Bakgrund: Ökad migration i Sverige har resulterat i språklig, kulturell och religiös mångfald. Med immigrationen söker fler utrikesfödda äldre vård. Begränsade språkkunskaper bland utrikesfödda äldre kan leda till kommunikationshinder, vilket gör att de blir mer utsatta i kommunikation med vårdpersonal inom hälso- och sjukvård. Syftet var att beskriva utrikesfödda äldres upplevelser av vad som påverkar kommunikation med vårdpersonal inom hälso- och sjukvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2007 och 2019. Artikelsökningen gjordes via databaserna CINAHL och PubMed samt manuella sökningar. Resultat: Utrikesfödda äldres upplevda problem i kommunikation med vårdpersonal beskriver utmaningar som hälso- och sjukvården står inför i samband med ökad immigration. Fyra huvudkategorier identifierades: Språk- och kulturbarriär, Bristande information relaterad till utrikesfödda äldres sjukdomar, undersökningar och deras rättigheter, Tidsbrist och stress hos vårdpersonal samt Vårdpersonalens engagemang och bemötande. Slutsats: Kommunikationsproblem på grund av språkliga och kulturella skillnader ska inte begränsa de utrikesfödda äldres rättigheter till god vård. Informationen som ges till de utrikesfödda äldre bör vara individanpassade. Vårdpersonalen bör ha kulturell kompetens, vara lyhörda och ha ett hänsynstagande till patientens individuella förutsättning i samband med kommunikation. Att hitta strategier för att överbrygga kommunikationsproblem är sålunda absolut nödvändigt. / Background: Increased immigration in Sweden has resulted in linguistic, cultural and religious diversity. In connection with increased immigration, several foreign-born older people are seeking care. Limited language skills among foreign-born elderly can lead to communication barriers, which make them more vulnerable in terms of communication with healthcare professionals. Aim: To describe foreign-born older peoples’ experience of what influences communication with healthcare professionals in health care. Method: The study is a literature review based on fourteen research articles published between 2007 and 2019. The databases CINAHL and PubMed as well as manual search were used for the article search. Results: Foreign-born older peoples’ perceived problems regarding communication with health care professionals describe the challenges that healthcare is facing in connection with increased immigration. Four main categories have been identified: Language and cultural barriers; Lack of information related to the foreign-born older peoples’ illness, examination, and their rights; Lack of time and stress among health care professionals; and Health care professionals’ involvement and treatment. Conclusion: Communication problems due to linguistic and cultural differences should not limit the rights of the forgein-born older people in terms of good care. Information that is given to the forgein-born older people should be individually adapted. Health care professionals should have cultural competence, be perceptive and have respect for the patients’ individual condition in connection with communication. Thus, finding strategies for overcoming communication problems is imperative.

