Breastfeeding has several advantages for both mother and child. A woman’s attitude to breastfeeding is a good predictor for infant feeding method and her confidence in breastfeeding has an impact on her breastfeeding duration. Aim:The aim of the study was to assess the attitude to and confidence in breastfeeding among Vietnamese women in Ho Chi Minh City. The aim was also to investigate if the type of family, nuclear and extended, influences the Vietnamese women’s attitude to and confidence in breastfeeding. Method: A descriptive and comparative cross-section study with quantitative method was used. The Self-Care Theory and The Cultural Care Diversity and Universality Theory were used as theoretical framework of this study. A questionnaire which consisted of demographic information, attitude to and confidence in breastfeeding, was distributed to 110 voluntarily participating women in Ho Chi Minh City, Vietnam. Results: The results showed that the women had an attitude in favour of breastfeeding and rated their confidence between "sometimes confident" and "often confident". No significant differences of total score, between nuclear and extended family, in attitude to and confidence in breastfeeding were shown. Conclusion: The attitude to and confidence in breastfeeding among the women in Ho Chi Minh City were rather good but improvements can be made. When healthcare professionals counsel Vietnamese women, in Sweden and Vietnam, about breastfeeding, this result can be used as guidance, in order to give relevant and cultural congruent advice.

The aim of this study was to visualize in a pluralistic perspective how mothers of breastfed preschool children experience being treated by preschool teachers. Method: Qualitative interviews with 10 mothers and qualitative content analysis. The mothers experienced breastfeeding was surrounded by slience at preschool. The mothers were met with silence, felt vulnerable and did not want to be subject to criticizm. To the best of our knowledge, this is the first investigation on this subject.

No description available.

Inledning: Bröstmjölk är den bästa näringskällan för spädbarn. Alla friska mödrar rekommenderas att exklusivt amma sina barn upp till sex månaders ålder samt därefter fortsätta amma och ge annat födotillägg upp till två års ålder eller längre. Flertalet faktorer kan dock påverka beslutet om att välja att amma eller inte. Syfte: Syftet med denna studie var att undersökta iranska invandrarkvinnors uppfattningar och bruk angående amning och bröstmjölksersättning. Metod: En kvalitativ studie med strategiskt urval genomfördes där tio iranska invandrarkvinnor intervjuades. Intervjuerna bestod av tolv frågor och spelades in och sedan transkriberades. Innehållsanalys användes. Resultat: Resultaten delades in i fem kategorier: ”Hälso- sjukvårdskontakt i Sverige och i Iran”, ”Typ av föda som givits barnet”, ”Information och råd angående amning och bröstmjölksersättning”, ”Faktorer som påverkar valet att amma” samt ”Slutgiltig uppfattning angående valet att amma”. Resultaten påvisade bl.a. att samtliga kvinnor hade ammat och introducerat bröstmjölksersättning samt att faktorer som påverkat valet att amma var positiva och negativa. Slutsats: Alla deltagarna i studien hade ammat eftersom de ansåg bröstmjölk var det bästa för barnet. Kvinnorna uppgav att de i efterhand är nöjda med beslutet som togs angående amning och kunde se det hela som en positiv erfarenhet. / Introduction: Breast-milk is the best source of nutrition for infants. Healthy mothers are recommended to exclusively breastfeed their children until they are six months old and then combine with solid food up to two years of age or longer. Many factors can affect the decision to breastfeed. Aim: The aim was to investigate about perception and practice concerning breastfeeding and infant formula among Iranian immigrant women. Method: A qualitative study with strategic selection. Ten Iranian immigrant women were interviewed. The interviews consisted of twelve questions that were recorded and transcribed. Content analysis was used. Result: The result was divided into five categories: “Health-care contact in Sweden and in Iran”, “Type of food given to the baby”, “Information and advice about breastfeeding and infant formula”, “Factors affecting the decision to breastfeed” and “Conclusive perception about breastfeeding”. The result showed for example that all of the women had breastfed and introduced infant formula, and factors that affected there decision to breastfeed was positive and negative. Conclusion: All women had breastfed. They thought that breast-milk is the best for their children and stated satisfaction with their decisions about breastfeeding. They could see it as a good experience.

