Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elevers förståelse av kursplaner påverkar deras förmåga att hantera studieutmaningar i skolan. Med anledning av att en ny läroplan nyligen implementerats är vi intresserade av hur införandet hittills har påverkat eleverna. Studien är baserad på sex intervjuer med gymnasieelever.  Studien är kvalitativ där respondenternas inre tankar och upplevelser om relationen mellan kursplaner och studier utgör studieobjektet. Uppsatsen har sina teoretiska utgångspunkter i den sociologiska teorin KASAM, vilket står för känsla av sammanhang. KASAM består av de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som kan beskrivas som förmågor en individ kan inneha. Hur starka dessa förmågor är hos individen avgör hur bra denne kan hantera omständigheter. KASAM utgör även studiens analysverktyg där vi skapat kategorier utifrån indikatorer som bygger på de tre komponenterna. Det är alltså genom att undersöka respondenternas KASAM som vi uppfyller studiens syfte. Resultat från studien visar att eleverna tenderar att ha låg begriplighet gällande mål och kriterier i kursplaner samt hur kursplaner används i praktiken. Framförallt är det språket i dokumenten som gör att eleverna har svårt att förstå och ta till sig innehållet. Den låga begripligheten hos eleverna påverkar elevernas hanterbarhet, mest utmärkande då de inte kan använda kursplanerna som en resurs i sina studier. Vidare visar resultaten att de flesta eleverna känner någon form av meningsfullhet med att gå i skolan, att skolan är viktig för framtiden där betyg och/eller kunskaper ses som viktigt. Det är endast en elev i vår studie som har höga värden på samtliga komponenter där den höga begripligheten gällande mål och kriterier i kursplaner tillsammans med en hög meningsfullhet gör att denne hanterar utmaningar och omständigheter avsevärt bättre än resterande respondenter. Eleven är även den enda som aktivt använder kursplaner i sina studier och ser dokumenten som en resurs. Avslutningsvis visar våra resultat att elever med hög KASAM hanterar studieutmaningar bättre än elever med låg KASAM.

Självdestruktivitet är ett växande hälsoproblemvärlden över och har under de senaste åren blivit ett omdiskuterat ämne isamhällsdebatten. Beteendet kan definieras som en handling där individen utförsjälvtillfogad kroppsskada utan avsikt att ta sitt liv och är en strategi föratt överleva. För att sjuksköterskor ska kunna anta utmaningen att på bästasätt tillgodose personcentrerad omvårdnad är det nödvändigt att försöka fåklarhet och mer kunskap om hur individer med självskadebeteende uppleverbemötandet i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur individermed självskadebeteende upplever bemötandet i vården. Metoden som användes varen litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar analyserades. I studiensresultat framstod fem kategorier: Upplevelsenav att leva med en stämpel, Bemötande som skär djupare sår, Avsaknad av genuinarelationer, Den uteblivna dialogen och Kampen om delaktighet. I resultatetframkom det att individer med självskadebeteende upplevde ett negativtbemötande i vården. Sjuksköterskor agerade fördomsfullt, hade negativaattityder i mötet och tenderade att behandla de fysiska symtomen utan attengagera sig i människan bakom ärren. Framtida forskning och utbildning omsjälvskadebeteende bör fokusera mer på vårdmötet ur patientperspektiv och derasupplevelser av erhållen vård föratt kunna förbättra vårdinsatserna och sjuksköterskors bemötande med individermed självskadebeteende. / Self-destructiveness is a growing international public health problemand has in recent years become a controversial topic in the public debate. Thebehavior can be defined as an act, where individuals performing self-inflictedbodily harm without intent to take his own life, as well as a strategy for survival.For nurses to meet the challenge and to provide person-centered care, it isnecessary to seek clarity and a better understanding of how people with self-harmexperience the encounter of care. The purpose of this study was to illuminatehow people with self-harm experience the encounter of care. The method used wasa literature study where eight scientific articles were analyzed. In the resultsof the study five categories appeared: Theexperience of living with a label, Encounter that cuts deeper wounds, Absenceof genuine relationships, Lack of dialogue and Struggle for participation. Theresults revealed that individuals with self-harm are experiencing a negativeattitude of care. Nurses acted prejudiced, had negative attitudes in theirapproach and tended to treat the physical symptoms without getting involved inthe person behind the scars. Future research and education in self-harmbehaviour should focus in health care encounters in patient perspective andtheir experiences of received care in order to improve health careinterventions and nurses attitudes towards individuals with self-harm behaviour.

