No description available.

Mejeriföretagen i Sverige har länge marknadsfört mjölk som en hälsodryck, men under senare år har fokuset i marknadsföringen riktats mot hållbarhet. Syftet med denna studie är därmed att synliggöra hur de fyra största mejeriföretagen i Sverige legitimerar sociala praktiker om att agera hållbart. Dessa företag är Arla, Skånemejerier, Norrmejerier och Falköpings Mejeri. Materialet består av texter hämtade från dessa företags hållbarhetsflikar på deras hemsidor. Detta materialutval har gjorts för att se hur hållbarhet legitimeras genom mejeriföretagens “corporate social responsibility” (CSR), eftersom CSR är ett sätt för företag att upprätthålla en viss transparens gentemot potentiella kunder och konsumenter. Legitimeringsanalys är en typ av kritisk diskursanalys, där legitimeringar fungerar som en metod för att se hur diskurser reglerar hur människor bör eller inte bör agera, genom att ställa frågor som “varför bör vi göra på det här sättet?”. En legitimeringsanalys baseras på ett ramverk av fyra huvudkategorier för att identifiera olika typer av legitimeringar, där dessa huvudkategorier är: auktoritetslegitimering, rationalisering, moralisering och mytopoesis. Genom legitimeringsanalys undersöks vilka sociala praktiker och legitimeringar som företagen använder sig av för att svara på varför-frågorna “varför ska mejeriföretagen tänka/agera med hållbarhet i åtanke?" och “varför gör de på det här sättet?”. Resultatet visar att det finns likheter i vilka legitimeringsstrategier som tillämpas när det skrivs om hållbarhet och sociala praktiker som bidrar till dessa diskurser. Samtliga mejeriföretag använder sig huvudsakligen av auktoritetslegitimeringar samt rationaliseringar. Dessa likheter kan bero på att samtliga material utgår ifrån temat hållbarhet inom mejerier och därav ger upphov till liknande information från samtliga företag, men det dyker även upp skillnader. Dessa skillnader synliggörs i variationen, eller avsaknaden av variation, bland teoretiska och instrumentella rationaliseringar, att endast ett företag använder sig av legitimeringsstrategin mytopoesis och att även moralisering endast används av ett företag.

Denna studie har som syfte att undersöka på vilket sätt micromobilitet som transportmedel kan bidra med ett komplement till arbetspendlares resvanor i Uppsala kommun, för att gå mot mer hållbara transportvanor. Studien ämnar sig till att undersöka arbetspendlares attityder för micromobilitet eftersom det är ett relativt nytt begrepp, samt vilka förutsättningar som krävs i den fysiska infrastrukturen för att underlätta för arbetspendlare att genomföra en förändring av deras transportvanor. Metoden som har använts för att besvara frågeställningarna är semistrukturerade intervjuer med arbetspendlare från landsbygden i Uppsala kommun. Resultatet visar att kunskapen kring micromobilitet i dagsläget är liten hos de intervjuade arbetspendlarna i åldrarna 33-62 år. De flesta arbetspendlare anser däremot att micromobilitet har potential till att bidra med hållbara transportvanor om rätt förutsättningar ges. Att arbetspendla från landsbygden innebär långa pendlingstider, vilket gör att de flesta strävar efter en minimerad restid. För vissa innebär det att bilanvändningen är nödvändig i somliga fall, framförallt för de som har småbarn hemma. För att micromobilitet ska bli en integrerad del av det övergripande transportnätet krävs det att osäkerheten kring det övervinns. För att det ska uppnås behöver mobilitetshubbarna utformas med ökad säkerhet samt en överkapacitet av fordon som skapar attraktivitet hos användarna.

Den här studien syftar till att undersöka hur två bildlärare på gymnasiet integrerar miljö- och hållbarhet i bildundervisningen vad det gäller material och tekniker för bildframställning. Genom semistrukturerade intervjuer har dessa bildlärares beskrivningar om integrationen av miljö- och hållbarhet samlats in. Resultatet visar att bildlärarna prioriterar praktiska skäl när det kommer till val av material i bildklassrummet, men även att de inkluderar återvinning och återbruk som viktiga delar i bildlektionerna. Resultatet visar även att bildlärarna vill förmedla ett förhållningsätt att ta hand om de material och verktyg som finns i bildklassrummet. Däremot så upplever lärarna även svårigheter i integrationen av miljö- och hållbarhet, såsom tidsbrist. Tolkningen av resultatet indikerar att lärarna anammar en princip om sparsamhet som visar sig genom praktiska handlingar i klassrummet och att de implementerar integrativ didaktik, där läroplansmål och ämneskunskaper integreras. Däremot så visas även ett konkurrensförhållande mellan läroplansmålen och ämneskunskaper, där det sistnämnda prioriteras före det andra.

