Under 2009 och 2010 infördes nya bestämmelser gällande strandskyddet i Sverige vilka delvis syftade till att främja utvecklingen av landsbygden genom att tillåta vissa lättnader i strandskyddet. Det är genom denna lagändring som kommunerna numera har möjlighet att i sin översiktsplan eller genom tematiska tillägg peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). För delar av landet gäller vissa begränsningar där kommunen bör vara mer restriktiv vid utpekande av LIS än i landet i övrigt. Detta gäller bland annat kring Vänern, Vättern, Mälaren och Siljanområdet i områden där det finns en stor efterfrågan på mark, alltså ett bebyggelsetryck. Det råder emellertid stor osäkerhet kring vad som egentligen avses med högt bebyggelsetryck. Detaljerad kunskap om det faktiska exploateringstrycket eller exploateringsintresset inom nuvarande strandskyddszon saknas på lokal nivå, vilket gör tillämpningen och bedömningen problematisk. Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att undersöka hur bebyggelsetrycket hanteras och bedöms i samband med den kommunala planeringen av LIS. Syftet är även att belysa den problematik som kan uppstå då begreppet används i gällande strandskyddslagstiftning och hur bedömningen eventuellt skulle kunna underlättas. I arbetet studeras Mora kommun och Karlstad kommun mer ingående med avseende på hur de hanterat och bedömt bebyggelsetrycket i samband med den kommunala LIS-planeringen. Båda de studerade kommunerna ligger intill någon av de större insjöarna i Sverige och berörs därmed av restriktionen för LIS i det fall ett bebyggelsetryck råder. De frågeställningar som arbetet ämnar ge svar på är: • Hur hanteras och bedöms bebyggelsetrycket i samband med LIS-planeringen? • Behöver bedömningen av bebyggelsetrycket underlättas och i så fall hur? • Hur påverkas strandskyddets syften av svårigheten att bedöma bebyggelsetrycket och kommunernas hantering av begreppet? Resultatet visar att bebyggelsetrycket både bedömts och hanterats i samband med planeringen av LIS, men att det inte varit den mest styrande parametern för lokalisering. Istället har frågor om hållbarhet, så som förtätning och kollektivtrafikförsörjning, till stor del varit de viktigaste styrparametrarna för hantering av bebyggelsetrycket och för lokalisering av LIS. Sammantaget visar även resultatet att det föreligger ett behov av att underlätta bedömningen av och förtydliga syftet med det i lagstiftningen angivna begreppet bebyggelsetryck. Snarare än att från ett statligt håll försöka definiera begreppet, är slutsatsen som dras i detta arbete att det framförallt krävs en bättre lokal kunskap om bebyggelsetrycket inom nuvarande strandskyddszon samt om friluftslivets utnyttjande inom strandskyddade områden. Detta skulle kunna bidra till att intresseavvägningar underlättas och att eventuella konflikter lättare kan förutses. Om det egentliga bebyggelsetrycket är svårt att bedöma eller förutse, vilket resultatet av detta arbete pekar på, blir det också svårt att avgöra vilka konsekvenser en dispens från strandskyddet faktiskt medför ur ett långsiktigt perspektiv. Om bebyggelsetrycket över huvud taget inte bedöms eller tas hänsyn till, finns risken att det allmänna intresset som strandskyddet utgör undermineras. Samtidigt anses exploateringsmöjligheten i LIS-områden stärka både det enskilda intresset i form av privat ägande och det lokala intresset av att kunna erbjuda attraktiva bostäder. Frågan blir alltså vilka värden som ska prioriteras samt hur stora arealer som kan tas i anspråk för exploatering utan att strandskyddets syften urholkas - en fråga och en avvägning som till stor del ligger på planeringstjänstemännens bord.

No description available.

The European Convention guarantees the right to assembly. Since the ratification of the Convention Sweden has been obligated to make proportionality balances when granting or restricting the right. However, the process of how the proportionality assessments work when cancelling or dissipating a public gathering, and thereby limit the right to protest, is unmapped. Therefore, the aim of this study is to analyze the legal problems that emerges by studying the Parliamentary Ombudsman’s and the Chancellor of Justice’s proportionality assessments relating to the right to protest. This will be done by comparing nine decisions made by the Parliamentary Ombudsman and the Chancellor of Justice between 1995 and today (2017).   The study concludes that the Parliamentary Ombudsman and the Chancellor of Justice overall made proportionality assessments and thereby respected the principle of proportionality. However, some legal problems complicated the assessments. The definition of resolution, public gathering and severe disorder can differ, which can result in discretional exercise of official authority. This may, in turn, restrict the freedom of assembly and thereby be a threat to the democracy.