ABSTRACT Objective The aim of this study was to determine if and what kind of scientific evidence there is for the advice that breast-feeding can reduce the risk of sudden infant death syndrome (SIDS). The aim was to investigate research on the subject published in the last 15 years. Method A systematic review without meta-analysis with relevant original articles published in the last 15 years. Main results After searching for articles 26 relevant articles were used for this study and two were excluded because of poor quality. Mixed results were shown on breast feeding and the risk of SIDS. Breast-feeding seems to have some protective effect but can’t be separated from known risk factors of SIDS. Plain language summary Breast feeding can be regarded as a preventive measure against SIDS. However socioeconomic factors may play a bigger part than breast feeding alone in the protection against SIDS. Mothers should be given the advice to breast feed as a preventive measure of SIDS. The authors suggest that more research is needed. / ABSTRACT Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall vilket vetenskapligt stöd det finns för rådet om amning som preventiv åtgärd mot plötslig spädbarnsdöd (sudden infant death syndrome, SIDS). Studien syftar till att undersöka de senaste 15 årens forskning i ämnet. Metod En systematisk litteraturstudie utan meta-analys med relevanta originalartiklar publicerade de senaste 15 åren. Resultat Antalet relevanta artiklar var 26, två artiklar exkluderades på grund av låg kvalitet. Sex kategorier relaterade till amning kunde identifieras. De granskade studierna har visat varierande resultat gällande amningens inverkan på risken för SIDS. Amningen har visats ha skyddande effekter som inte kan särskiljas från kända riskfaktorer för SIDS. Slutsats Amning kan fungera som en preventiv åtgärd mot SIDS. Dock verkar socioekonomiska faktorer ha en större roll än amning enskilt för att ge ett skydd mot SIDS. Rådet om att amning skyddar mot SIDS är adekvat och denna litteraturöversikt kan ge ökad kunskap om olika aspekter av amningens effekter. Författarna menar att det finns ett behov av ökad kunskap inom detta område.

Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar fördelningen av föräldradagarna och hur nyblivna pappor resonerar om föräldraledighet. Metod: Studiens design är en explorativ kvalitativ intervjustudie, där ett bekvämlighetsurval med snöbollsteknik användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förstagångspappor. Analysmetoden som användes var en innehållsanalys. Resultat: Få pappor var eller hade varit pappalediga och resterande pappor önskade kunna ta ut pappalediga dagar när barnet blir äldre. Den främsta faktorn som påverkade hur familjerna delat upp föräldraledigheten var mammans önskan att få vara hemma. Amningen gjorde det naturligt för mamman att vara hemma de första månaderna efter barnets födsel. Samtliga pappor hade negativa synpunkter om Försäkringskassan och på deras information om föräldraförsäkringen. De flesta papporna såg även kritiskt på de 60 individuella dagar som de har tillgodoräknade sig. Att ha blivit pappa beskrevs som en positiv upplevelse där personligheten utvecklades. Slutsats: Som nybliven pappa utvecklas en positiv personlighetsförändring genom att man få mer tålamod och bli mer ansvartagande. Pappor valde en mer tillbakadragen position vid fördelningen av föräldraledigheten eftersom de ansåg att mammorna önskade att vara barnlediga. När barnen når en äldre ålder önskar flera pappor mer ledig tid för att umgås med sitt barn och skapa en närmare relation. / Objective: To investigate what factors influence the distribution of parental days and how new fathers have reason about parental-leave. Method: An exploratory qualitative interview study, a convenience selection with snowball technique. Semi-structured interviews were made on eight first-time fathers. To analyze the data, a qualitative content analysis was used. Results: Few fathers were or had been on paternity leave and the remaining fathers wished to have parental-leave days when the child becomes older. The main factor that influenced how families divided parental leave was the mother´s desire to be at home. Breastfeeding made it natural for the mother to be at home the first few months after childbirth. All fathers had negative views on Försäkringskassan and on their information on parental leave. All fathers also looked critically at the 60 individual days that they have credited. Having become a father was described as a positive experience in which ones personality was developed. Conclusion: As a new father you develop a positive personality change by getting more patience and are more accountable. Fathers choose a more withdrawn position in the allocation of parental leave because the mother wants to be on maternity leave. When the children reach an older age dads wises to take more time off to spend with their children and create a closer relationship.