Den strategiska betydelsen för industriföretag att investera hållbart har ökat de senaste åren. Samtidigt är landskapet kring hållbarhet komplext med ständigt tillkommande regleringar och ökade hållbarhetskrav från intressenter. Syftet med den här studien är att få en förståelse för hur investeringsrutiner ser ut i praktiken hos svenska industriföretag. Fokuset är på miljöinvesteringar och huruvida hanteringen av dessa skiljer gentemot hanteringen av traditionella investeringar. Utifrån litteraturgenomgången har en analysmodell konstruerats som delar upp investeringsprocessen i tre faser: initiering, bedömning och beslut. Denna kommer att ligga till grund för analysen. För att besvara forskningsfrågan genomförs semistrukturerade intervjuer med fyra svenska industriföretag som återfinns på OMXS30, där frågorna är utformade utifrån studiens analysmodell. Resultatet visar i enlighet med analysmodellen att miljöinvesteringarna kan kopplas till investeringsprocessens tre faser. Det konstateras även att externa faktorer har en betydande effekt på industriföretagens incitament till att satsa på miljöinvesteringar. Slutsatsen är att miljöinvesteringar generellt sett följer samma processer och rutiner som traditionella investeringar. Däremot skiljer sig företagens incitament till att investera hållbart i viss mån, jämfört med de incitament som ligger till grund för traditionella investeringar.

Företags hållbarhetsprestation har över åren fått en allt större roll på marknaden och hållbarhetsrapportering är idag lagstadgat för bolag av en viss storlek. Syftet med studien är att undersöka om det stora fokuset på hållbarhet bidrar med något värde för investerare och ägare utöver ett rent samvete. Detta görs genom att besvara frågeställningen: Finns det något samband mellan hållbarhetsprestation och informationsinnehållet i företags delårsrapporter på den svenska marknaden? Studien utförs med data från svenska företag noterade på NASDAQ Stockholm under år 2018-2019. Sambandet undersöks med kvantitativ metod i form av en eventstudie och multipel regression. Som proxy för hållbarhetprestation används ESG-betyg och för att undersöka informationsinnehållet mäts den abnormala handelsvolymen i samband med publicering av delårsrapporter. Studien finner inget statistiskt signifikant samband mellan företags ESG-betyg och informationsinnehållet i deras delårsrapporter.

Att investera hållbart har under de senaste åren ökat i popularitet och företag satsar mer och mer på att utvecklas samt arbeta för en hållbar utveckling. Detta gäller även banksektorn där forskningen dock är bristfällig då det kommer till hur banksektorn integrerar hållbarhetsperspektivet vid rådgivning ut mot kund. Det finns flertalet principer som banker ska förhålla sig till men då regleringarna är få, har det skapats en diffus linje mellan vad som sägs och vad som görs. Nyfikenheten på det nyfunna forskningsgapet resulterade i syftet att förstå hur rådgivare på svenska banker ser på, samt integrerar hållbarhet vid placeringsrådgivning och om de kan påverka människor till ett hållbart investerande. För att bredda studien är det också av stort intresse att väga in privatpersoners perspektiv om hur de ser på hållbara investeringar och banksektorn för att kunna kartlägga den hållbara investeraren samt bankens möjligheter att påverka kunderna vid placeringsrådgivning. För att uppnå syftet har vi använt oss av både en kvalitativ metod, där intervjuer av bankpersonal utfördes, och en kvantitativ sådan, där en webbenkät genomfördes. Vidare har datan sammanställts och analyserats genom kodning, diagram och tabeller. Genom teorin skapade vi oss en uppfattning om vad det redan nu finns för principer samt regleringar för banken att beakta samtidigt som den hållbara investeraren presenterades samt nyttan en hållbar investering gav denne. Genom empirin framkom det att bankernas perspektiv inte stämde överens med privatpersoners och att hållbarhet endast i viss mån beaktas vid rådgivning. Det finns dock möjligheter för rådgivarna att påverka till hållbart investerande genom ett ökat informationsgivande. Däremot påvisades det också att behovet av bättre reglering kring hållbarhet vid rådgivning är ett måste då det i annat fall kan bli rådgivarens egna preferenser som undermedvetet styr vad denne ger kunden för information.

Abstract Title: The Balanced Scorecard - A qualitative study investigating whether a scorecard can support companies in their innovation and sustainability efforts.Authors: Alice Fransson and Aline Morstedt Supervisor: Anders Parment Purpose: The purpose of this study is to investigate the corporate governance challenges faced by startups, medium-sized and large companies that consider themselves to be working with sustainability and innovation. In addition, we also want to find out whether the balanced scorecard could be a good tool to support this work. Problematization: Today, we see companies facing challenges as society becomes more and more aware of the environment and sustainability, while at the same time placing high demands on technological development and innovation. More companies today choose to prioritize innovation. Instead, the central focus and most resources go to strengthening the internal core business and to safe and predictable innovation. One tool that can help companies manage their operations according to these aspects is the so-called balanced scorecard, which helps companies manage their internal operations based on a combination of both financial and operational measures.  Methodology: It is a qualitative study with an abductive approach where the empirical material has been collected with ten semi-structured interviews from companies working with innovation and sustainability. Conclusion: The scorecard can be a useful tool to support innovation and sustainability in companies of different sizes and characters. It is important to adapt the use of the scorecard to the company's size, specific needs, and challenges to achieve optimal results. Failure to be selective in the integration of the different elements of the scorecard may result in the opposite effect and create rigid structures that may hamper innovation and sustainability development. Contribution: This study has increased the understanding of how the balanced scorecard can be used as a tool to support innovation and sustainability efforts in companies.Key words: The Balanced Score Card, sustainability, radical innovation, and incremental innovation.

