Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares uppfattning om barns vila och återhämtning samt att undersöka hur vila erbjuds i förskolan. Det vetenskapsteoretiska perspektiv vi valt att utgå ifrån är ett sociokulturellt perspektiv där interaktionen mellan människor är nyckelordet. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod och vi har använt oss av semistrukturerad intervju som metod. Genom semistrukturerad intervju fanns möjligheten till ett större djup och det fanns möjlighet att ställa följdfrågor. Resultatet är utifrån intervjuerna indelat i teman relaterade till de frågeställningar som studien har som syfte att besvara. Resultatet visar att vilan är en daglig rutin på de undersökta förskolorna och en rutin som anses viktig för att barnen ska orka med. De yngsta barnen sover på sin vila medan det för de äldre barnen finns flera olika alternativ till vila så som saga, massage, yoga eller att rita. Barnens inflytande och interaktionen mellan barn och vuxna för att vilan ska bli en positiv upplevelse, framträder som en viktig aspekt i planeringen och utförandet av vilostunden. Förhoppningen är att studien ska kunna bidra med kunskap kring vikten av att erbjuda barnen i förskolan aktiviteter och utrymme för att kunna vila och återhämta sig.

Syftet med detta examensarbete har varit att få fördjupad kunskap om förskollärares och lärares uppfattningar om förskollärare och lärares ledarskap i skolan, med fokus på elevers lärande och utveckling. Studien har en kvalitativ forskningsansats och baseras på samtalsintervjuer med tre förskollärare och tre högstadielärare. I bearbetning av det empiriska materialet användes en fenomenografisk analysmodell, där resultaten ordnades i beskrivningskategorier. Förskollärares uppfattningar om ledarskap resulterade i fyra beskrivningskategorier och lärares utsagor resulterade i fem beskrivningskategorier. I studiens resultat framkom förskollärares och lärares uppfattningar, att ledarskap som verktyg användes inom flera arenor, dels för att utveckla den pedagogiska verksamheten dels i samarbetet med föräldrar för att främja elevers lärande. Studiens resultat visade att ledarskap för förskollärar och lärare först och främst uppfattades som verktyg för att leda och hjälpa elever i deras kunskapssökande. Ledarskap uppfattades även av förskollärare som verktyg för att skapa ordning och trygghet bland eleverna. I förskollärare och lärares beskrivningar framkom det att olika områden fokuserades, då val av ledarskap gjordes med utgångspunkt i elevers sociala mognad och behov. Förskollärare beskrev ledarskap som verktyg i undervisningssammanhang, för att skapa ordning och trygghet samt för att visa regler och normer i den sociala samvaron. Högstadielärare uppfattade däremot valet av ledarskap, som en fråga om att få elever att genomföra uppgifter och nå uppställda mål. I förskollärare och lärares uppfattningar angående ledarskap som verktyg för kontroll framkom skillnader mellan deras beskrivningar, eftersom högstadielärare poängterade att elever kontrollerades främst via betygssättning. Resultatet i studien visade att ledarskap för förskollärare och lärare uppfattades som effektivt verktyg på flera men också olika sätt. Förskollärare och lärare beskrev att de i planering och undervisning, anpassade ledarskapet till elevers mognad och behov samt situation, men också att ledarskapet användes för att förhandla om goda relationer som främjade lärandet.

No description available.

Nationell och internationell forskning belyser interaktionen och kommunikationen som en viktigt del i undervisningen. Pedagogernas kommunikativa förmåga är en central del i framgången till att uppnå förskolans mål. Syftet med studien är att undersöka kommunikationen mellan pedagoger och barn i styrda aktiviteter på förskolan. Fokus i studien ligger på pedagoger och barns kommunikation i förskolans styrda aktiviteter som knyter an till IRE/IRU- modellerna och den samtalsanalytiska diskursen. Studien belyser tre centrala delar: sociala samspel, autentiska frågor och uppbackningar i samtalet. Resultatet visade att beroende på vilken typ av interaktion pedagoger valde, påverkade det undervisningens kvalité.Undersökningen baseras på en kvalitativ metod och studiens syfte är att belysa vilken kommunikation som uppstår mellan pedagoger och barn i styrda aktiviteter. Valet av metoden föll på etnografi som gav mig utrymme att tolka individers handlingar. För att kunna studera fenomenet valdes observationer som ett lämpligt verktyg och genom dessa har jag kunna se hur kommunikationen utformas i styrda aktiviteter. Valet av metod motiveras genom att observera de styrda aktiviteterna på ett objektivt vis, och på så sätt som utomstående kunna se det som sker i de styrda aktiviteterna mellan pedagoger och barn.