Bakgrund: Globalt genomfördes ungefär 56 miljoner aborter år 2014 och i Sverige genomförs årligen omkring 35–38000 aborter. Det finns olika anledningar till att kvinnorna väljer att avbryta sina graviditeter. Några av sakerna är att det är fel tidpunkt i livet, socioekonomiska faktorer, brist på utbildning och att förhållandet till partnern inte är stabilt. Det finns studier som visat att en av fyra kvinnor och endast hälften av deras partners, varit nöjda med vården vid en abort. Det är därför viktigt att belysa kvinnors upplevelser av omvårdnaden och öka kunskapen hos sjuksköterskor om hur de bäst kan stödja kvinnor som genomgår en abort. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av omvårdnaden i samband med en abort. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 stycken vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: Kvinnors upplevelser av omvårdnaden i samband med en abort var främst att de fick en bristande information och en otillräcklig smärtlindring. Resultatet visade även att det är viktigt att få ett bra stöd och ett neutralt och icke-dömande bemötande från sjuksköterskor och närstående. Det var även viktigt för kvinnor att få bestämma över sin egen abort. Slutsats: En abort är komplex då det innebär både fysisk och emotionell smärta. Det är viktigt att kvinnorna får information om aborten och hur den kan påverka dem fysiskt och emotionellt. Sjuksköterskor måste även vara anpassningsbara och lyhörda för olika behov, samt ge ett professionellt och neutralt stöd. Detta eftersom en abort ofta är fylld av skuld och skam. / Background: Globally, approximately 56 million abortions were performed in 2014 and in Sweden about 35–38000 abortions are performed annually. There are various reasons why women choose to end their pregnancies. Some of the things are that there is the wrong time in life, socio-economic factors, lack of education and that the relationship with the partner is not stable. There are studies that show that one in four women and only half of their partners have been satisfied with the nursing care during an abortion. It is therefore important to describe women's experiences of nursing and to increase knowledge about their experiences in how to best support women who undergo an abortion. Aim: The aim of this literature review was to describe women´s experiences of nursing during an abortion. Method: A literature review based on 15 scientific articles from the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. Results: The women's experiences of the nursing care during an abortion were mainly that they received a lack of information and insufficient pain relief. The results also showed the importance of a good support and a neutral and non-judgmental treatment from the nurses and the relatives. It was also important for women being able to decide on their own abortion. Conclusion: An abortion is complex as it involves both physical and emotional pain. It is important that women get information about the abortion and how it can affect them physically and emotionally. Nurses must also be adaptable and responsive for different needs, as well as provide professional and neutral support. This because an abortion is often filled with guilt and shame.

Bakgrund: När den botande behandlingen av sjukdom inte längre uppnår ett önskat resultat sätts palliativ vård in, vilket är en symtomlindrande vård. Den palliativa vårdens mål är att förebygga och lindra lidandet samt möta fysiska, psykosociala och existentiella problem. Detta för att kunna ge högsta möjliga livskvalitet för patienter och deras anhöriga. Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten inom palliativ vård – ur patientens och anhörigas perspektiv. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt som baserades på 15 stycken vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och var publicerade mellan åren 2009-2019. Resultat: Flertalet faktorer påverkade livskvaliteten hos både patienter i palliativ vård och deras anhöriga. Faktorerna delades in i kategorierna; fysiska, psykosociala och existentiella faktorer. Konklusion: Livskvaliteten påverkas både negativt och positivt för patienter som erhöll palliativ vård och deras anhöriga. Kategorier för faktorerna är; fysiska, psykosociala och existentiella. Sjuksköterskan bör arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt och ett holistiskt synsätt för att uppmärksamma behov och vad som påverkar livskvaliteten hos patienter och deras anhöriga. / Background: When the curative care of disease no longer reaches desired results palliative care is introduced, which is an easing treatment of symptoms. The goal of palliative care is to prevent and ease suffering and confront physical, psychosocial and existential problems. This in order to provide the highest possible quality of life to the patient and its family. Aim: The aim of this study is to describe factors which affects the quality of life within palliative care – from patients and families perspective. Methods: The thesis was done as a literature review based on 15 scientific articles. The articles were collected from databases Cinahl, PubMed and PsycINFO and were published between the years 2009-2019. Results: Several factors affected the quality of life for both patients with palliative care and their families. Factors were divided within categories; physical, psychosocial and existential factors. Conclusions: Quality of life is affected both negatively and positively for patients who are treated with palliative care and their families. Categories for the factors are; physical, psychosocial and existential. This calls for the nurses to work with person-centered care and a holistic vision to notice needs and what affects quality of life for patients and their families.

