Aim: The overall aim was to generate deepened knowledge and understanding about families’ experiences of living as a family with chronic illness. The four studies aimed to: illuminate the meaning of living as a family in the midst of chronic illness (I), illuminate illness beliefs in those families (II), illuminate the meaning of place for family well-being (III) and describe the experiences of encounters with health care in families living with chronic illness (IV). Methods: All studies had qualitative designs and a Family Systems Nursing perspective. Data was collected through family interviews with families where an adult family member had lived with chronic illness for more than two years. The used analyses were phenomenological hermeneutic (I,III), hermeneutic (II) and content analysis (IV). Results: Living as a family with chronic illness was a continuously ongoing process where families co-created a context for living with illness and alternative ways for everyday life (I). Core and secondary beliefs within and across families about illness, family, and health care were revealed and showed for how families responded to and managed situations due to illness (II). Further, the meaning of place for family well-being was described as “a shared respite”, i.e. a place for relief, reflection and re-creation. It seemed to be important for families to be in secure places to enhance well-being (III). Living with chronic illness also includes frequent encounters with health care professionals and having an accompanying member constituted a great power. It helped families to get opportunities to collaborate, and receiving confirmation in the encounters (IV). Conclusions: Living as a family with chronic illness is a continuously ongoing process where family members constitute support for each other. Families have a common desire to handle challenges and changes due to illness and to co-create new patterns for everyday living. Therefore, if nurses adopt a Family Nursing Perspective and involve families in health care, families’ strengths and resources can be facilitated. Then, family well-being can be strengthened.

ABSTRAKT Bakgrund: I världen diagnostiseras cirka 160 000 barn under 15 år varje år med cancer. När ett barn drabbas av cancer förändras livet för hela familjen, föräldrarnas fokus hamnar på det sjuka barnet och ensam kvar blir det friska syskonet. Alla familjemedlemmars behov bör uppmärksammas och tillgodoses. Syfte: Att beskriva friska syskons upplevelser av att leva med ett barn i familjen som drabbats av cancer. Metod: En litteraturstudie sammanställdes av åtta kvalitativa studier som samtliga kvalitetsgranskats och analyserats.   Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier och tio subkategorier. Kategorierna är: Att hantera den svåra situationen - omvälvande känslor, behov av information och delaktighet och tröst och stöd från omgivningen. Förändrade relationer i familjen - familjen splittras, syskonrelationen förändras, känsla av utanförskap och minskad uppmärksamhet. En annorlunda vardag - längtan efter ett normalt liv, ett ökat ansvar och gynnsamma konsekvenser av sjukdomen. Konklusion: Att känna delaktighet och vara nära sin familj är viktigt för de friska syskonen. Vården måste se syskonens behov, ge stöd och information för att de ska kunna hantera den svåra situationen. / ABSTRACT Background: Every year approximately 160 000 children under 15 years are diagnosed with cancer. When a child suffering with cancer life changes for the whole family, the parents have the focus on the sick child and the healthy sibling will be left alone. All family members’ needs must be recognized and accommodated. Aim: The aim of this literature study was to describe the healthy siblings’ experiences of living with a child in the family affected by cancer. Method: A literature study of eight qualitative studies have been reviewed and analyzed. Result: The results are presented in three categories and ten subcategories. The categories are: Dealing with the difficult situation - disruptive feelings, needs for information and involvement and comfort and support from the environment. Changing relationships in the family - to divide the family, sibling relationships change, a sense of alienation and decreased attention. A different everyday - the longing for a normal life, greater responsibility and favorable consequences of the disease. Conclusion: To feel involved and being close to the family is important for the healthy siblings. Healthcare must see the siblings' needs, provide support and information to enable them to cope with the difficult situation.