De som arbetar i förskolan har som uppdrag att lägga grunden för ett livslångt lärande inom flera områden av ett barns kommande lärande och liv. Betydelsebärande områden i förskolans verksamhet är språklig förmåga och socialt samspel. Dessa två områdens utveckling har visat sig ha stor betydelse för hur barns fortsatta liv kommer att utvecklas och är ett samband som ofta var föremål för diskussion på olika förskolors elevhälsoträffar. I diskussionerna togs olika förmågor och samband upp som visade sig kunna sammanfattas i begreppet social kommunikation. Vid sökande av information och forskning kring begreppet uppdagades att endast andra yrkeskategorier hade beskrivit området. Vid läsning av befintlig litteratur kom det fram att de resultat som presenterades på vissa väsentliga punkter inte stämde med det som förskollärarna såg och beskrev som problemområden. Denna skillnad väckte uppsatsskrivarnas intresse. Studiens syfte var att beskriva hur förskollärare bearbetar och förstår begreppet social kommunikation. Denna process följdes och dokumenterades. Metoden som användes för analys av arbetet var kvalitativ innehållsanalys. Denna metod valdes eftersom det i studien söktes efter bärande och centrala begrepp som beskrev social kommunikation som förskollärare såg och förklarade det. Dessa begrepp analyserades och indelades efter det i kategorier av uppsatsskrivarna. Trovärdighet i denna indelning eftersöktes. Resultatet visade att tre kategorier gick att finna i förskollärarnas svar angående vilka begrepp de ansåg ingick i den pedagogiska definitionen av social kommunikation. Dessa kategorier blev: miljö som förutsättning för social kommunikation, barns sociala förmåga och förutsättning för social kommunikation och barns språkliga förmåga och förutsättningar för social kommunikation. Frågor som togs upp angående social kommunikation i kollegial handledning visade sig alla ämnesmässigt kunna sorteras in under en av de tre kategorierna. I studien presenterades inte ett slutgiltigt förslag till en pedagogisk definition av begreppet social kommunikation, men ett inledande förslag gjordes. / Social kommunikation ur en pedagogisk synvinkel

Utgångspunkten i denna studie har varit vetenskaplig bakgrund och kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att ta reda på hur förskollärare beskriver sitt arbete med dokumentation i förskolan. Utvärdering av verksamhet är något som har blivit mer och mer uppmärksammat, då det har fått en egen rubrik i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016). Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares arbete med dokumentation ute i förskolan. För att försöka finna svar på våra frågor, valde vi ut fyra stycken legitimerade förskollärare. Genom att använda kvalitativ forskningsmetod ställde vi frågan hur de beskriver sitt arbete med dokumentation. Den tidigare forskning vi använt oss utav har bland annat inkluderat dokumentation och pedagogisk dokumentation. Gemensamma nämnare i resultat som vi kunde se var att synen på dokumentation var positiv. Det anses vara ett lärverktyg som hjälper verksamheten, barn och personal. Dilemmat kring dokumentationsverktyget var dock bristen på tid och etiska aspekter.