Bakgrund: Allt fler människor kommer att drabbas av någon form av demenssjukdom vilket bland annat leder till förlust av kognitiva förmågor. Detta innebär ökat behov av vård- och omsorgsboende för de personer som drabbats. Det centrala för personer med demenssjukdom är att vården är personcentrerad samt att den fysiska vårdmiljön är anpassad efter deras behov. Syfte: Att beskriva den fysiska vårdmiljöns betydelse för omvårdnad av personer med demens på vård- och omsorgsboende. Metod: En litteraturöversikt som grundades i kvalitativa (n=12), kvantitativa (n=1) samt mixade (n=2) studier. Studierna hade fokus på den fysiska vårdmiljöns betydelse för omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och indelades fyra huvudkategorier med sju underkategorier. Resultat: Resultatet visade att den fysiska vårdmiljön påverkade personer med demenssjukdom. Genom anpassning av måltidsmiljö, utomhusmiljö och inomhusmiljö främjades livskvalitén för personer med demenssjukdom. Att vårdmiljön utformades hemlik med välbekanta föremål gjorde det lättare för personer med demenssjukdom att göra sig hemmastadda och trivas på sitt nya boende. Detta påverkade självbestämmande och självständighet likväl som livskvalité och trygghet. Slutsats: Personer som diagnostiseras med demenssjukdom drabbas olika då det finns många varierande symtom och begräsningar. Forskning indikerar att det rör sig om kognitiv nedsättning vilket kan påverka personens integritet, självbestämmande och autonomi. Resultatet visar på att anpassning av den fysiska vårdmiljön kan minska konsekvenserna av kognitiv nedsättning för personer med demenssjukdom, samt ge en känsla av att vara hemma och frihet. Detta kan bidra till lugn, trygghet och autonomi för de som bor på vård- och omsorgsboendet. / Background: An increasing number of people will become suffering from dementia which means loss of cognitive abilities. Aging populations means an increased need for residential care. The most important thing for people with dementia is that the care is person-centered and the environment adapted to their needs. Purpose: To describe the importance of the physical care environment for caring of people with dementia in nursing homes. Methods: A literature review based on qualitative (n = 12), quantitative (n = 1) and mixed (n = 2) studies. The studies focused on the meaning of the physical care environment for the care of people with dementia. The articles were quality checked, analyzed and divided into four main categories with seven sub-categories. Results: Persons who are diagnosed with dementia are affected differently because there are many varying symptoms and limitations. By adapting the meal environment, the outdoor environment and the indoor environment the quality of life for people with dementia was promoted. When the care environment was designed home-like with familiar objects it made it easier for people with dementia to feel like home and enjoy their new home. This was shown to affect selfdetermination and independence as well as quality of life and security. Conclusions: People who suffer from dementia are not affected in the same way, there are many different symptoms and limitations. Research indicates that in all cases it is a cognitive impairment which affects the person's capability of integrity, self-determination and autonomy. The results show that adapting the physical care environment can promote cognitive decline for persons with dementia, and also give a feeling of being at home and freedom. This can contribute to tranquility, security and autonomy for those living at the nursing home

Bakgrund: Demens är ett samlingsbegrepp av olika sjukdomar som angriper hjärnan, i Sverige insjuknar det ca 25 000 personer per år i demenssjukdom. Det kan innebära svårigheter att vårda personer med demens på grund av bland annat kommunikationssvårigheter och aggression. Vården av personer med demens ska genomföras med fokus på en personcentrerad omvårdnad. Detta kan göras genom att implementera sällskapsdjur inom vården. Sällskapsdjur inom vården implementerades redan under 1790-talet i England för att behandla psykiskt sjuka personer, i Sverige år 2016 fanns 150 aktiva hundar i tjänst i 40 olika kommuner. Syfte: Syftet är att sammanställa kunskap om sällskapsdjurs effekt på omvårdnad för personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ, kvantitativ och mix method ansats där den teoretiska referensramen fokuserats på ett personcentrerat förhållningssätt. Artiklarna har analyserats utifrån Fribergs trestegsmodell. Resultat: Sällskapsdjur påvisades ha positiv inverkan på omvårdnad av personer med demens inom tre kategorier; fysiskt mående, psykiskt mående samt sociala interaktioner. Fallrisk kunde minskas genom att den fysiska kapaciteten ökade. Sällskapsdjuren förmedlade även ett lugn vilket bidrog till ett förbättrat sömnmönster samt ökad aptit. Depressionen förbättrades liksom den kognitiva förmågan samt att aggressioner ofta blev färre. Att umgås med sällskapsdjur bidrog även till att den sociala förmågan förbättrades, vårdpersonal och deltagare kunde skapa en relation. Effekterna av sällskapsdjur underlättade omvårdnaden av personer med demens. Slutsats: Sällskapsdjur hade effekt på omvårdnad av personer med demenssjukdom, vilket underlättade omvårdnaden