Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala hälso – och sjukvården upplevde läkemedelshantering till äldre. Metod: Studien hade en kvalitativ design och data samlades in med enskilda intervjuer av fem sjuksköterskor och analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra teman med underliggande kategorier. De teman som framkom var: Sjuksköterskan har en betydelsefull roll, att ha insikt och kompetens om äldres läkemedelsanvändning, att anpassa behandlingen till patientens förutsättning och att ha en fungerande verksamhet.  Resultatet visade att det fanns en ökad medvetenhet kring läkemedelsbehandling till äldre men det behövdes mer utbildning inom området. Att ha en fungerande verksamhet ansågs viktigt och det var betydelsefullt att ha ett bra samarbete med andra. Det upplevdes positivt med läkemedelsgenomgångar och i resultatet framkom att sjuksköterskorna tog ett stort ansvar för kvaliteten, var uppmärksamma och följde upp läkemedelsbehandlingar. Att anpassa läkemedelsbehandlingen till patientens förutsättningar ansågs viktigt för att undvika läkemedelsrelaterade problem. Det framgick av resultatet att läkarkontinuitet underlättade arbetet för sjuksköterskorna och höjde kvaliteten på äldres läkemedelsanvändning. Det fanns ett önskemål om en geriatriker inom verksamheten då en del sjuksköterskor upplevde att allmänläkarna saknade kunskap om läkemedelsbehandling till äldre.  Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll och tar ett stort ansvar för läkemedelbehandlings kvalitet. Att anpassa läkemedelsbehandlingen till patientens förutsättningar är viktigt för att undvika läkemedelsrelaterade problem. Det finns ett behov av ökad kompetens inom området bland alla yrkesgrupper. Det är angeläget med ökad bemanning och god läkarkontinuitet i verksamheten för att höja kvaliteten på läkemedelsbehandlingen.

The Innovation- and Design Engineer program at Karlstad university is a three year long engineer education. In the last phase a final piece is to be done and in this case Boda Borg in Skellefteå is the company in need of product development. Boda Borg is a company in the experience industry and they are located in nine cities from Gällivare in the north of Sweden to Karlskrona in the south. Boda Borg is a franchise company where every facility is their own. As a visitor you will experience physical challenges as well as intellectual in adventure rooms which are serial linked. A solved problem in one room gives access to the next and there are three to six rooms in a row. Boda Borg in Skellefteå wants to exchange a third of their adventure rooms every year and are interested in developing rooms where more senses are involved. The task has been to create rooms or a concept where multiple senses are activated. The work has been executed in seven phases: field studies, litterature study, idea generating, evaluation, choice of concept, concept development and finally development of presentation material. The field studies have been executed in two Boda Borg facilities (Karlskoga, Skellefteå) and also in other public facilities whose interests are to give the visitor an experience, for example museums. In the idea generating phase several methods were used to get as much ideas as possible in an unrestrained way. At the part time presentation three lanes containing three rooms each had been put together and at further evaluation a choice of concept could be done. The lane that distinguished the most from today’s lanes was chosen. The concept was developed. In the concept we get to follow a musical superstar from rehearsal room to the stage via the recording studio. The lane has a distinct theme where the rooms are decorated like they were in the 50’s and some sound illustrations have been added to increase the experience. Humour has been added as well so the activity is experienced as funny rather than just an achievement. To make the presentation legible details has been manufactured such as a funny wig and a platform on which dance is to be performed. A CAD model as well as a physical one has also been made. The computer program ArchiCAD was used to make the CAD model.

Rapporten behandlar ett examensarbete inom integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde. Projektet är gjort i samarbete med butiksinredningsföretaget Expedit retail solutions i Jönköping. Projektets syfte är att utveckla framtidens Gamezone, en enhet där kunder kan testa TV-spel i en butik med fokus på spelupplevelsen. Projektet inleddes med en förstudie innehållande marknadsundersökning, befintliga produkter och andra lösningar, ny teknik, ergonomiska aspekter samt framtiden för TV-spelandet. Därefter startade idégenereringsprocessen. För att få fram en stor variation av förslag användes flera olika kreativa metoder. Urvalet av idéerna skedde i samråd med Expedit samt med hjälp av olika designmetoder för utvärdering. Det slutgiltiga konceptet modellerades upp i ProEngineer och renderades i Autodesk Autostudio. Även en fysisk modell av konceptet byggdes i skala 1:7,5. Resultatet är ett koncept som kan visas upp för Expedits kunder. Vidare design samt specifikationer för byggande kommer att ske efter att konceptet är sålt till kund / This report covers a Bachelor Degree Project in Product Design Engineering at the University of Skövde. The project has been done together with Expedit retail solutions in Jönköping. The objective of the project is to develop the Gamezone of the future, a unit where customers can test TV-games in a store with focus on the gaming experience. The project started with a pre-study including market research, existing products and other solutions, new technology, ergonomics and the future of TV-gaming. Thereafter the idea generating process took place. In order to generate a wide range of ideas several different creativity methods were used. The selections of the ideas were made together with Expedit and with the help of different design methods for evaluation. The final concept was modelled in ProEngineer and rendered in Autodesk Autostudio. A physical model in scale 1:7,5 was also built. The result is made to be a concept ready to be shown for the clients of Expedit. Further design along with specifications for the build will take place after the concept has been sold to a client.