Runt om i världen har länder skrivit på Parisavtalet för att gemensamt göra en insats för miljön, och utöver det har många infört egna policyer att följa och miljömål att sträva efter. Ofta inkluderas mål om att minska utsläpp från resor i dessa riktlinjer, vilket är något som Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har tagit med i sina miljömål. Att KTH minskar sina flygrelaterade utsläpp Fanny Erkhammar EECS, Skolan för Elektroteknik och Datavetenskap, KTH Lindstedsvägen 3, 114 28 Stockholm fannyer@kth.se är av hög relevans då universitet är en av de typer av statliga myndigheter i Sverige som redovisar störst utsläpp av koldioxid från flygresor. På KTH finns ett forskningsprojekt med syftet att stödja minskandet av dessa flygrelaterade koldioxidutsläpp på universitetet, och i samarbete med dem togs det i den här studien fram en prototyp till ett visualiseringsverkyg ämnad att hjälpa avdelningschefer på KTH att få en överblick över sin avdelnings flygvanor. Verktyget ämnades också lägga en grund för beslutstagande kring flygresor i syfte att minska utsläpp från dem. Mer specifikt undersökte den här studien forskningsfrågan: Hur kan man hjälpa avdelningschefer på KTH att få en överblick över avdelningens flygande, i syfte att ta beslut för att minska koldioxidutsläpp, genom att visualisera flygdata? För att ta reda på vad avdelningschefer kunde tänkas behöva i ett verktyg som det som togs fram i den här studien inleddes undersökningen med intervjuer med deltagare från målgruppen. Därefter togs en prototyp fram som slutligen evaluerades i användartester med målgruppen. Under studiens gång visade deltagarna i testerna ett intresse för verktyget, och bidrog också med förslag på ytterligare funktioner de gärna sett i verktyget för att använda det i arbetet. Det har dock visat sig att implementering och användning av den här typen av verktyg i dagsläget inte är aktuellt då det saknas tydliga riktlinjer från KTH kring utsläpp på avdelnings- och individnivå vilket gör att avdelningschefer inte har en grund att utgå från i sin beslutsfattning. / Countries around the world have signed the Paris Agreement in order to make a collective effort for the environment and many have also introduced their own policies and sustainability goals to strive for. Goals to reduce emissions from traveling are often included in these guidelines, and it is something that KTH Royal Institute of Technology has included in their sustainability goals. It is highly relevant that KTH reduces their flight related emissions since universities are one of the types of governmental institutions in Sweden that have the highest recorded carbon emissions from air travel. There is a research project at KTH that aims to support the reduction of the flight related emissions at the university. In collaboration with the research project, a prototype of a visualization tool was developed in this study. The aim of the visualization tool was to help heads of departments at KTH get an overview of their departments flying habits, as well as to lay the foundation for decision making around air travel with the purpose of reducing the emissions from it. More specifically, this study examined the following research question: How can we help heads of departments at KTH to get an overview of the department’s air traveling, with the purpose of making decisions to reduce the carbon emissions, by visualizing flight data? To find out what heads of departments would need in a tool like the one that was developed in this study, initial interviews were held with participants from the target group. After that, a prototype was developed and tested on the target group in user tests. During the course of the study the participants showed interest in the tool, and came with suggestions about additional functions they would have liked to have if they were to use the tool in their work. However, the study also showed that the implementation and use of this type of tool is not currently relevant because there is a lack in clear guidelines from KTH around emissions on a department and individual level, which means that department heads do not have the foundation they need to base their decisions on.

Projektet Järnas Epicenter har intentionen att utveckla ett hållbart och fungerande landsbygdssamhälle. Projektet är baserat på höstens tidigare undersökningar i Södertäljes landsbygd som utgick ifrån FN:s globala hållbarhetsmål: ingen fattigdom ingen hunger, rent vatten och sanitet för alla, hav och marina resurser. Vi har även tittat på vad Södertäljes kommun har för visioner och utmaningar gällande att ta tillvara på jordbruksmark för enbart jordbruksändamål och jobba mot tryggare livsmedelsförsörjning. Därför blev mitt förslag ett växthus med permakulturodling och hållbara bevattningsdammar. Dessa konstruerades alla med avsikt att fylla ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. / The Järnas Epicenter project aims to develop a sustainable and functioning rural community. The project is based on this autumn's previous surveys in Södertälje's countryside, which were based on the UN's global sustainable development goals: no poverty, zero hunger, clean water and sanitation, life below water. We have also looked at what the municipality of Södertälje has for visions and challenges regarding utilizing agricultural land for agricultural purposes only and working towards safer food supply. Therefore my propusal became a greenhouse with permaculture agriculture and sustainable irrigation ponds. These all were constructed with intention to fullfill economic, social and ecological sustainability.