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna globalt sett. En halv miljon svenskar har någon gång fått en cancerdiagnos. Varje dag förlorar cirka tre barn under 18 år en förälder i cancer i Sverige. För att hjälpa dessa utsatta barn behöver samhället öka kunskapen i ämnet för att kunna skapa bättre förutsättningar inför framtiden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa barns och tonåringars upplevelser av att leva med en förälder som drabbats av avancerad cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa artiklar valdes. Artiklarna söktes upp i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Åtta vetenskapliga studier har valts ut som överensstämmer med syftet. Resultatet i studierna har sammanställts med hjälp av Fribergs 5-stegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i 5 kategorier och 13 underkategorier. Kategorierna är: känslomässiga reaktioner, barns sätt att hantera situationen, det viktiga stödet, förändrat familje- och socialt liv och att växa med erfarenheten. Konklusion: En öppen kommunikation och att bli involverade i förälderns sjukdom är viktigt för barnen. Sjuksköterskan bör arbeta efter ett familjecentrerat förhållningssätt för att lättare kunna hjälpa barnen. / Background: Cancer is, globally, one of the most common diseases. Half a million Swedes recive a cancer diagnosis during their lifetime. In one day, approximately 3 Swedish children experience the loss of their parent due to cancer. To help these vulnerable children the community needs to increase knowledge of the subject in order to create better conditions for the childrens future.  Aim: The aim of this litterature study was to illuinate the experiences of children and adolescents living with a parent diagnosed with advanced cancer. Metodhs: A literature study with qualitative articles was selected. The articles were found in Cinahl, PubMed and PsycINfO. Eight scientific articles conformed to the aim. The result in the studies were analyzed with help of a 5-stepmodel as described by Friberg. Results: The analysis resulted in 5 categories and 13 subcategories. The categories are: emotional reactions, how children cope with the situation, the main support, changes in family- and social life and growing with the experience.  Conclusion: An open communication and to be involved in the parent´s desease is important for the children. The nurse should work in a family-centred approach to provide good care for the children.

Att vårda sjuka barn i ambulansen innebär ofta en stressad situation för ambulanssjuksköterskan. Föräldrarna kan vara mycket oroade, rädda och stressade i samband med dessa vårdmöten vilket kan försvåra situationen ytterligare. Det är viktigt att kunna etablera en god kontakt med barnet och föräldrarna i samband med dessa vårdmöten och bemöta familjen professionellt. Ambulanssjuksköterskan har som uppgift att få föräldrarna att känna delaktighet i vården av sitt barn och då behövs kunskap om hur föräldrarna upplever dessa vårdmöten. Denna kunskap kan öka tryggheten för föräldrarna och barnen i samband med att barnet vårdas i ambulansen.Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av vården av sitt barn i samband med ambulanssjukvård.Metoden som användes i denna undersökning var en kvalitativ halvstrukturerad intervjustudie med sju föräldrar till barn i åldrarna noll – sju år som vårdats i ambulansen under 2012. Intervjuerna transkriberades ordagrant. En innehållsanalys med induktiv ansats användes. Tre huvudkategorier framkom. Dessa var Upplevelse av trygghet och lugn hos föräldrarna, upplevelse av att vara delaktig i situationen och upplevelse av separation.Resultatet visade att föräldrarna upplevde att ambulanssjuksköterskan hade kunskap och erfarenhet. Deras trygga och lugna bemötande gjorde att föräldrarna kunde lämna ifrån sig ansvaret för det medicinska när det gällde deras barn. Föräldrarna upplevde delaktighet i vården till följd av att de kände sig respekterade och bekräftade och fick information. Deltagande i beslut om vården samt att ambulanssjuksköterskan hade omsorg om hela familjen i vårdmötena ingav också en känsla av delaktighet. Upplevelser av separation genom att inte ha möjlighet till fysisk kontakt med sitt sjuka barn samt att inte finnas till för sitt barn i olika situationer framkom också i intervjuerna.Slutsatsen blev att föräldrarna kände sig trygga och lugna när ambulanssjuksköterskan kom till platsen. De kände sig delaktiga i vården men saknade ibland information om den fortsatta vården på sjukhuset. Känslor av separation från barnet upplevdes då föräldern inte kunde ha fysisk kontakt eller sitta i vårdutrymmet med sitt barn. