AbstraktDen här uppsatsen är en diskursanalys om förskollärarnas tal om stress. Mitt syfte är att ta reda på vilka diskurser som skapas i förskollärarnas tal om stress och vilka diskursiva mönster man kan finna. Det jag vill lyfta fram är förskollärarnas bild om stress. Anledningen till mitt val av ämne beror på att förskollärarnas arbetsförhållande har blivit ett mycket aktuellt ämne de senaste åren. Detta har lett till att en av de stora diskussionerna är om stress och de många sjukskrivningarna. Den metod som har används är kvalitativ och ostrukturerad intervjuform med inriktning diskursanalys.Resultatet och analysen av mitt arbete visar att det finns olika diskursiva teman vilka är struktur, personalbortfall, positiv och negativ stress och multi-tasking (dvs. man har fler uppgifter att göra samtidigt). De i sin tur skapar olika diskursiva mönster som till exempel prioriteringar som måste göras på förskolan, tid, planering, förberedelser och barnen. Diskursen om stress är väldigt komplex och det finns många olika bilder av hur man ser på stress. Förskollärarnas utsagor ger sina egna bilder av stress vilket visar på hur lika eller olika man kan se på saker och ting. / AbstractThis essay is a discourse analysis of the pre-school teachers' speech about stress. My purpose is to find out which discourses are created in the preschool teachers' speech about stress and what discursive patterns one can find. What I want to highlight is the preschoolers' picture of stress. The reason for my choice of subject is because the preschoolers' working relationship has become a very relevant subject in recent years. This has led to one of the major discussions is about stress and the many sicknesses. The method used is qualitative and unstructured interview with focus on discourse analysis.The results and analysis of my work show that there are various discourse themes that are structure, staff loss, positive and negative stress and multi-tasking (ie, you have more tasks to do at the same time). They, in turn, create different discursive patterns, such as priorities that must be done at preschool, time, planning, preparation and the children. The discourse about stress is very complex and there are many different images of stress. Preschool teachers' statements give their own images of stress, showing how equal or different people can look at things.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattning av dialogen mellan förskollärare och barn i förskolan och hur de arbetar för att alla barn oavsett modersmål ska få förutsättningar till att delta i dialogen. Frågeställningar som har besvaras är: Hur beskriver förskollärare sin uppfattning av dialogen i förskolan? Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att alla barn ska få vara delaktiga i en dialog? Hur beskriver förskollärare att de möjliggör för barn med annat modersmål än svenska att vara delaktiga i en dialog? Studien är genomförd med hjälp av den kvalitativa metoden fokusgruppmetoden och utgår från två grupper med semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare i varje grupp. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och för analys användes’ ’the comparative method’’. Resultatet visar att dialogen inte har en självklar betydelse och benämns med flera begrepp som till exempel kommunikation, samtal och språkande. Förskollärarna menar att det finns två grundläggande syften med dialogen i förskolan, relationsskapandet och språkutvecklingen. Förskollärare har strategier som gynnar alla barns delaktighet i dialogen men inte lika många verktyg som riktar sig specifikt mot barn med annat modersmål än svenska.

