Digitaliseringen får allt större plats i samhället och i skolan och den finns i våra fickorkonstant. Tekniken som kommer med de digitala verktygen är oändlig och detta har ett stortinflytande hos pedagogerna såväl som hos eleverna. Syftet med studien är att få en större insikt hur tekniklärare använder sig av digitala verktyg ideras undervisning och på vilket sätt de går tillväga för att främja olika dimensioner avkunskap. Kvalitativa intervjuer har gjorts med tekniklärare i högstadiet utifrån urvalsmetoden för attundersöka användandet av digitala verktyg, vilka fördelar som finns och vilka nackdelar somkan uppstå. Pedagogernas har utifrån egen erfarenhet svarat på ett antal frågor som harjämfört med tidigare teoretiska forskningar. Det finns många fördelar som överväger nackdelar med digitala verktyg som tekniklärarnaser som en stor merit både för de som lär ut och de som skall lära sig. Konsten är att ha engod kunskap om dessa digitala verktyg och att kunna implementera dem i sin undervisning.

Användandet av digitala verktyg har ökat under det senaste decenniet och är idag en del av vår vardag. Digitala verktyg innefattar mobiltelefoner, lärplattor, datorer, tv-apparater, projektorer etc. Dessa verktyg är vanligt förekommande ute på våra förskolor. Denna studie bygger på en meta-analys av hur ett urval studentuppsatser behandlarförskollärares användning av digitala verktyg i förskolan samt vilka faktorer som framkommer som betydelsefulla för studenterna gällande förskollärarnas användning av digitala verktyg. Metoden som användes vid datainsamlingen var meta-analys för att sammanställa tidigare studentuppsatser publicerade i databasen DiVA. Sökningen avgränsades till studentuppsatser publicerade mellan 2010–2020 vid Högskolan i Gävle. Granskning av uppsatserna genomfördes för att de skulle vara relevanta för studien. Av de valda studentuppsatserna skapades en databas som redovisar författarna, publiceringsår, utgivare, databas, syfte, metod, urval, bortfall, resultat och slutsats. Meta-analysen av uppsatsernas resultat visar att förskollärare främst använder sig av lärplattan för dokumentation, undervisning och planering. Majoriteten av förskollärarna i de studerade texterna anser att digitala verktyg ska ses som ett komplement i verksamheten. Vidare belyser studentuppsatserna en uppfattning om vikten av att vara närvarande vid barnens användning av digitala verktyg för att verktygen inte ska användas felaktigt. Uppsatserna visar även att förskollärarens attityd har en avgörande betydelse för användningen av digitala verktyg. Sammanfattningsvis, enligt studentförfattarna efterfrågar förskollärarna mer digitala verktyg. Diskussionen belyser hur innehållet i studentuppsatserna kan kopplas mot tidigare forskning där uppsatsernas sammanlagda resultat indelades i olika teman.

Mitt arbete kommer att innefatta språklärare i skolan, och tar sin utgångspunkt i skolväsendets ökade digitalisering som finns i Lgr11 (Skolverket, 2018). Denna studie syftar till att beskriva användningen av digitala verktyg i språkundervisningen i relation till skolans höja digitalisering och språkliga förmågor som inkluderar andraspråksinlärning. Jag har använt en enkät för att ta reda på hur digitala verktyg påverkar språkundervisningen och hur man kan förbättra och utveckla dem och utveckla elevers förmåga att använda digitala verktyg i sin utbildning. Detta arbete undersöker de digitala verktygens roll för att stödja lärare i undervisningen i skolan, och i vilken utsträckning tillgången till digitala verktyg kan ge lärarna värdefull information om elevernas användning av förståelsestrategier. Resultaten visar att vi kan implementera TPACK modellen i våra klassrum, men vi behöver förändra hur vi planerar våra dagliga lektioner och höja nivån på både elever och lärare som använder digitala verktyg för att bli mer effektiva i språkundervisningen.

Syftet med vårt examensarbete är att belysa vilka digitala verktyg som implementeras inom ämnet samt de möjligheter och begränsningar idrottsläraren har gällande sitt användande av digitala verktyg i ämnet idrott och hälsa. Utöver detta undersöker vi också hur lärarna använder sig av de digitala verktygens möjligheter, genom att synliggöra kopplingar mellan lärarnas användning samt elevers lärande och utveckling inom ämnet. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet samt modellen TPACK har vi kunnat vidare analysera vårt resultat i relation till våra framställda frågeställningar och syfte.Undersökningen utgår från sex verksamma lärare i södra Skåne, som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Genom kvalitativa intervjuer med lärarna har vi försökt besvara vårt valda syfte samt frågeställningar. Utifrån undersökningens resultat fann vi att majoriteten av lärarna har en positiv inställning till den digitalisering som sker i ämnet. Samtliga lärare implementerar digitala verktyg flitigt i sin undervisning utifrån deras presenterade förutsättningar. Denna implementering sker främst på de arbetsområden där elevernas komplexa rörelser tränas. Dans, gymnastik, orientering och i de olika teoretiska delarna av ämnet idrott och hälsa var dominerande arbetsområden bland majoriteten av lärarna. Vidare så visade vår undersökning på att lärarna anser att videoinspelning, videouppspelning och lärplattformar skapar goda förutsättningar för en ökad kommunikation och kan på så vis utgöra en bidragande faktor till ett ökat lärande bland eleverna.Vi kom också fram till att flera faktorer påverkar lärarnas användning av de digitala verktygen. De stora begränsningarna som lyfts fram är lärarnas tidsbrist, förståelse kring tillämpning av de digitala verktygen, tillgången till vidareutbildning inom området samt den fysiska tillgängligheten till dessa digitala verktyg.

