Spelling suggestions: "subject:"“digitalisering”"" "subject:"“avdigitalisering”""
71 |
Digitaliseringen i grundskolan : Tillgänglighet, tekniksupport och fortbildningAlenius, John, Dahlberg, Jesper January 2021 (has links)
Inom det svenska skolväsendet råder det skillnader gällande hur digitaliseringen tar sig form, trots ambitionen att göra skolan mer jämlik oavsett lokala förutsättningar. Denna studie har som taget syfte att undersöka hur olika aspekter av digitaliseringen, nämligen tillgänglighet till digitala hjälpmedel, utformning av tekniksupport samt skolpersonalens fortbildning, förhåller sig till olika variabler. Variablerna i fråga är befolkningsmängd, kostnader per elev gällande digitala hjälpmedel samt andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. Dessa data hämtas från Statistiska centralbyrån samt Skolverkets statistikverktyg Siris. För att uppfylla detta syfte erbjöds rektorer genom en enkätundersökning redogöra för de förhållanden som råder på deras skolor gällande digitaliseringen. Dessa rektorer grupperades sedan beroende på kommunstorlek utifrån befolkningsmängd, ekonomiska resurser i form av kostnader per elev gällande digitala hjälpmedel samt utbildningskapital i form av andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. Dessa är alltså de variabler som aspekter av digitaliseringen analyseras i förhållande till. Studien har kunnat visa på samband i vissa avseenden, men inte alla. En majoritet av sambanden berörde kommunstorlek och förekomsten av läromedel i digital form, tekniksupporten och dess utformning, fortbildning hos rektorer samt den digitala kompetensen bland lärarna. Utöver det så hade utbildningskapital ett samband med fortbildning bland rektorer. Med detta har studien visat att skillnader förekommer inom skolväsendet beroende på vilken kommun som skolor är belägna i. De variabler vi trodde dessa skiljaktigheter samvarierade med visade sig inte stämma, i det här fallet. Utifrån detta är det av fortsatt relevans att undersöka fler variabler som kan bidra till förståelse om vad skiljaktigheter inom skolväsendet samvarierar med.
|
72 |
Högläsning som språkutveckling : En intervjustudie om förskollärares uppfattning om arbetet med språkutveckling i relation till högläsningSagranden, Ida January 2019 (has links)
Syftet med studien var att öka kunskapen om hur förskollärare arbetar med språkutveckling i relation till högläsning. Frågeställningar som berörts är i vilken utsträckning högläsning förekommer i verksamheten, hur förskollärare arbetar med språkutveckling i relation till högläsning och vilka former av samverkan finns i relation till högläsning. Utifrån syfte och frågeställningar genomfördes intervjuer med förskollärare för att ta reda på om förskollärare använder sig av högläsning med syfte på språkutveckling.Den metod som användes för att genomföra intervjuerna var kvalitativ form av intervju. Informanterna var erfarna förskollärare och leder barngrupper i åldrarna tre till fem år.Resultatet visar att arbetet med språkutveckling finns i verksamheterna men inget som förekommer i relation till högläsning. Arbetet med språkutveckling nämns i relation till lekar, matsituationer, ramsor och tecken som stöd. Högläsning förekommer i allra högsta grad som avkoppling, vilket skapar olika krav på barnen. Samarbete med bibliotek förekommer vid två av tre förskolor, genom bokbuss och närhet till bibliotek.Digitalisering förekommer vid alla tre förskolor genom digital bilderbokstjänst.