InledningStudien behandlar musik i förskolan i relation till förskollärarens yrkesroll och förhållningssätt. Studien presenterar musik i barns utveckling och lärande och hur förskollärare resonerar kring att använda musik i förskolan. Relevant forskning i ämnet presenteras och sociokulturell teori sätts i relation till syfte och frågeställningar.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring att använda musik i förskolan.MetodStudien utgår ifrån en kvalitativ metod där intervju använts som redskap. All data som samlades in kategoriserades och analyserades för att se samband och mönster. Sju förskollärare har intervjuats på fyra olika förskolor.ResultatI studiens resultat framkommer det att förskollärarna förknippar musik främst med glädje och gemenskap. Det framkom att få förskollärare beskriver musik som enskilt ämne, istället benämns musik som metod för att utveckla teoretiska kunskaper och färdigheter. Samtliga respondenter förklarar att många planerade musikaktiviteter är traditionsbundna. Istället för att erövra nya musikaliska erfarenheter i musikaliska sammanhang.

Studiens övergripande syfte är att erhålla kunskap om hur förskollärare upplever att barns tankar om döden kan komma till uttryck, samt hur arbetet med döden kan utformas i förskolan. Syftet med studien är även att vidare diskutera vilka faktorer som kan inverka på hur arbetet ter sig. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare och på tidigare forskning.Ett resultat som redovisas är att arbetet med döden i förskolan är komplext. Detta visar sig genom olika förhållningssätt hos förskollärarna, där hur de tar sig an arbetet främst beror på vad de lägger för innebörd i begreppet döden. Även andra faktorers betydelse, såsom förskollärarnas barnsyn och syn på sitt uppdrag, diskuteras.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. För att göra detta ombads 18 förskollärare i en mellanstor norrländsk stad att besvara en enkät bestående av två öppna frågor; samtliga tillfrågade deltog i undersökningen. En fråga behandlade förskollärares förståelse av begreppet pedagogisk dokumentation, den andra frågan avsåg hur förskollärare arbetade med det verktyg som används i förskolans verksamhet. De allra flesta uttryckte att det var skillnad på dokumentation och pedagogisk dokumentation. Enligt undersökningens förskollärare innefattar pedagogisk dokumentation reflektion bland pedagoger och barn i olika gruppkonstellationer samt delaktighet från barnen vilket sammantaget leder till vidareutvärdering och utveckling av verksamheten. Åtta förskollärare uppgav att de hade etablerade rutinerför pedagogisk dokumentation; nio hade påbörjat att utveckla pedagogisk dokumentation medan en varken jobbade med verktyget eller uttryckte några ambitioner att göra så i framtiden. De slutsatser som kan dras är att de flesta av studiens förskollärare har en god förståelse för innebörden av pedagogisk dokumentation även om mycket arbete generellt krävs för att arbetet med detsamma ska bli etablerat i fler verksamheter.

Användningen av digitala verktyg har blivit en allt större del av dagens barndom och en stor del av de som är barn idag kan redan som väldigt små hantera surfplattor och smartphones. Dessa digitala redskap har även fått en allt större plats i förskolans verksamhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, då dagens läroplan och förskola bygger på detta perspektiv. Syftet med denna studie är att genom intervjuer med fem förskollärare studera och analysera deras förståelse kring hur iPads används som pedagogiskt verktyg. Utifrån syftet har två frågeställningar utformats; Vad beskriver förskollärarna att iPads används till i den pedagogiska verksamheten inom områdena information, kommunikation och underhållning samt, Hur beskriver förskollärarna att förskolans verksamhet har förändrats genom iPadanvändning. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förskollärare från tre olika förskolor i södra Sverige. I resultatet framkom det att det finns en varierad syn på iPadanvändningen i förskolan. Förskollärarna anser överlag att det är ett bra redskap för att söka information på nätet, dock hämmas barns kommunikativa förmågor och lust att leka. Vidare beskrivs förskollärarnas syn på den digitala utvecklingen i samhället och om och på vilka sätt det är viktigt att följa med i denna. Datan som samlats in under intervjuerna har delats in i följande fyra teman: Hur används iPads för att söka information på internet, Kommunikation med hjälp av iPaden, Underhållning spel och lek med iPaden som verktyg, och En ökad iPadanvändning -  en förändrad förskoleverksamhet.