Som blivande förskollärare finns där en viss ovisshet inom oss som utförde denna studie gällande vad som uppfattas krävas av oss som blivande förskollärare. Uppfattningar kring förskollärarrollen och nyutexaminerade förskollärare är idag ett forskningsområde som forskning är avsaknad inom. Syftet med vår studie är därav att undersöka vilka uppfattningar yrkesverksamma förskollärare har på förskollärarrollen och nyutexaminerade förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt består av fenomenografi och begreppen uppfattning/ar och kompetens som används för att analysera den insamlade empirin. Studien använder både en kvalitativ och fenomenografisk metod. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med yrkesverksamma förskollärare från två olika kommuner i södra Sverige.  Resultatet visar att yrkesverksamma förskollärare beskriver sin professionsidentitet genom uppfattningarna att förskollärarrollen är krävande av social kompetens, stresstålighet och problemlösning, ledarskap och en förståelse för att förskollärare aldrig är fullärda. Uppfattningar kring specifikt nyutexaminerade förskollärare är att de är nyfikna och nytänkande. Resultatet visar även på att vissa brister kan finnas hos nyutexaminerade förskollärare vilket är kopplat till säregna individer, men även själva förskollärarutbildningen. Slutsatserna som dras utifrån resultatet inkluderar att studien bidrar till en förståelse kring kompetenser som kan krävas av nyutexaminerade och yrkesverksamma förskollärare och till viss del bidrar den till en förståelse av vad yrkesrollen innebär.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad förskollärare och vårdnadshavare har för förväntningar och upplevelser av samverkan i utvecklingssamtal. Forskning visar att ett nära samarbete med hemmet höjer kvaliteten på förskolan, en bra kvalitativ förskola ger barnen bättre förutsättningar i det livslånga lärandet. Vi har intervjuat fyra förskollärare och fyra vårdnadshavare. Resultaten visade skillnader i vad förskollärare och vårdnadshavarna ser för syfte med utvecklingssamtalet. Vårdnadshavarna ser det ser det som ett tillfälle att i lugn och ro få prata om det enskilda barnet, dess utvecklig och trivsel, medan syftet för förskollärarna är att samverka runt barnet och förskoleverksamheten. Både vårdnadshavarna och förskollärare uttrycker att det är viktigt med en förtroendefull relation för att kunna mötas på ett bra sätt i alla samverkanssituationer. Slutsatsen av studien visar att förskollärarna anser att de allra flesta vårdnadshavare tycker att det är viktigt att delta i utvecklings- samtalen till skillnad från andra samverkansformer. Vårdnadshavarnas förväntningar och upplevelser tolkar vi också som positiva för de anser att den information de förväntat sig att få tillgodogörs och är relevant för dem och deras barn.

Syftet med denna studie är att få kunskap om några förskollärares vardagsarbete med pedagogisk dokumentation och vad det betyder för deras arbete när det gäller barns lärande och verksamhetens utveckling. Frågeställningarna är: Hur kan pedagogisk dokumentation bli ett verktyg för barns lärande? samt Hur kan pedagogisk dokumentation bidra till kvalitetsutvecklingen av förskoleverksamheten? Jag har valt att använda kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskollärarna kan ha ett kraftfullt verktyg för att dokumentera och utveckla sin verksamhet. Den pedagogiska dokumentationen är flexibel och fungerar både för att öka barns lärande och förskollärares medvetenhet om barnens lärprocesser. Dessutom kan pedagogisk dokumentation användas i utvecklingsarbetet av verksamheten, för att få en ökad måluppfyllelse. Genom att förskollärarna förhåller sig till och använder sig av styrdokumenten går det på lång sikt att följa hur verksamheten utvecklas. Förskollärarna upplever arbetet med pedagogisk dokumentation som stimulerande och berikande.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att belysa hur förskollärare beskriver hur barn ges möjlighet att möta musik i förskolan. Semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare har genomförts på sex olika förskolor, för att fördjupa kunskapen om musikens funktion för förskolebarns utveckling samt förskollärares förhållningssätt kring barns spontana musikintressen. Resultatet visar att samtliga förskollärare i grunden hade en positiv relation till musik och var medvetna om musikens betydelse för barns utveckling. Å andra sidan visade det sig att flera av förskollärarna saknade medvetenhet om barns spontana musicerande och i stället lade fokus på den inplanerade verksamheten.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare upplever kontakten med vårdnadshavare under hämtning. Det som ligger till grund för detta syfte är frågor kring hur förskollärare upplever sitt eget och vårdnadshavarens bemötande och vilka förutsättningar som ger möjlighet till kontakt. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semi-strukturerade intervjuer. Studien grundar sig på material från tio stycken intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna anser att kontakten med vårdnadshavare är viktig men inte helt problemfri. Tid, personaltäthet och ansvarsfördelning är det som förskollärarna upplever ha störst påverkan på fenomenet kontakt. En av våra slutsatser är att förskollärarna upplever att kontakten till vårdnadshavare är betydelsefull i det avseende att det gynnar barnens välmående och känsla av trygghet.

<p>Godkännandedatum: 2015-11-19</p>