|
73 |
Kommunikationsformer för samverkan i förskolan : En kvalitativ studie om kommunikationsformer i förskolan / Communication methods for collaboration in preschoolPichler, Matilda, Yaacoub, Amanda January 2020 (has links)
Kommunikation är en förutsättning för samverkan mellan hem och förskola, där förskolläraren har det yttersta ansvaret att skapa och upprätthålla tillitsfulla relationer till vårdnadshavare. I och med det digitaliserade och medialiserade samhället kan förskolan kommunicera med vårdnadshavare via digitala verktyg, därav är det av intresse att undersöka hur digitala kommunikationsformer beskrivs användas av både förskollärare och vårdnadshavare. Syftet med denna studie är att öka förståelser för hur olika kommunikationsformer kan användas i förskolan för att stärka samverkan mellan hem och förskola, ur både vårdnadshavares- och förskollärares perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollärare och fyra vårdnadshavare som har sina barn på olika förskolor. Resultatet visar att både digitala- och verbala kommunikationsformer används för att stärka samverkan mellan hem och förskola. Studiens slutsats är att det behöver finnas en balans i användningen av digital- och verbal kommunikation. Den ena kommunikationsformen får inte utesluta den andra, utan de ska fungera som ett komplement till varandra.
|
74 |
Främling, vad döljer du för mig? : En kvantitativ studie om förtroende inom virtuella team kopplat till demografiska faktorer och dess innebörd för organisationenSheikhani, Mardin, Juhlin, Johan, Mårtens, Malin January 2020 (has links)
Frågeställning: Hur ser individens förtroende till medarbetarna inom virtuella team ut och är det beroende av demografiska faktorer? Vilka centrala aspekter behöver organisationer ta hänsyn till givet den uppmätta nivån av förtroende? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer påverkar individens förtroende till medarbetare i ett virtuellt team. Studiens fokus ligger på att ta reda på till vilken grad individer tror att de kommer kunna känna förtroende till sina medarbetare. Detta ska leda till ökad förståelse för vilka aspekter som påverkar ledningen av virtuella team och därav är viktiga att ta hänsyn till ur ett managementperspektiv. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod där en enkätundersökning har skickats ut till respondenter. Svaren från enkätstudien analyseras genom Mann-Whitney U test och Kruskal-Wallis test för att undersöka om det föreligger skillnader mellan demografiska grupper. Resultatet av studien diskuteras genom jämförelse med tidigare teorier inom ämnet. Slutsats: Studien visar att det föreligger skillnader inom vissa demografiska grupper samt problematiserar resultatet av studien som visar att förtroende inom virtuella team kan antas vara lågt. Detta föreslås lösas genom managers vars uppgift är att skapa förutsättningar för att förtroende ska kunna byggas mellan kollegor.
|
75 |
Digitalisering av ritningshantering i byggbranschen / Digital blueprints in the construction industryBerglund, Erik, Brunnström Rockborn, Ellen, Johansson, Nils, Lidekrans, Robin, Nilsson, Emil, Wahlberg, Viktor, Wittlock, Joel January 2020 (has links)
Detta är en kandidatrapport skriven för kursen TDDD96: Kandidatprojekt i progamvaruutveckling där en grupp tillsammans arbetar mot en kund för att skapa värde för denne. I denna rapport presenteras de undersökningar som gjorts och det resultat som framkommit under våren 2020 efter 15hp arbete. Dessutom presenteras även viktiga lärdomar och erfarenheter gruppen anskaffat under denna period. Resultatet av arbetet är en produkt för ritningshantering i byggbranchen samt en undersökning av hur man kan gå vidare och fortsätta utveckla produkten. Den undersöker hur man utvecklar ett system från ingenting för att skapa något modulärt som ska byggas vidare på, men ändå är tillräckligt i nuläget för att tas i bruk direkt.