Background: Kubemenda is a word in Kiswahili and a conception that the infants‟ health will be negatively affected if the mother has sexual intercourse during the breastfeeding period. Aim: The aim of this study is to explore if nurses experience concerns among parents about sexuality during the breastfeeding period related to kubemenda. Furthermore, to investigate the nurses own perception and knowledge about kubemenda and if general information is given to the parents about breastfeeding and sexuality as well as information related to kubemenda. Method: Semi-structured qualitative interviews with open and closed questions with six nurses that worked at Muhimbili National Hospital. All the interviews were recorded, transcribed and analyzed with content analysis. Result: Kubemenda was defined as ill health in infancy caused by the mother having sexual intercourse during the breast-feeding period. This cultural belief was used as an old fashioned way of family planning. There was a non-existing relation between breastfeeding and kubemenda according to the nurses but they experienced concerns among mothers about timing of sex resumption related to kubemenda. It was hard for the nurses to manage the influence of family-members when informing and educating the mothers about sexuality. There were no guidelines as to what information they should provide regarding kubemenda. Conclusion: Kubemenda is still an existing problem in the society that is hard to eliminate due to strong cultural influence. There is an imminent need of national guidelines for health personnel as to what information they should provide regarding kubemenda. / Bakgrund: Kubemenda är ett ord på Kiswahili och innebär en uppfattning om att barns hälsa påverkas negativt om mamman har samlag under amningsperioden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskor upplever oro bland föräldrar om sexualitet i samband med amningsperioden relaterat till kubemenda. Vidare var syftet att undersöka sjuksköterskors egen uppfattning och kunskap om kubemenda samt om generell information ges till föräldrarna angående amning och sexualitet samt information relaterat till kubemenda. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes bland sex sjuksköterskor som arbetade på Muhimbili National Hospital. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Kubemenda definierades som ohälsa bland spädbarn där orsaken var att mamman hade samlag under amningsperioden. Denna kulturella uppfattning användes som traditonell familjeplanering. Det fanns inget samband mellan amning och kubemenda enligt sjuksköterskorna men de upplevde oro bland mammor angående sexuell avhållsamhet relaterat till kubemenda. Sjuksköterskorna upplevde det svårt att hantera familjens kulturella inflytande på mamman när de informerade om sexualitet. Det saknades riktlinjer för vilken information som skulle ges angående kubemenda. Slutsats: Kubemenda är fortfarande ett problem i samhället som är svårt att avlägsna på grund av starkt kulturellt inflytande. Det finns ett behov av riktlinjer för vårdpersonal om vilken information som ska ges till patienter angående kubemenda.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som användes på en neonatalavdelning för att främja amningen hos prematura barn. Arbetet är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin@dalarna, PubMed och Medline. Litteraturgenomgången visade att det fanns ett flertal metoder för att främja amning av prematura barn på neonatalavdelningen. Föräldrarna behöver få hjälp av personalen att skapa sociala band till sitt barn och med att förstå att det är dem som är av största betydelse för barnet. NIDCAP-vård var en omvårdnadsmodell som underlättade för samspelet mellan mor och barn. Mamman behöver ständig uppmuntran av personalen och pappan för att lyckas med sin amning. Studier har visat att känguruvård har positiva effekter på amningen och för att utveckla ett tidigt sugbeteende. Barnets tidiga kontakt vid mammas bröst och att mamman så snart som möjligt efter förlossningen börjar pumpa ur bröstmjölk främjar amningen. Andra metoder som främjar amning är att barnet fått känna doften av mammans mjölk och att mamman fått tillgång till en personlig ”amningsexpert”. Tillmatning med kopp eller användning av amningsnapp var metoder som visade sig öka chansen till amning samt bröstmjölkskonsumtionen hos prematura barn.

SAMMANFATTNING Amningsfrekvensen i Sverige är lägre än vad som rekommenderas enligt Livsmedelverket och WHO. Sett ur ett folkhälsoperspektiv skulle mödrars och barns hälsa kunna förbättras om fler kvinnor ammade sina spädbarn mer exklusivt och under längre tid, varför bra metoder för amningsförberedelse bland blivande spädbarnsfamiljer behövs. Det amningsförberedande arbetet bör initieras av mödravårdsbarnmorskan redan under graviditeten.   Syfte: Att utforma en standardiserad mall för utförandet av amningsförberedande samtal under graviditet.   Metod: En kvalitativ pilotstudie genomförd med litteraturgranskning och fokusgruppintervju med barnmorskor, analyserade med innehållsanalys.   Resultat: Utifrån identifierade faktorer med visad positiv påverkan på amningsfrekvens samt barnmorskors kliniska erfarenhet utformades en standardiserad mall för amningsförberedande samtal. Mallen innehåller en individanpassad och en generell del. Den individanpassade delen behandlar tidigare amningserfarenheter, förväntningar inför kommande amning samt tankar kring brösten och deras funktion. Den generella delen behandlar information om bröst och bröstmjölk, amningsinformation, övriga tankar/frågor, EDS-screening samt fortsatt planering gällande amning.   Slutsats: Resultaten från litteraturgranskningen och fokusgruppsintervjustudien, med förslag på vad amningsförberedelse kan innehålla, överensstämmer till stor del. Barnmorskorna i fokusgruppsintervjustudien ger dock mer utförliga beskrivningar än de faktorer som sammanställts i litteraturgranskningen. Tillsammans har det gett en grund för utarbetandet av en standardiserad mall för amningsförberedande samtal. Fortsatt forskning får visa om samtalsmallen kan ge positiv effekt på amningsfrekvensen. Mallens användbarhet bör också vidare utvärderas. / ABSTRACT The breastfeeding frequency in Sweden is lower than the recommendation by the Swedish National Food Agency and WHO. From a public health perspective mothers´ and their children´s health would be improved if more women breastfed their infants more exclusively and during a longer period. Therefore good methods for breastfeeding preparation among parents to be is needed. The breastfeeding preparation should be initiated by the midwife at the maternity health care already during the women’s pregnancy.   Aim: To design a standardised guide for performing an anamnesis and care plan for breastfeeding during pregnancy.   Method: A qualitative pilot project based on literature review and focus group interviews with midwives, analysed by content analysis.   Results: A standardised guide for performing an anamnesis and care plan for breastfeeding were designed based on identified factors with proved positive impact on breastfeeding frequency and midwives´ clinical experiences in the interviews. The guide includes an individualised and a general part. The individualised part deals with previous breastfeeding experience, expectations for the coming breastfeeding and thoughts about breasts and their function. The general part deals with information about breasts and breast milk, information about breastfeeding, other thoughts/questions, EDS-screening and continued planning regarding breastfeeding.   Conclusion: The results of the literature review and the focus group interviews with suggestions on what breastfeeding preparation can include correspond to a large extent. Though the midwives in the focus group interviews gives more detailed and wide-ranging descriptions than the factors presented in the literature review. Altogether this has given a base for designing a standardised guide. Coming research will show if the guide can have positive impact on breastfeeding frequency. The usability of the guide should also be further evaluated.