för vårdpersonalen. Genom att implementera sällskapsdjur inom demenssjukvården kan vårdpersonalen skapa en relation med personer med demens, utöva personcentrerad omvårdnad och identifiera individuella behov. / Background: Dementia is a collective concept of various diseases that attack the brain. In Sweden, about 25,000 people per year suffer from dementia. It can be difficult to care for people with dementia due to communication difficulties and aggression, among other things. The care of people with dementia should be implemented with a focus on personcentered care, part of which may be to implement pets. Pets in health care were implemented in England already in the 1790s to treat mentally ill persons. In Sweden 2016, 150 dogs were employed in health care in 40 different municipalities. Aim: The aim of the study is to compile knowledge about the effect of pet animals on the care of people with dementia. Method: A literature review from a qualitative perspective, quantitative perspective and mix method perspective with a theoretical frame of reference based on a person-centered care approach. The articles have been analyzed based on Friberg's three-step model. Results: Pets have been shown to have a positive impact on the care for people with dementia in three categories; physical, mental and social interactions. The risk of falling could be reduced by increasing physical capacity. The pets also conveyed a calm, which contributed to an improved sleep pattern and increased appetite. Depression improved just as cognitive ability and aggressive behaviour often decreased. The socializing also helped to improve the participants social skills, healthcare professionals and participants were able to create a relationship. The effects of pets facilitated the care of people with dementia. Conclusion: The results indicate that pets have an effect on the care of people with dementia. By implementing pets in dementia care, healthcare professionals can create a relationship with people with dementia, practice person-centered care and identify individual needs. These effects facilitated the care of people with dementia for the healthcare professionals.

Bakgrund: Diagnosen sepsis drabbar 48,9 miljoner människor i världen varje år och svår sepsis är den 10:e vanligaste dödsorsaken i världen. Varje år dör 15-20 % av de 40,000 människor som drabbas i Sverige. Sepsis Surviving Campaign (SSC) har tagit fram riktlinjer som handlar om att screena sepsis och att detta ska minska mortaliteten och förbättra prognosen för patienten. Sjuksköterskan har ansvar för att ge en god omvårdnad och har en viktig roll vid bedömning av sepsis. Det finns svårigheter och brister i att identifiera och bedöma diagnosen sepsis vilket resulterar i fördröjning av att snabbt kunna initiera behandlingsåtgärder.    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att identifiera och bedöma sepsis hos vuxna patienter inom sjukhusvård.     Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Artiklarna hade kvalitativ och kvantitativ design.    Resultat: Resultatet presenteras i tre olika kategorier: erfarenheter kring den egna kunskapen, erfarenheter kring faktorer som påverkar identifiering och bedömning, erfarenheter att använda bedömningsinstrument.    Slutsats: Slutsatsen av denna litteraturöversikt visade att sjuksköterskan upplever att det finns brister och svårigheter att identifiera och bedöma sepsis. Sjuksköterskornas erfarenhet och kunskaper skiljer sig åt och resultatet tyder på att mer utbildning krävs för att kunna ge en säkrare vård. Ett bedömningsinstrument kan hjälpa sjuksköterskor att bedöma och identifiera patienter med misstänkt sepsis i ett tidigt stadium. / Background: Diagnosing sepsis affects 48.9 million people in the world every year and severe sepsis is the 10th most common cause of death in the world. Each year, 15-20 % of the 40,000 people diagnosed with sepsis die in Sweden. The Sepsis Surviving Campaign (SSC) has developed guidelines on screening for sepsis and that this will reduce deaths and improve prognosis for patients. The nurse is responsible for providing good nursing care and has an important role in the assessment of sepsis. There are difficulties and shortcomings in identifying and assessing sepsis diagnosis which result in a delay of being in treatment initiation.    Aim: The aim of this literature review was to investigate the nurses' experiences of identifying and assessing sepsis in adult patients in hospital care.    Method: The study was conducted as a literature review based on 15 scientific articles from the databases CINAHL, PubMed and Scopus. The articles are of qualitative and quantitative method.     Results: The results are presented in three different categories, which are experiences about their own knowledge, experiences regarding factors that identify and assessment, the experiences of using assessment instruments.    Conclusion: The conclusion of this literature review showed that the nurse feels that there are shortcomings and difficulties in identifying and assessing sepsis. Nurses experience and skills differ and the results indicates that more education is required to provide a more secure care. An assessment tool can help nurses assess and identify patients with suspected sepsis at an early stage.