|
76 |
Digitalisering i banksektorn och dess påverkan på olika generationerAndersson, Erik January 2020 (has links)
Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka digitaliseringen inom banksektorn och hur den minskade fysiska kontakten uppfattas av svenska bankkunder. Vidare syftar studien till att undersöka hur detta skiljer sig mellan generationer och hur digitaliseringen påverkar kundnöjdhet och kundlojalitet, både generellt och mellan olika generationer. Denna studie är avgränsad till att jämföra följande fyra generationer i Sverige: Baby Boomers (födda 1945–1964) Generation X (födda 1965–1979) Generation Y (födda 1980–1994) och Generation Z (födda 1995–2009) Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen innefattar fyra huvudsakliga delar: Digitalisering – Minskad fysisk kontakt, Kundnöjdhet – Upplevelse av tjänsten, Kundlojalitet och Generationsteori. Teorin beskriver digitaliserings utveckling i Sverige där vi ser en kraftig ökning av digitala tjänster inom banksegmentet och att fler och fler banker stänger kontor. Vigår igenom vanliga teorier inom kundnöjdhet och kundlojalitet och beskriver sedan typiska kännetecken hos de fyra generationsgrupper som skall studeras. Metod: Studien använder en kvantitativ forskningsmetod med en enkätundersökning som underlag för framarbetat resultat. Enkäten bestod av 22 frågor och 144 svar samlades in från respondenter från fyra olika generationer. Svaren analyserades sedan med deskriptiv analys. Resultat och slutsats: Undersökningens resultat visar att de flesta kunder använder bankens digitala tjänster regelbundet och är överlag nöjda med sin bank och bankens digitala tjänster. Flera respondenter betonar dock vikten av fysiska möten för vissa specifika tjänster. Vilka dessa tjänster är varierar mellan generationerna. Baby Boomers och Generation Y är de minst nöjda kundgrupperna medan Generation Z och Generation X är de mest nöjda. Det är svårt att dra slutsatser gällande hur digitaliseringen påverkar kundnöjdhet och kundlojalitet men resultatet visar att det finns skillnader mellan hur olika kunder och generationer upplever den distansering som sker i bankbranschen. Därför är det viktigt att banker följer upp hur olika generationer ser på digitaliseringen för att skapa förståelse för hur man kan bemöta olika kundgrupper på bästa sätt.
|
77 |
Kundlojalitet och förtroende beträffande bankverksamhetens digitalisering : Med utgångspunkt i ett företagsperspektivAndersson, Jenny, Torbjörnsson, Felicia January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att beskriva hur digitaliseringen av bankverksamheten har påverkat företagskundernas kundlojalitet och förtroende. Syftet är också att analysera och skapa förståelse kring hur bankerna arbetar för att upprätthålla företagskundernas kundlojalitet och förtroende till följd av bankernas digitalisering. Målet är att utveckla en modell över bankernas förtroendearbete kopplat till digitaliseringen. Metod: Arbetet har sin grund i den deduktiva ansatsen då utgångspunkten ligger i den tidigare forskning som finns inom det valda området. Arbetet är en fallstudie och det valdes en kvalitativ metod för att samla in det empiriska materialet, som sedan resulterade i en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 1). Det genomfördes sex stycken intervjuer med representanter för olika banker, som sedan användes för att skapa empirikapitlet. Därefter gjordes en empirisk analys av det insamlade materialet och till sist gjordes en teoretisk analys som testades mot referensramen för att se huruvida bankernas arbete med kundlojalitet och förtroende har påverkats av digitaliseringen. Slutsats: Genom arbetet kunde flertalet slutsatser dras; några som stärkte det som förväntades innan och några som överraskade. En av två de viktigaste slutsatserna som drogs var att digitaliseringen av bankverksamheten inte har påverkat företagskundernas kundlojalitet och förtroende på ett märkbart sätt. Den andra slutsatsen som kunde dras var hur viktigt det är för bankerna att träffa och överträffa företagskundernas förväntningar samt att vårda relationerna för att skapa ett varaktigt förtroende mellan företagskund och bank.
|
78 |
Äldre personers användande av digitala vårdtjänster / Elderly people´s usage of digital health careservicesTell, Joakim January 2022 (has links)
During the pandemic the elderly were a vulnerable group with higher risk of gettingseriously sick when exposed to the corona virus. To limit their physical interaction with people, and limit the risk of infection, digital health care could be a good complement to the physical health care. This paper aims to create a better understanding for how the elderly people are using digital health care and how we can change the technology behind the services to make it easier for them to understand and use it. By using semi-structured interviews with five participants in the age between 62-82 it was discovered that the technology was not a barrier for them. The reason they did not choose digitalhealth care in most cases when seeking treatment was because they preferred the face-to-face interaction with professionals. The participants did not have any obstacles regarding the technology to seek digital health care. This paper sheds light on the importance of these types of studies since it was hard to get participants since not many have ever tried seeking digital health care. Further studies are needed to better understand the elderly people´s use of digital health care and how the technology can be improved.