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Background: In Havana, Cuba, they have established a great availability of health centers that work close to the patients and their families, both geographically and socially. Family-centered nursing is something that is sought within the health care in the Western world. Numerous studies have shown that family-centered nursing increases patient safety and patient satisfaction and to provide psychological support to family members has shown to contribute to a better well-being to both them and the patient. Aim: To describe nurses’ experiences of involving family members in home-based care provided through consultorios in Havana, Cuba. Method: A qualitative study was completed with semi-structured interviews with five nurses that was currently working or had been working at consultorios in Havana, Cuba. Analysis was done according to qualitative content analysis based on the approach presented by Graneheim and Lundman. Results: The data resulted in two main-themes. The family members were presented as informants to the nurses, psychological support to the patients and as an asset to the nurse. The nurses further explained the importance of seeing the whole picture of their patient’s situation, how they educate family members to be involved in the care and how they support the family members psychologically. Discussion: The nurses’ experience of family members' role and their work to involve them was discussed in relation to previous research and the concept of family-centered care as presented by Benzein, Hagberg and Saveman. / Bakgrund: I Havanna, Kuba, har de upprättat en stor tillgänglighet av sjukvårdsinstanser och hälsocenter som arbetar nära patienterna och deras familjer, både geografiskt och socialt, så kallade consultorios. Familjecentrerad omvårdnad är något som eftersträvas inom sjukvård i västvärlden. Ett flertal studier har visat att familjecentrerad omvårdnad ökat patientsäkerheten och patientens tillfredställelse av vården och att psykologiskt stöd för anhöriga bidrar till en bättre hälsa både för dem och patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att involvera familjemedlemmar i hemsjukvård som bedrivs utifrån consultorios i Havanna, Kuba. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes och fem sjuksköterskor som arbetade eller har arbetat på consultorios i Havanna, Kuba, deltog. Resultatet bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys baserad på den strategi som beskrivits av Graneheim och Lundman. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman. Familjemedlemmarna presenterades dels som informanter men också som en tillgång i sjuksköterskans arbete samt som ett psykologiskt stöd till patienterna. Vidare berättade sjuksköterskorna vikten av att se hela bilden av deras patienters situation, hur de utbildar familjemedlemmar i omvårdnaden och hur de stödjer familjemedlemmar psykologiskt. Diskussion: Sjuksköterskornas upplevelse av familjemedlemmars roll och deras arbete med att involvera dessa diskuterades i relation till tidigare forskning och begreppet familjecentrerad omvårdnad som det beskrivits av Benzein, Hagberg och Saveman.

Bakgrund. Antalet överlevande barn som diagnostiserats med medfött hjärtfel (CHD) har ökat markant de senaste 15 åren, vilket har bidragit till en växande grupp av barn och familjer som behöver specialiserat stöd, eftersom familjelivet påverkas och begränsas av CHD. Studier har visat att föräldrar till barn med CHD har en ökad risk för psykosocial sjuklighet i jämförelse med föräldrar till barn med andra sjukdomar eller föräldrar till friska barn. Få studier har belyst föräldrars erfarenheter av stöd när de har barn med CHD. Därför fokuseras denna avhandling på föräldrarnas perspektiv av fenomenet stöd, för att öka förståelsen för vad stöd innebär för föräldrar till barn med CHD. Syfte. Avhandlingens syfte är att belysa innebörder i den levda erfarenheten av stöd, hos föräldrar till barn med CHD samt att till svensk kontext anpassa och validera ett familjecentrerat instrument för föräldrars skattning av stöd till hela familjen från sjuksköterskor. Metoder. Avhandling består av fyra delstudier. I tre av dessa (I, II, III) genomfördes datainsamlingen genom narrativa intervjuer, som tolkades genom fenomenologisk hermeneutisk tolkningsmetod. I den fjärde delstudien gjordes en översättning och psykometrisk testning av det isländska instrumentet ICE-FPSQ till svensk kontext. Dessutom beskrevs föräldrars skattning av uppfattat stöd från sjuksköterskor till familjer som har barn med CHD. Resultat. Fynden från delstudie I visade att innebörder i den levda erfarenheten av stöd hos föräldrar till tonåringar med CHD var stöd för att själva kunna vara stödjande för sin familj, men också för andra personer i tonåringens omgivning. Delstudie II visade att innebörder i den levda erfarenheten av stöd för mödrar till yngre barn med CHD var att få stöd så att de själva kunde hantera sin egen oro och sitt familjeliv. Delstudie III visade att innebörder i den levda erfarenheten av stöd för fäder till yngre barn med CHD var önskan att få stöd genom delande relationer med familjen och att bli involverad i vården av sitt barn. Den fjärde delstudien (IV) visade att den svenska versionen av instrumentet ICE-FPSQ var valid och reliabel i svensk kontext. Föräldrarnas skattningar av uppfattat familjecentrerat stöd till familjen från sjuksköterskor visade sig vara lågt. Slutsats. En övergripande slutsats från de tre första delstudierna pekar mot att innebörder i stöd för föräldrarna är stöd genom att ha goda, interaktiva relationer med vårdpersonalen, bli mött som en hel familj med unika och individuella behov samt inkluderade i vårdprocessen för att kunna stödja varandra inom familjen. Dessa fynd pekar mot familjecentrerad pediatrisk omvårdnad som sannolikt är lämplig för att, på ett mångfacetterat sätt, möta varje familjs behov av att bli bemött som en unik helhet. Det Isländska instrumentet ICE-FPSQ är designad utifrån teorin om familjecentrerad omvårdnad. I delstudie IV visade resultaten på acceptabla psykometriska egenskaper för den svenska versionen av instrumentet. Fynden visade även att föräldrarna inte skattade höga nivåer av familjecentrerat stöd från sjuksköterskor.