Bakgrund: Sjuksköterskan har i sitt arbete ett stort ansvar för människors liv och hälsa. Arbetet kan dock ofta vara mycket stressigt, vilket kan leda till både stressrelaterad ohälsa hos sjuksköterskan och risk för misstag i arbetet. För att kunna utföra ett patientsäkert och ändamålsmässigt arbete, med en god vidhållen hälsa, är det viktigt med en god stresshanteringsförmåga. Mindfulness har i andra sammanhang visat sig förbättra förmågan att hantera stress. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva evidens för mindfulness som stressreduktion hos yrkesverksamma sjuksköterskor. Metod: Studien är en litteraturöversikt och består av 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Artikelsökningar är utförda i databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL. Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras utifrån två huvudkategorier: Mindfulnessinterventioner och Effekter av mindfulness Slutsats: Mindfulnessinterventioner har i litteraturöversikten visat sig effektiva i att förbättra sjuksköterskornas förmåga att hantera stress och därmed minska stressen. Sjuksköterskors tillämpning av mindfulness kan således bidra till en ökad patientsäkerhet och mer ändamålsmässig omvårdad. / Background: The professional nurse has a great responsibility for people's lives and health. However, the work can often be very stressful, which can lead to both the stress-related ill health of the nurse and the risk of mistakes at work. In order to be able to perform a patient-safe and effective work, with good maintained health, it is important to have a good stress management ability. In other contexts, mindfulness has been shown to improve the ability to manage stress. Aim: The purpose of the literature review was to describe evidence of mindfulness as stress reduction strategy in professional nurses. Method: The study is a literature review and consists of 15 scientific articles with qualitative-, quantitative- and mixed methods. Article searches were performed in the databases CINAHL, PsycINFO, PubMed. Results: The literature review's results are presented on the basis of two main categories: Mindfulness interventions and Effects of mindfulness. Conclusion: In this literature review, mindfulness interventions have been shown to be effective in improving nurses' ability to manage stress and thus reduce stress. Nurses' application of mindfulness can thus contribute to increased patient safety and better care.