|
79 |
Digitalisering inom HR : En kvalitativ studie om hur digitala verktyg inverkat på HR-anställdas arbete / Digitization in HR : A qualitative study of how digital tools have affected the work of HR employeesArshamian, Olivia, Starkenberg, Linnea January 2022 (has links)
Syftet med studien är att utforska hur digitaliseringens utveckling har inverkat på HR-anställda och deras dagliga arbete, samt se om det finns tillräckligt med underlag i mån av både kompetensförsörjning och stödenheter för eventuella krav som ställs på HR-anställda som en följd av utvecklingen. Digitaliseringen har på senare år förändrat arbetsmarknaden radikalt och menas vara en revolution. Nya digitala verktyg har tillkommit och människans arbetsuppgifter byts alltmer ut mot maskin. Studien riktar sig in på HR-anställda både i den privata och offentliga sektorn, med olika befattningar inom området. För att undersöka syftet och besvara på de tre frågeställningarna har en kvalitativ metod valts och vi har använt oss av två olika urval, ett strategiskt- och bekvämlighetsurval. Omfattningen av HR-anställda som deltar i studien är 15 respondenter. De teoretiska utgångspunkterna ligger till grund för vår studie, som vi vidare använde oss av för att tolka och analysera det bearbetade materialet efter genomförda intervjuer. Resultaten visar främst att den största effekten av digitalt HR-arbete blev synligt under pandemin, då det blev en omställning från ett tidigare arbetssätt. Arbetsplatsernas egna system ska vara så pass enkla att hantera att det inte behövs någon större digital kompetens. Därmed finns det inga direkta krav på digital kompetens, utan mer en förväntan att kunna behärska de mest vanliga digitala verktygen, där den yngre generationen har ett försprång. Vilket även visas i saknaden av utbildningar beträffande digitala verktyg. Digitaliseringens utveckling har medfört minskade manuella processer vilket har ökat effektiviteten hos HR-anställda, men digitala verktyg bör inte ersätta människan då den mänskliga faktorn är för viktig.
|
80 |
Digitala översiktsplaner : Hur ett digitalt verktyg kan främja samhällsplanering / Digital overview plans : How a tool can promote community planningHenriksson, Ida January 2022 (has links)
Varje kommun har en översiktsplan som beslutsstöd till den fortsatta utvecklingen inom kommunens gränser. Kommunerna i Sverige gör på olika sätt, vissa har de i digitalt format och vissa i PDF-format. Det är både krångligt att hitta rätt dokument och kartorna är heller inte så exakta i noggrannheten. Syftet med detta arbete är då att följa en rekommendation för en databas-modell för att digitalisera Luleå kommuns översiktsplan. Målet med detta arbete är att Luleå kommuns översiktsplan ska digitaliseras till WMS-format och publiceras på en kartplattform. Det finns två frågeställningar till detta som dels behandlar hur en WMS skapas, dels om det är möjligt att skapa en digital översiktsplan i WMS-format. Arbetet planeras upp i större drag där planen är att först inhämta information och prata med externa kontakter samt handledare. Detta då det är ett stort arbete som måste avgränsas, i detta fall till den geospatiala informationen. WMS:en ska sedan tas fram, testas och utvärderas. Slutsatsen av arbetet blev att det är möjligt att skapa en digital översiktsplan med hjälp av en WMS. Det finns olika tillvägagångssätt för hur det går till och den mer komplicerade frågeställningen besvaras genom resultatet och en av bilagorna.
|
Page generated in 0.077 seconds