Bakgrund: Demenssjukdomar är vanligt förekommande i Sverige och prevalensen beräknas öka. Många personer med demenssjukdom bor kvar i hemmet och anhöriga tar ett stort ansvar för vården av dessa personer. Att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom innebär påfrestningar både fysiskt, psykiskt och socialt.Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en person med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, som har analyserats med Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna: En förändrad livssituation, Att acceptera förändringen samt Anhörigas behov. Det framkom även åtta subkategorier: Förändrade roller i relationen, Förändrat socialt liv, En förändrad framtid, Förändrade känslor, Att acceptera rollen, Att känna meningsfullhet, Behov av egentid samt Behov av stöd.Slutsats: Anhöriga är i behov av stöd från hälso-sjukvården. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att stödja anhöriga vilket kräver goda kunskaper om demenssjukdomar och om anhörigas upplevelser av att vårda en person med demenssjukdom. / Background: Dementia are common in Sweden and the prevalence is expected to increase. Many people with dementia live in their homes and relatives are responsible for the care of these people. Being a caregiver for a person with dementia causes great pressures both physically, psychologically and socially. Aim: To describe relatives experiences of caring for a person with dementia. Method: Literature review with inductive approach based on 15 scientific articles with qualitative design, which has been analysed with Friberg's five-step model. Findings: In the results, the main categories were: A changed life situation, To accept the change and Relatives needs. There were eight subcategories: Changed Role in Relationship, A changed social life, A changed future, Emotional attendance, Accepting the role, Feeling meaningful, Need to be for themselves, and Need for support. Conclusion: Relatives are in need of support from the health care. The nurse has a key role in supporting the relatives, which requires good knowledge of dementia and relatives' experiences of caring for a person with dementia.

Bakgrund: Det är viktigt att känna sig delaktig i en familj och alla individer i familjen påverkar varandra, både positivt och negativt. Syskon betyder ofta mycket för varandra även om relationen inte alltid är positiv. När ett barn blir sjukt påverkas hela familjen. Det sjuka barnet får mer fokus och syskonet kan känna sig åsidosatt. Som teoretisk referensram till arbetet användes systemteori med fokus på familjecentrerad omvårdnad. Enligt teorin ses familjen som en helhet där alla delar, föräldrar, barnen och syskon, är beroende av varandra för att fungera på bästa sätt. Enligt familjecentrerad omvårdnad ska alla i familjen få komma till tals och bli uppmärksammade. Vården behöver uppmärksamma behoven hos hela familjen för att kunna ge bästa omvårdnad för alla inblandade. Syfte: Studiens syfte var att ta reda på vilka upplevelser och behov av stöd som syskon till sjuka barn har samt undersöka vad vården kan göra för syskonet. Metod: Metoden var litteraturstudie baserad på kvalitativa originalartiklar. Resultat: Föräldrar och syskon har ibland olika perspektiv och olika uppfattning om hur sjukdomen påverkar familjen. Syskon känner sig ofta åsidosatta. Syskon vill ha information och vill vara delaktiga i vården. Att ge information om sjukdomen ger trygghet till syskonet. Information, stödsamtal och gruppträffar har visat positivt resultat för syskon genom förbättrad empati, större förståelse för sjukdomen samt att de kan hantera och uttrycka sina känslor bättre. Familjestödjare har sett positiva resultat av att syskonet fått uppmärksamhet och höras. Slutsats: Syskon behöver involveras mer i vården av det sjuka barnet och de vill bli informerade. Det behövs en vårdplan tidigt i vårdförloppet för hela familjen. Vårdpersonal skall bekräfta syskonets tankar och visa att de lyssnar. Det behövs fler studier som väger in syskonets egna upplevelser och känslor. / Background: It is important to be a part of a family and all individuals in the family are affected of each other, both positively and negatively. Siblings often mean a lot to each other, even if the relationship isn´t always positive. When a child becomes ill, the entire family is affected. The ill child gets more focus and the sibling may feel overlooked. As a theoretical reference framework for the study, a system-theoretical model was used focusing on family-centered care. According to this theory, the family is seen as a whole where all parts are dependent on each other to have the family to work at its