Bakgrund: Akutsjukvård sker i första hand via en akutmottagning. Vid ett akut omhändertagande på en akutmottagning är det ytterst viktigt att patienten får den vård som krävs så fort som möjligt, därför används triagering så att den som är i mest behov skall gå först, oavsett belastning. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att belysa patientens upplevelse av att bli omhändertagen och triagerad av sjuksköterskan på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har genomförts genom att granska och klassificera 14 artiklar som både är kvantitativa och kvalitativa. Resultat: Patienter som inte har livshotande symtom får ofta vänta länge på vård. Den långa väntan leder till att patienterna får en lägre grad av tillfredsställelse av sitt besök på akutmottagningen. Att ge patienten information om hur lång eventuell väntan kan bli och varför de får vänta upplever patienten som positivt och får därigenom en högre grad av tillfredsställelse av sitt besök på akutmottagningen. Diskussion: Efter triageringen är det viktigt att informera angående hur lång väntetiden kan räknas bli. Även om patienten inte har livshotande symtom måste sjuksköterskan skapa trygghet hos dem då de ofta känner mycket oro och ovisshet. Slutsats: Att bemöta patienten korrekt samt ge information angående triagen, eventuell väntetid, vart de kan köpa mat och dryck skapar en högre grad av tillfredsställelse hos patienten.

Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet från vårdpersonal som är gynnsamma i vården av patienter med kronisk smärta. Teoretisk referensram: Smärta är en subjektiv upplevelse påverkad av patientens kontext. Maslows behovsteori har använts som referens till vilka behov patienter måste få tillgodosedda för att kunna uppnå välbefinnande, uppleva hälsa och livskvalitet. Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att ge en djupare bild av smärtans komplexitet.  Metod: Denna studie är utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smärtproblematik utan hänsyn till bakomliggande orsaker.  Resultat: Patienter med kronisk smärta uppger fem områden; kunskap skapar trygghet, smärtbekräftelse, vikten av en fungerande vårdkedja, patientens ställföreträdare, subjektiva upplevelser som utgångspunkt för smärtbehandling som betydelsefulla i deras vårdkontakter. Patienter upplever att det centrala är att få sin smärta accepterad för en fungerande vård. Slutsats: Resultatet påvisar vikten av att patienten känner sig bekräftad och trodd på av vårdpersonalen i sin smärtredogörelse. Om patienten upplever en känsla av misstrohet från vårdpersonalen kan svårigheter uppstå i kommunikationen mellan patient och vårdpersonal vilket kan resultera i att patienten inte får adekvat smärtlindring. Då smärtan är en subjektiv upplevelse kan patienten uppleva svårigheter att förmedla sin smärtsituation vilket ställer krav på sjuksköterskans lyhördhet.

Skolan är en viktig arena för att främja barns långsiktiga hälsa samt att elever ska uppleva idrott och hälsa undervisningen som något positivt. Utifrån denna kunskap har syftet för studien utformats. Uppsatsens syfte var att, utifrån ett genusperspektiv, undersöka elevers upplevelse av skolämnet idrott och hälsa. Studien byggde på två fokusgruppsdiskussioner, en med pojkar och en med flickor i årskurs nio. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats med inspiration från systematisk textkondensering. Resultatet visar att skolämnet idrott och hälsa var förknippat med lek, glädje och en viktig timme att komma bort från klassrummet. Bollsport var mest förkommande under lektionstid medan de hade mindre av dans och gymnastik. I diskussion med eleverna märktes att de typiska “manliga” aktiviteterna var de som dominerande lektionerna, där fotboll och innebandy var de aktiviteter som utfördes allra mest. Uppsatsen slutsats ut ifrån den genusteoretiska analysen visade att deltagarna i studien själva konstruerar genus, alltså vilka idrottsaktiviteter som var maskulina respektive feminina. Respondenterna påtalade att läraren har en central roll i utformande av aktiviteter. Framtida forskning bör därför utifrån ett genusperspektiv rikta fokus på läraren.

No description available.

