätundersökningar på olika platser, en Lynch-analys och användning av "research bydesign"-metoden. Även litteraturstudier, artiklar användes för att bygga upp undersökningen och designförslaget. Teorin som används i undersökningen stödjer min undersökning. Jag har här utgått från fleraförfattare, bl.a. Per-Markku Ristilammi (1999), Mikael Stigendal (1999), Tapio Salonen,Martin Grander och Markus Rasmusson (2019), Lena Magnusson (2001), Susanne Urban(2018) och Anna Lisa Lindén (1989). Jag har dessutom utgått från Rosengren &amp; Striner(2011) som belyser Rosengård och dess historiska bakgrund, också från en mer positiv utgångspunkt. För att belysa om nuvarande insatser och integrationsåtgärder utgick frånMalmö stad (2019, 2021) och Stadsbyggnadskontorets (2014, 2019). Studiens resultat visade att det finns behov av attraktiva och inkluderande utomhusmiljöer i Rosengård. Resultaten betonade vikten av grönområden, konst- och kulturverksamheter samt mötesplatser för social interaktion och integration. Trygghet och minskad segregation ärockså avgörande för att skapa en mer harmonisk och inkluderande stadsdel. Dessa resultat ger viktig insikt och fungerar som en vägledning för att utforma en effektiv designstrategi och vidta åtgärder som kommer att förbättra Rosengårds attraktivitet och skapaen integrerad gemenskap. Slutsatsen är att förändringarna av den byggda miljön i Rosengård skulle kunna leda till enstärkt integration med den omgivande staden. Stigmatisering och dåligt rykte är ettutmärkande problem för området som kan leda till segregation och isolering. Studien sammanställer och fördjupar kunskapen om området genom att bygga på tidigare forskning. Den erbjuder också förslag till lösningar för att främja integration, minska segregationen och bekämpa stigmatiseringen.

Detta examensarbete undersöker hur grönytor kan integreras på torg och gator inom den bebyggda miljön för att effektivt hantera dagvatten på ett ekologiskt hållbart sätt samtidigt som de bidrar till en grönare stad. Syftet är att besvara frågeställningarna kring hur grönytor kan placeras på torg och gator för att främja en plats där människor ständigt befinner sig samt öka trivseln, samt hur befintlig bebyggelse, stadsrum och rörelse kan samverka för att skapa grönområden som effektivt hanterar samhällsutmaningar som dagvattenhantering. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har olika källor som studier, rapporter, böcker och kommunala dokument analyserats, detta skapar kunskapsöversikten. Dessutom har en platsanalys utförts i projektområdet som är beläget i centrala Malmö, Stortorget och Södergatan, för att undersöka förutsättningarna och användningen av platsen. Resultatet av kunskapsöversikten och platsanalysen leder fram till en sammanställning av bakgrund samt flera strategier. Dessa strategier har applicerats på ett gestaltningsförslag som syftar till att svara på forskningsfrågorna. Slutsatsen av arbetet visar på en brist på grönytor för dagvattenhantering som med hjälp av små åtgärder kan förbättras betydligt.