Sammanfattning Bakgrund: Moralisk stress uppstår när sjuksköterskor vet det rätta att göra, men institutionella begränsningar gör det nästintill omöjligt att fullfölja. Kunskap om moralisk stress, när den uppkommer och vad den gör med en människa och professionell yrkesutövare är viktigt, dels för att kunna hitta strategier för att hantera den men även att förebygga den då den kan vara kopplad till risk för ohälsa. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Följande frågeställningar ligger till grund för studien; I vilka situationer upplever sjuksköterskor moralisk stress? Vilka konsekvenser får den moraliska stressen för sjuksköterskor? Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt med systematisk sökning.Dataanalysen är inspirerad av Hsieh & Shannons (2005) riktade innehållsanalys. Två förutbestämda kategorier har använts för att plocka ut resultatet som svarade mot syftet. Resultat: Resultatet presenteras i två förutbestämda kategorierna 1. Situationer som får sjuksköterskor att uppleva moralisk stress. 2. Konsekvenser till följd av upplevelsen av moralisk stress. I situationer såsom exempelvis när personalbrist råder eller den kompetens som patientvården kräver saknas kan sjuksköterskor uppleva moralisk stress. Sjuksköterskor kan uppleva känslor som maktlöshet, otillräcklighet, frustration och uppgivenhet till följd av den moraliska stressen. Den kan ge konsekvenser för sjuksköterskor både som privatpersoner och yrkesutövare. Slutsats: Moralisk stress är viktig att identifiera då det föreligger en risk att sjuksköterskor skulle kunna drabbas av ohälsa. Dock kan den även generera positiva konsekvenser.Slutsatsen blir att det är viktigt att identifiera och utarbeta strategier för att hantera de negativa konsekvenserna av moralisk stress. Organisatoriska förändringar kan även behöva ske för att minska uppkomsten av moralisk stress.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 250 barn av cancer i Sverige, men betydligt fler berörs i barnets närhet. Ett cancerbesked är ofta starkt associerat med lidande och död, vilket leder till en stressfylld tillvaro för alla i familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela familjen och involverar dem i omvårdnaden, dels för att patienten ofta har ett starkt stöd att hämta från dem, men också för att delaktighet kan upplevas ge en viss kontroll över situationen. En annan fördel är att sjuksköterskan lättare kan upptäcka och ge det stöd som föräldrar och syskon behöver. Syfte: Att beskriva familjens upplevelse av att ha ett barn med cancersjukdom. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design och modifierad innehållsanalys. Resultat: Att ha ett barn med cancer innebar en storm av känslor och en förändrad vardag, en händelse som upplevdes förändra livssituationen för all framtid. Föräldrarnas livsperspektiv blev annorlunda då de omvärderade mening och mål i livet. En återkommande känsla hos syskon var att de kände sig åsidosatta jämfört med sitt sjuka syskon. De ignorerade sina egna behov och tog istället på sig mer ansvar. Efter behandlingen fortsatte oron i familjen, då inte sällan relaterad till oro för eventuella återfall. En positiv inställning gjorde det lättare att hantera sorg, vilket annars var en återkommande känsla hos familjerna. Slutsats: Den förändrade tillvaron utsätter familjen för stora påfrestningar. Familjerna är i stort behov av stöd och uppföljning efter behandlingens slut eller under mindre behandlingsintensiva perioder. Ur detta avseende kunde sjukvården upplevas bristfällig

No description available.

Studien är en empirisk undersökning där syftet har varit att skapa en förståelse över hur det är att vara chef i en uppsägningsprocess som beror på arbetsbrist. Frågeställningen som har legat till grund för att uppnå syftet har varit: Hur upplever chefer uppsägningsprocessen vid arbetsbrist? Med hjälp av en kvalitativ metod i form av fyra stycken ostrukturerade intervjuer har empiriskt material blivit insamlat. Informanterna har bestått av mellanchefer med upplevelser från olika uppsägningsprocesser under finanskrisen år 2008. Med hjälp av Mintzbergs (1973) teori om en chefs roller samt Molinsky och Margolis (2006) teori om copingtekniker i samband med ett uppsägningssamtal har resultatet analyserats. Det visade sig att en chef har flera olika roller under uppsägningsprocessen och använder olika typer av tekniker för att lyckas hantera sina känslor i samband med uppsägningssamtalen. Genom studien har det framkommit att ett gediget förberedelsearbete är grunden för att chefer skall må bra och lyckas hantera en uppsägningsprocess.