Bakgrund: I Sverige lider hundratusentals kvinnor av hjärt- kärlsjukdom och varje år dör drygt 20 000 kvinnor. Kvinnors symtom vid hjärtinfarkt skiljer sig många gånger ifrån de klassiska symtomen med bröstsmärta och andningssvårigheter. På grund av detta sätts symtomen inte alltid i samband med hjärtat, något som kan få livshotande konsekvenser eftersom de oklara symtomen gör att kvinnorna väntar med att söka vård. Syfte: Syfte var att belysa kvinnors upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats med information som samlats in från fem informanter som haft en hjärtinfarkt. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysarbetet av intervjuerna. Resultat: Kvinnorna upplevde olika symtom vid insjuknandet och ingen av dem satte dessa i samband med en hjärtinfarkt och avvaktade därför med att söka sjukvård. Livsvärlden förändrades i både positiv och negativ mening efter hjärtinfarkten. Kvinnorna upplevde vården samt bemötandet ifrån personalen som mestadels positivt. Slutsats: Att drabbas av en hjärtinfarkt var en livsomvälvande händelse för kvinnorna. Det är viktigt att det fortsätter att uppmärksammas och medvetandegörs att kvinnors symtom på hjärtinfarkt ofta är atypiska för att de som drabbas snabbt ska komma under vård och behandling.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av moderskapet. Det som problematiseras är vilka normativa förväntningar kvinnorna upplever i moderskapet samt hur de upplever att familjelivet förändras efter att paret fått barn. Uppsatsen belyser dessa problem utifrån ett före- och efterperspektiv relaterat till hushållet, yrkesarbete och föräldraskap.   Modersbilden i dagens samhälle vrids mellan ett husmors ideal och den framgångsrike yrkeskarriäristen. Den goda modern lever upp till hushållsidealet, har en framgångsrik karriär och vårdar sitt yttre efter dagens alla hälso- och skönhetsideal. De kvinnor jag har intervjuat om sin upplevelse av moderskapet beskriver hur de försöker att matcha dessa ideal samtidigt som de gör uttryck för att de är medvetna om orimligheten i att samtidigt vara aktiv på alla dessa arenor. Vidare beskrivs hur parets relation går från att ha varit symmetrisk till att bli mer asymmetrisk, då familjen blir mer könsspecialiserad varpå traditionella, normativa och stereotypa roller tilldelas familjens medlemmar. Uppsatsen vill besvara följande frågor: Föräldraledigheten – Vems ansvar? Föräldraledigheten – Hur förändras parets jämställdhet och hushållets arbetsdelning efter barnets nedkomst? Moderskapet – Vilka förväntningar, normer och ideal upplever kvinnorna? Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med 10 mödrar utgör tyngdpunkten för det empiriska underlaget.

Våld i arbetslivet har de senaste tio-femton åren uppmärksammats inom den kriminologiska forskningen. Tidigare sågs ämnesområdet som tämligen ointressant ur forskningssynpunkt, främst eftersom våld i arbetslivet skiljer sig från det traditionella ”gatuvåldet”. I tidigare studier har man intervjuat vårdpersonal och restaurangpersonal där resultaten tyder på att personalen blir utsatt för våld, men att våldet ses som en del av arbetet. Denna studie består av kvalitativa intervjuer med fem poliser om deras upplevelser av våld och hot i arbetslivet. Studiens syfte är att undersöka vad poliserna själva upplever som våld och hot samt om de anser att de måste tåla en viss typ av våld eller hot i tjänsten. För att undersöka detta användes följande frågeställning: Hur definierar poliser våld och hot? Hur upplever poliser våld och hot som riktas mot dem i sin yrkesroll? Upplever poliser att de ska tåla en viss typ av våld och hot och var går i så fall denna gräns? För att analysera resultaten i denna studie användes Malin Åkerströms begrepp ”Boundary-work” som en teoretisk utgångspunkt för att se om samma fenomen fanns inom polisen, som inom vården och restaurangbranschen. I studien presenteras även livsstilsteorin och appliceras på poliser som yrkesgrupp, för att illustrera hur poliser ständigt riskerar för att utsattas för brott och att detta eventuellt kan ha en påverkan på deras upplevelser och toleransnivå. Resultatet av studien visar att polisernas definition av våld och hot, påminner om brottsbalkens rubricering av misshandel och olaga hot. Dock visar studien att vad som ses som våld beror på faktorer som situationen, aktören och när det gäller hot, även om handlingen kan verkställas. Detta tyder på att polisen normaliserar handlingar utifrån aktörens offeridentitet, orsak till handlingen eller polisernas yrkesidentitet. Poliserna är dock splittrade avseende vad de förväntas tolerera, men de flesta anser att poliserna ska tåla våld i form av våldsamt motstånd, men inte det våld som riktas mot dem som enskilda individer. Dock ska de inte tvingas acceptera någon form av hot eller psykiskt våld.