No description available.

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på om det går att använda IKT (Informations- och kommunikationsteknik) för att främja elevers lärande, samspel och relationsskapande på fritidshemmet och vidare undersöka om fritidspedagogerna gör detta och i så fall vilka möjligheter och utmaningar de upplevt med IKT. Teorierna vi valde att utgå från var Thompsons social media-teori, Vygotskijs “sociokulturella teori”, Jonas Aspelins “relationell pedagogik” samt Staffan Selander och Eva Svärdemo-Åbergs “didaktiska designteoretiska perspektiv”. I vår metod valde vi att använda oss av kvalitativ forskningsansats där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Resultaten vi kom fram till visar att IKT används på fritidshemmet och att användningen av IKT på fritidshemmet kan ske oftare om fritidspedagogerna har ett personligt intresse för IKT. Fritidspedagoger med ett större intresse för IKT kan se fler möjligheter med digitala verktyg. Resultaten visade också att fritidspedagoger med ett intresse för IKT uppgav att de oftare planerar aktiviteter inom IKT. Vi har också sett att fritidspedagoger med ett större intresse av IKT har ett mer didaktiskt förhållningssätt bakom elevernas val av aktiviteter i dem fria lekarna och att de ser lärandet även i den fria leken. Enligt undersökningen sker det ett socialt lärande i användandet av IKT där eleverna både lär sig sociala och kommunikativa färdigheter men även diverse ämneskunskaper. Eleverna lär sig turordning, att ta hänsyn till varandra, att stötta varandra och att arbeta i grupp samt att samspela med varandra. Detta sker både i den fria leken och i planerade aktiviteter. Vidare uppgav informanterna att IKT kan fungera som en inkörsport och leda till utvecklandet av nya relationer på fritidshemmet.

Abstract Syftet med studien är att undersöka hur modersmålslärarna använder sig utav digitala verktyg i undervisningen, samt att ta reda på fördelarna och nackdelarna med användning av digitala verktyg som läromedel i modersmålsundervisningen. Studien bygger på en kvalitativ undersökning, där sex modersmålslärare intervjuades och sex lektionsobservationer genomfördes. Resultaten analyserades med hjälp av ett analysverktyg. Analysverktyget heter SAMRmodellen, som handlar om hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) används i lärandet. Resultaten visade att alla modersmålsläraren är positiva till att använda olika former av digitala verktyg. Det underlättar deras arbete samt främjar elevernas modersmål. Respondenterna har tillgång till digitala verktyg som kan lånas ut till elever och de får regelbundet kompetensutveckling om hur de kan undervisa digitalt. Det som framkommit i vår studie är att lärarna arbetar utifrån olika nivåer enligt SAMRmodellen, och att modersmålslärare jobbar med digitala verktyg för tre olika syfte: att söka information, att kommunicera och att presentera. Fördelarna med användningen av digitala verktyg var många. Digitala verktyg ökar elevernas intresse och motivation, erbjuder stora möjligheter för att variera undervisningen. Det underlättar uppföljning av elevernas arbete för att ge eleverna feedback och respons, vilket hjälper dem att utveckla sina arbeten. Digitala verktyg främjar elevernas lärande av sina modersmål. Nackdelarna var inte så många jämfört med fördelarna. De negativa upplevelserna var framför allt elever som gör annat vid datorerna under lektionen, vilket tar både tid och fokus från undervisningen. Vad gäller informationssökning så har en del elever inte tålamod att vara källkritiska. Nyckelord: digitala verktyg, IKT, modersmål, SAMR-modell.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare använder appen Vektor i undervisningen samt vilka effekter Vektor kan ha på elever med matematiksvårigheter. I studien har jag även undersökt hur lärare definierar matematiksvårigheter samt vilka verktyg lärare använder som stöd för elever med matematiksvårigheter.Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor där fyra lärare från två olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lärare vid de båda skolorna använder Vektor på liknande sätt för elever i de yngre åldrarna medan användandet skiljer sig åt för elever med matematiksvårigheter i de äldre åldrarna. Effekterna av att använda Vektor är positiva avseende taluppfattning och att förstå tallinjen medan slutsatsen för äldre elever med matematiksvårigheter är att det är viktigt att ta hänsyn till deras preferenser vid val av åtgärd för att utforma en individanpassad undervisning.

No description available.

Syftet med vår kvalitativa studie var att ta reda på hur förskollärare arbetar med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling genom intervjuer med fyra yrkesverksamma förskollärare. Vi har utgått från ett ämnesdidaktiskt perspektiv i vår analys samt utgått från digital literacy begreppet. Vår empiri som samlades in transkriberades och delades in i teman utifrån olika aspekter av förhållningssätt. Vårt resultat visar att de förskollärare vi intervjuade var till mesta dels positiva till att använda de digitala verktygen i arbetet med språkutveckling. Den nackdel som framgick av förskollärarna var i fall undervisningen skulle kunna sakna ett syfte. Resultatet visar också hur de digitala verktygen används i verksamheten på de två förskolor som förskollärarna arbetar på. De digitala verktygen används mest som ett komplement till de analoga verktygen för att främja språkutvecklingen samt för att skapa undervisningssituationer i större grupper och för att skapa utvecklande och fantasifulla lärmiljöer. Svaren visar att förskollärarna har olika erfarenheter kring de digitala verktygen. Vissa av dem använder de oftare än andra, dock vill de alla lära sig och bli bättre.