Den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) som börjar gälla 25 maj 2018 ställer skärpta krav på hur företag hanterar personuppgifter. Dessa krav är dock till stor del otydliga hur de ska uppnås praktiskt. Genom att med kvalitativa intervjuer studera hur ett småföretag har arbetat med att skapa förståelse för GDPR kan några av de strategier företag använder sig av när de står inför legislativa utmaningar kartläggas. Med utgångspunkt i Weicks sensemaking-teori och de sju aspekterna av meningsskapande har företagets narrativ kring GDPR analyserats. Resultatet visar på att svårigheterna med att tolka lagstiftningen bidrar till en konflikt mellan att vilja följa lagen exakt och att praktiskt kunna genomföra detta när det inte finns en definit tolkning att tillgå innan praxis har skapats på området.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur relationen mellan kommuner och medier har förändrats under coronapandemin. Uppsatsens frågeställningar behandlar kommunikatörers och journalisters syn på mediernas bevakning av pandemin, kommuners hantering av begäran från journalister att ta del av allmänna handlingar samt hur händelserna har påverkat journalistiken. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju (7) journalister och nio (9) kommunikatörer och därefter analyserats genom kvalitativ textanalys. I studien resultat uppger både journalister och kommunikatörer att relationen dem emellan överlag är bra, men att den stundtals har varit ansträngd i samband med coronapandemin. I studiens resultat framkommer även en intressekonflikt mellan kommunikatörernas strävan efter att skydda sina medborgares personliga integritet och journalisternas strävan efter att offentliggöra information. Resultatet av studien indikerar även på att offentlighetsprincipen kan tolkas olika beroende av kontext, och flera kommunikatörer uppger att de inte alltid har vetat hur de ska agera utifrån olika lagstiftningar. Samtidigt uppger både kommunikatörer och journalister i studien att det varit en särskilt ansträngd situation som gjort det svårt för båda aktörerna att veta hur de ska agera. Både journalister och kommunikatörer, i den här studien, tror att deras relation kommer stärkas på sikt.

This thesis has been intended to account for a teacher's and her students' perceptions regarding the element of news coverage (NC) in the subject of social studies. The respondents consisted of one teacher and 22 students and the survey was based on a semi-structured interview with the teacher and four group interviews with the mentioned student group. The interviews are based on questions that are directed at the main goals that the teacher believes the news coverage is characterized by and the students' perceptions of the goals with NC. The analysis for the study has been based on Sandahl's (2011) second-order knowledge, which has been reformulated into social science goals to facilitate categorization. Based on the students' and the teacher's statements, a categorization could indicate whether the students had a good perception of ​​NC and whether the teacher expressed social science or more general goals for NC. The results showed that the students had a good knowledge of why NC was a significant element in the society lessons, but a predominant part of the students then expressed more general goals. The same applied to the teacher, who believed that it was possible to achieve a large number of goals with NC, but a majority of the teacher's answers were of a general nature and not subject-related social science objectives. This can show that the learning content for NC may be deficient if the goal is for more social science processes to be activated also during NC and not only when regular teaching is in progress.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fritidspersonal runt om i Skåne anser sig följa Skolverkets Allmänna råd för fritidshemmet samt att undersöka hur de två grundidéerna helhets- och effektiviseringsperspektivet påverkar målarbetet. Undersökningen utgår från kvalitativa intervjuer gjorda med personal från fyra fritidshem. Vi har även valt att studera de fyra fritidshemmen genom observationer samt utgått från tidigare forskning inom det aktuella området där vi bl.a. behandlar helhets- och effektiviseringsperspektivet. Vid intervjutillfällena gjordes ljudupptagningar som sedan transkriberades. Detta gav oss ett tillräckligt brett empiriskt material för att vi skulle kunna fördjupa oss i ämnet.Resultatet av vår undersökning visar att trots att informanterna inte alltid är medvetna om att de följer de Allmänna råden, kan vi utifrån vår studie ändå se att informanterna, i de allra flesta fall, arbetar på ett sätt som gör att de faktiskt följer råden, samt att helhets- och effektiviseringsperspektivet på olika sätt har betydelse för fritidsverksamhetens målarbete. Slutsatsen vi drar av detta är att då de Allmänna råden är baserade på Läroplanen och skollagen, vet informanterna vad de Allmänna råden handlar om trots att de inte läst dem. Vidare att på vilket sätt man anser sig följa mål och riktlinjer är beroende av vilka förutsättningar man har, organisatoriska och resursmässiga såväl som pedagogiska och till och med personliga.