Bakgrund: Abort är en process där en graviditet avslutas och styrs av abortlagen, som ändrades till sin nuvarande form år 1974. Kvinnan ska själv bestämma över sin graviditet. En abort kan ske via medicinska åtgärder eller genom kirurgiska åtgärder beroende på graviditetsvecka. Abort är en svår process för kvinnorna och det är kvinnan eget beslut. Det kan vara utmanande både för kvinnan och för sjuksköterskan som arbetar med aborter.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med kvinnor som genomför abort.  Metod: Litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Alla artiklarna är granskade och godkända enligt etisk kommitté. Artiklarna kvalitetsgranskades och är av medel eller hög kvalitet. Under analysen kategoriserades artiklarna genom likheter och skillnader och 5 kategorier framkom.   Resultat: De olika valda kategorierna som framkom i resultatet var: att känna engagemang och stolthet, att behöva stöd och hantera känslor, att möta kvinnan, att uppleva etiska och moraliska dilemman och att uppleva hinder och ett behov av mer utbildning inom abortvård.   Slutsats: Litteraturöversikten påvisade att sjuksköterskor upplevde mötet med kvinnorna som emotionellt och de sökte därför stöd från sin närmaste omgivning. Genom kvinnornas tacksamhet upplevde sjuksköterskorna engagemang till arbetet och ansåg sin roll vara stöttande och inte dömande. Dock kunde sjuksköterskorna uppleva en konflikt mellan personliga och professionella värderingar samt hinder i arbetet som grundas i ett stort antal patienter. / Background: Abortion is a process in which a pregnancy ends and is governed by the Abortion Act, which was changed to its present form in 1974. The woman determines about her pregnancy. An abortion can be done through medical measures or surgical procedures depending on weeks of pregnancy. Abortion is a difficult process for the women and it is the woman's own decision. It can be challenging for both the woman and the nurse working with abortions.  Aim: To describe nurse´s experiences in meeting women who going through an abortion.   Method: The literature review is based on 15 scientific articles from the CINAHL and PubMed databases. All articles are reviewed and approved by the Ethics Committee. The articles were quality checked and are of medium or high quality. During analyzes, the articles were categorized by similarities and differences and 5 categories.  Results: The various selected categories that emerged in the results were: feeling commitment and pride, needing support and dealing with emotions, meeting the woman, experiencing ethical and moral dilemmas and experiencing obstacles and needs for more education in abortion care.  Conclusion: The literature review showed that nurses perceived meeting the women as emotional and sought support from their surroundings. Through the women’s gratitude, the nurses experienced commitment to work and considered their role to be supportive and not judgmental. However, the nurses could experience conflicts between personal and professional values and obstacles in work based in many patients.

Bakgrund: Varje år drabbas 25 000 - 30 000 människor i Sverige av stroke. Två tredjedelar av patienterna i det akuta stadiet av stroke får dysfagi vilket innebär en ökad risk för komplikationer. Nationella riktlinjer rekommenderar att patienter med stroke vårdas på en strokeenhet med kompetent multidisciplinärt stroke-team, vilket ökar patientens chans att återhämta sig och minskar förekomsten av komplikationer. Sjuksköterskor har en central roll i att ge stöd och arbeta förebyggande baserat på bästa tillgängliga evidens för att säkerställa god omvårdnad och säker vård. Trots detta upplever patienter med dysfagi brist på stöd från sjuksköterskor. Syfte: Studien syftar till att beskriva sjuksköterskans kunskap om dysfagi till följd av stroke.  Metod: Studien är genomförd som en litteraturöversikt som grundas på 14 vetenskapliga artiklar med kvantitativ- (n=10) och kvalitativ ansats (n= 2) samt mixed metod-studier (n=2). Datasökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Två teman och tre subteman identifierades och presenterades i resultatet som beskriver sjuksköterskans kunskap om dysfagi till följd av stroke. Resultatens två teman är: Kunskap om symtom och tecken samt Kunskap om omvårdnadsåtgärder med subteman - bedömning av sväljningsförmåga, nutrition och munvård. Slutsats: Sjuksköterskor behöver utbildning som intervention för att öka kunskapen om omvårdnad kring dysfagi till följd av stroke. Detta skapar förutsättningar för sjuksköterskan att kunna ge en god och säker vård som grundas på evidens och därmed förebyggs komplikationer samt lidande för personer med dysfagi till följd av stroke. / Background: Every year, 25,000 - 30,000 people in Sweden suffer from stroke. Two-thirds of patients in acute stage of stroke suffer from dysphagia with greater risk of complications. National guidelines recommend patient with stroke are cared for in stroke unit with competent multidisciplinary stroke team, which increases patients’ chance of recovery and reduced incidence of complications. Nurses have a central role in providing support and work preventatively based on the best available evidence in order to ensure good nursing and safe care. Despite this, patients with dysphagia experience a shortage of support from nurses. Aim: The study aims to describe the nurse's knowledge of dysphagia as a result of stroke.  Method: The study is a literature review based on 14 scientific articles with quantitative (n= 10) and qualitative (n= 2) approaches and mixed method studies (n=2). Article search was conducted via CINAHL and PubMed databases.  Results: Two themes and three subthemes were identified and presented in the results that describe the nurse's knowledge of dysphagia as a result of stroke. The two themes of the results are: Knowledge of symptoms and signs and Knowledge of nursing measures with subthemes - assessment of swallowing ability, nutrition and oral care. Conclusion: Nurses need education as an intervention to increase their knowledge of caring about dysphagia as a result to stroke. This creates the conditions for the nurse to be able to provide good and safe care based on evidence and thus prevent complications as well as suffering for people with dysphagia as a result of stroke.