Denna uppsats syftar främst till att förstå hur en artist skapar en god upplevelse och de tillvägagångssätt som finns för att skapa den. Vi vill även påvisa att ett liveframträdande inte enbart är en tjänsteproduktion utan hur det även kan användas för att marknadsföra artistens varumärke och vilka konsekvenser detta får för varumärket.

The aim of the study was to examine individual staff experience and management of threats and violence in the acute psychiatric department for children and teenagers in Uppsala. Previous research shows that the experience of threats and/or violence is individual, and that it is difficult to distinguish between these concepts. Research shows that it is particularly vulnerable to work in psychiatry when mental illness is a cause when threats and violence occurs. Threats and violence can result in different consequences for the individual. The study is based on qualitative interviews and the material was collected in the autumn of 2012 at Akademiska sjukhuset. The qualitative interviews was transcribed and carefully analyzed. The result had an outcome in four different themes: The diffuse definition between threats and violence that showed how difficult it is to define threats and violence. Causes and staff reaction showed that mental illness, how you treat someone and compulsive cares are contributing factors to threats and violence occurs. This theme also shows ambivalence within the staff, that the behavior is unacceptable meanwhile he or she is mentally ill. Management and reporting showed that the staff has different coping strategies when they deal with threats and violence and that it is different how functional the reporting is. The theme working environment showed that it is a vulnerable environment to work in. Therefore, it is important to get support from colleagues and managers but the staff has different opinions whether they feel supported from managers. There is a need to develop routines for incidents when threats and/or violence have occurred. Keywords: Threats, Violence, Staffs experience, Child and adolescent psychiatry, Causes

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en vanlig sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Förutom fysisk påverkan ses även psykiska besvär som exempelvis depression. Individer som drabbas av AN är negativa inför ett tillfrisknande eftersom de känner att sjukdomen tillför positiva egenskaper, de upplever även att sjukvården saknar tillräcklig kunskap om sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin sjukdom. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, PubMed samt PsycINFO användes för att hitta de tio vetenskapliga artiklar som studien sedan baserades på. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier: Anorexia som identitet, anorexia som en tillgång eller något destruktivt, anorexia som kontroll, anorexia som hanteringsstrategi och anorexia som röst. Anorexia som hanteringsstrategi innehåller två underkategorier: Anorexia som ett sätt att dämpa känslor och anorexia som ett sätt att få utlopp för sina känslor. Resultaten visade att kvinnorna var kluvna till sina upplevelser av sjukdomen. Den upplevdes vara meningsfull och funktionell i deras liv samtidigt som kvinnorna kände att den hade en ovälkommen makt över dem. Slutsats: Kvinnorna upplevde sjukdomen som meningsfull och den förde med sig flera positiva egenskaper in i deras liv. Dessa positiva känslor gav kvinnorna en anledning till att inte vilja bli fria från sjukdomen.

Syftet med denna studie var att ta reda på elevernas upplevelser vid lösning av matematiska textuppgifter. Jag undersökte även vilken arbetsform eleverna föredrog vid lösning av textuppgifter. Undersökningen byggde på intervjuer och ett prov med olika matematiska uppgifter. Åtta elever i årskurs 2 deltog i undersökningen. Min undersökning visade att eleverna har olika upplevelser vid lösning av textuppgifter. Resultaten från denna studie visade även att språkförståelse har stor påverkan på elevernas upplevelser. Elever som upplever textuppgifter som svåra och tråkiga har stor brist i sin språkliga förståelse (läsförståelse och begreppsuppfattning) samt dålig inställning till matematik. Elever som upplever textuppgifter som lätta och roliga har däremot god språklig förståelse och bra inställning till matematik. Mina slutsatser överensstämmer med tidigare forskning inom detta område.