Partnering is an increasingly common form of project in the construction industry. From its inception in the late 80's in the USA until today, the habit and knowledge are increasing about how to carry out an effective partnering project and what to look out for. Previous reports have been focused on what partnering is and thoroughly how it is works. This report is written together with Skanska Sverige ABs Orebro Office. The purpose is to investigate the major practical pros and cons, when you manage a partnering project instead of a regular one with a fixed price. The selected areas of interest are Finance, Stress, Accidents & Incidents, the problem-solving process and what kind of project is best applicable. Facts are mainly taken from interviewed employees at Skanska and relevant clients they have been in contact with.Finance is the most influential factor in which choice of contractor that gets the deal, in terms of fixed price projects. The sum for which the customer buys a contractor is including risk calculations and fee margins leading to the percentage margin can be quite high. It is up to the contractor to perform the work with the money which they have been bought. If the construction costs run high, the contractor still does not get paid more. If it costs less, the contractor saves more money than planned.In a partnering project, the contract sum is stated between the two parties and a reasonable percentage are generated as a fee for the contractor. The contractor earns this amount regardless of production cost. This can differentiate the total percentage of earnings, if it will be greater or less than expected. The incentive is to create as good a product as possible and at the same time reduce production costs. The arrangement is positive for both parties as a stable income comes to the contractor and the client is able to influence the project more. The benefits are greatest in larger, longer and more complex projects where the risk is greater.Stress generally decreases in partnering projects as it is based on creating one community and to helping each other. No conflicting discussions about whose fault it was but the focus is on how to solve the problem. This leads to an improved problem-solving process and an estimated reduction of Accidents & Incidents in the majority of individuals who are deeply familiar and accustomed to this type of partnering project.The financial incentive promotes a company that wants to increase the percentage of its earnings for its shareholders instead of those that focus on current sales and the money flow. It creates more satisfied customers who realize that the company is not wasteful of their money. This means that companies that are listed on the stock exchange market can possibly get better results from partnering.The conclusion is that the optimal projects for this type of cooperation are those with sales of more than 100 million SEK that last for a long time and have greater complexity. This is because smaller projects cannot use the systems which partnering has to offer because the project is already rounded off when the partnering is at its best. Partnering is a good, stable and secure form of cooperation for both client and contractor as it is a stable income for the contractor and that the client has a better opportunity to influence the project. This as well as the final cost for the client should be as low as possible.

The aim of this investigation is to show the evolution of public discussions about archival classification in a Swedish context. The study covers the whole period from the introduction of the traditional Swedish classification system, det allmänna arkivschemat (AA), in 1903 until this day, when verksamhetsbaserad arkivredovisning (VBA) has replaced it as the standard model, starting in 2009. For this purpose, primarily journals and education books through the years have been used. Argumentation analysis is used as a method. The study is framed with theories about paradigm shifts by Terry Cook and theories of archival classification attitudes by Geoffrey Yeo among others. Results show that in the first directed wave of criticism against AA, the focus was mainly on its structural inconsistency. The criticism later developed to be more and more about that the classification scheme was outdated, hard to understand and clearly made for a reality of paper-based and not digital archives. AA was also accused of not reflecting the reality of business archives. This meant that when VBA was introduced, the model was heavily influenced by process models used in business life. The fact that VBA still is not so widely adopted as planned could be a proof that the new model is not much easier to understand. No views demanding that AA should be restored are however found in the sources. But the discussion will of course be a never ending story, and continue as long there are archives. This is a two years master ́s thesis in Archival Science.

In this essay the Scandinavianistic narrative is examined in Oscar Patrick Sturzen-Becker's depictions of the Schleswig-Holstein war of 1848 in his newspaper Allmänna Öresunds-Posten. Through both poetry and prosaic agitation, he sought during the first months of the war to gather an opinion for a Swedish intervention for the cause of Denmark against the Prussian-supported uprising in the southern duchies and at the same time work for a consensus on a larger pan-national demarcation with Germany and Europe. He had a dream of a united Scandinavia that was shared by the student movement of the 1840s and contemporary liberal political groups, a dream of a resurrected great power from the past and at the same time a modernized liberal democracy.  What the essay intends to analyze is what the Scandinavianistic narrative looked like and in what way it changed with the development of the war. The old hereditary enemy Russia came to be increasingly overshadowed by the new German threat and even though Swedish troops did enter Danish soil for the sake of their Scandinavian brothers, they never joined the battlefield in Schleswig. The military intervention soon turned into a diplomatic pursuit of a temporart ceasefire and peace, so how did Sturzen-Becker's narrative create meaning in these twists and turns and was this period, after all, to be regarded as a part victory for his Scandinavian dreams? / I denna uppsats utforskas det skandinavistiska narrativet i Oscar Patrick Sturzen-Beckers skildringar av det Schleswig-Holsteinska kriget 1848, i dennes tidning Allmänna Öresunds-Posten. Genom både poesi och prosaisk agitation sökte han under krigets första månader samla en opinion för ett svenskt ingripande för Danmarks sak mot det preussiskt understödda upproret i de södra hertigdömena och samtidigt verka för en samsyn om en större pan-nationell gränsdragning mot Tyskland och Europa. Han hade en dröm om ett enat Skandinavien som delades av 1840-talets studentrörelse och av samtida liberala politiska grupper, en dröm om en återuppstånden stormakt från det förflutna och samtidigt en moderniserad liberal demokrati. Det uppsatsen avser att analysera är hur det skandinavistiska narrativet såg ut och på vilket sätt det förändrades med krigets utveckling. Den gmla arvfienden Ryssland kom att hamna alltmer i skuggan av det nya tyska hotet och även om svenska trupper faktiskt kom att beträda dansk mark för sina skandinaviska bröders skull, kom de aldrig att ansluta på slagfältet i Schleswig. Det militära ingripandet övergick snart till en diplomatisk strävan efter en tillfällig vapenvila och fred, så hur skapade Sturzen-Beckers narrativ mening i dessa vändningar och var denna period trots allt att betrakta som en delseger för hans skandinavistiska drömmar?