Bakgrund: Demenssjukdom är en progressiv försämring av hjärnans nervceller som leder till att kognitiva funktioner blir nedsatta. Antal människor som drabbas av en demenssjukdom ökar konstant och kommer att ha fördubblats till år 2050. Sjuksköterskan har en viktig roll och det är att leda och ansvara för omvårdnadsarbete. Sjukdomen förvärras över tid och leder till att personer med demens får svårt att klara sig hemma, därför finns särskilda boenden. Tidigare forskning pekar på att sjuksköterskor inte har den kunskap eller utbildning som krävs för att vårda personer med en demenssjukdom. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod: Föreliggande studie är en litteraturöversikt där femton kvalitativa artiklar analyserats från databasen CINAHL. Alla artiklar är granskade och godkända av en etisk kommitté. Artiklarna är kvalitetsgranskade och är av hög kvalitet. De inkluderade artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes för att besvara studiens syfte.  Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var relevanta utifrån studiens syfte. Dessa var upplevelser av skapa en god relation, upplevelse av kommunikation, upplevelse av etiska dilemman, upplevelse av tidsbrist och social arbetsmiljö samt upplevelse av kunskapsbrist.  Slutsats: Det visade sig vara komplicerat att vårda personer med demens. Sjuksköterskan upplevde brister om kunskap att kunna kommunicera med personer med demens. Sjuksköterskorna upplevde även en tidsbrist vilket resulterade i etiska dilemman. Att skapa en god relation med hjälp av patientens livshistoria och anhöriga kan främja patientens resurser. / Background: Dementia is a progressive deterioration of the brain's nerve cells, leading to impaired cognitive functions. The number of people suffering from dementia are constantly increasing and will have doubled by 2050. The nurse has an important role and that’s to lead and be responsible for nursing work. The disease getting worse over time and makes it difficult for people with dementia to manage at home, therefore there are special residential care. Previous research shows that nurses do not have the knowledge or education required to care for people with dementia. Aim: The aim of the study is to describe nurses' experiences of caring for people with dementia in residential care. Method: The present study is a literature review where fifteen qualitative articles were analyzed from the CINAHL database. The articles are reviewed and approved by an ethics committee. The articles are quality checked and are of high quality. The results of the included articles were analyzed and compiled to answer the purpose of the study. Main results: Five categories emerged that were relevant based on the purpose of the study. These were experiences of creating a good relationship, experience of communication, experience of ethical dilemmas, experience of lack of time and social work environment and experience of lack of knowledge. Conclusion:  It turned out to be complicated to care for people with dementia. Especially when it was about shortcomings and knowledge of communication. The nurses felt that if there was a lack of knowledge and a shortness of time for the patients, this could result in ethical dilemmas. Creating a good relationship using the patient's life history and relatives can promote the patient's resources.