Bakgrund: Kvinnor rekommenderas av Världshälsoorganisationen att amma exklusivt i sex månader och delvis i två år eller längre. Studier visar att amning har hälsofrämjande effekter på både modern och barnet. Trots detta är amningsförekomsten en sjunkande trend i Sverige. Råd och stöd av sjuksköterskor har betydelse för amningsförekomsten. Studier visar att mödrar som har hög self-efficacy till sin förmåga att amma, ammar i högre utsträckning. Syfte: Att undersöka om en intervention i form av evidensbaserad amningsinformation kan öka mödrars self-efficacy kring amning samt om förekomsten av exklusiv amning ökade när barnet var fyra veckor gammalt. Metod: Studien genomfördes med kvantitativ ansats och var baserad på en kvasiexperimentell före- och efter design med en kontrollgrupp (n=23) och en interventionsgrupp (n=27). Ett konsekutivt urval användes för att rekrytera förstföderskor. Interventionen bestod av en evidensbaserad amningsbroschyr samt strukturerad muntlig information med hjälp av ett blädderblock som gavs på BB. Mätning av self-efficacy genomfördes med hjälp av Breastfeeding Self-Efficacy Score-Short Form på BB samt när barnet var fyra veckor gammalt. Resultat: De mödrar som ammade exklusivt när barnet var fyra veckor gammalt hade högre self-efficacy till skillnad från de mödrar som ammade delvis. Skattningen av self-efficacy ökade inom båda grupperna från första till andra mättillfället. Interventionsgruppen skattade sig ha högre self-efficacy än mödrar i kontrollgruppen. Slutsats: Att mäta self-efficacy på BB kan indikera hur amningsförekomsten kommer att föreligga. Interventionen påverkade mödrarnas self-efficacy och förekomsten av exklusiv amning när barnet var fyra veckor. / Background: Women are recommended by the World Health Organization to breastfeed exclusively for six months and partially for two years or beyond. Studies show that breastfeeding has health benefits for both mother and infant. Despite this, the breastfeeding prevalence is declining in Sweden. Advice and support from nurses are important for the breastfeeding prevalence. Studies show that having high self-efficacy in relation to breastfeeding is associated with high prevalence of breastfeeding. Aim: To investigate whether an intervention in the form of evidence-based breastfeeding information can increase maternal self-efficacy in relation to breastfeeding and whether this increased the prevalence of exclusive breastfeeding when the infant was four weeks old. Method: The study was conducted with a quantitative approach and was based on a quasiexperimental before-and-after design with a control group (n=23) and an intervention group (n=27). A consecutive sample was used for the recruitment of mothers, all primiparous. The intervention consisted of an evidence-based breastfeeding brochure and structured verbal information using a flipchart that was given at the postnatal ward. Maternal breastfeeding self-efficacy was measured at the postnatal ward on BB and when the infant was four weeks old using the Breastfeeding Self-Efficacy Score-Short From. Result: Mothers who breastfed exclusively when the baby was four weeks old had higher selfefficacy compared to mothers who breastfed partially. Self-efficacy increased in both groups from the first to the second measurement. The intervention group had higher breastfeeding self-efficacy than mothers in the control group. Conclusion: Measuring maternal breastfeeding of self-efficacy at the postnatal ward can indicate future breastfeeding prevalence. The intervention had an impact on mothers' breastfeeding self-efficacy and the prevalence of exclusive breastfeeding when the baby was four weeks old.