best. According to family-centered care, everyone in the family should be heard and get attention. Healthcare professionals should be able to detect the needs of the whole family to provide the best care for all involved. Aim: The aim of this study was to examine what experiences and needs siblings have when there is a sick child in the family and to examine what healthcare professionals can provide for the sibling. Method: The method was a literature study based on qualitative original articles. Results: Parents and siblings sometimes have different perspectives and different views of how the disease affects the family. Siblings often feel excluded. Siblings want to be informed and wants to be involved in the nursing. Providing information about the disease leads to a feeling of safety for the sibling. Information, support talks and group sessions have shown positive results for siblings by improved empathy, greater understanding of the disease, and better expressing of their feelings. Family support workers have seen positive results of the sibling after given more support and meetings. Conclusion: Siblings need to be more involved in the care of the sick child and they want to have more knowledge about the disease. A care plan is needed early in the process for the whole family. Healthcare professionals should confirm the sibling and show them that they are listening to them. More studies are required where sibling’s own experiences and feelings are heard.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 300 familjer i Sverige av det otänkbara; ett barn får en cancerdiagnos. Diagnosen medför lidande hos hela familjen och skapar en osäkerhet i föräldrarollen. I en familjecentrerad omvårdnad är sjuksköterskans uppgift att stärka föräldrarna och aktivt arbeta med föräldrarnas delaktighet i vården för att indirekt höja barnets vårdkvalitet. En ansträngd vårdmiljö medför dock hinder för implementering av familjecentrerad omvårdnad. Syfte: Belysa föräldrars upplevelse av vården av ett cancersjukt barn. Metod: En kvalitativ metod valdes för att belysa föräldrars upplevelse av vården av ett cancersjukt barn. Datainsamlingen består av sju bloggar och analys av narratives användes för att bearbeta insamlad data. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier; kommunikationsbrist, att vara förälder, vårdpersonalens oförmåga att ge stöd, vårdmiljö och trygghet i kontinuitet- konsekvenser av platsbrist. Utifrån kategorierna utformades underkategorier vilka beskriver mer detaljerat kring föräldrarnas upplevelser av barnets vård samt faktorer som påverkar upplevelsen. Slutsats: Sjuksköterskans arbetskomplexitet bestående av att främja familjecentrerad omvårdnad i en ansträngd vårdmiljö medför att ett aktivt arbete med föräldrarnas delaktighet hamnar i skymundan. Delaktigheten av föräldrarna blir enbart slentrianmässig när sjuksköterskan inte inger adekvat med stöd och information eller i tillräckligt hög utsträckning beaktar föräldrarnas åsikter. / Background: Every year, about 300 families in Sweden suffer from the unthinkable; a child receives a cancer diagnosis. The diagnosis causes suffering for the whole family and creates an uncertainty in the parenting role. In a family-centered nursing, the nurse's task is to strengthen the parents and actively work with the parents' involvement in the child’s care to indirectly raise the child's quality of care. A strained healthcare environment, however, impedes family- centered nursings implementation. Aim: Highlight parents' experience of the care of a cancer ill child. Method: A qualitative method was chosen to highlight the parents' experience of the care of a cancer ill child. The data collection consists of seven blogs and analysis of narratives was used to process collected data. Results: In the result, five categories emerged; lack of communication, being a parent, the inability of healthcare staff to provide support, healthcare environment and safety in continuity- consequences of lack of space. From the categories subcategories were designed which describe in more detail the parents' experiences of the child's care and factors that influence the experience. Conclusion: Nursing's work complexity consisting of promoting family-centered nursing in a stressed healthcare environment means that active work with parents involvement ends in the dark. Parents 'involvement will only be act of routine when the nurse does not give adequately provided support and information or takes sufficient account of the parents' opinions.

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHET AV FAMILJECENTRERAD OMVÅRDNAD -EN LITTERATURSTUDIEELIN ANDERSSONHANNA ERLANDSSONAndersson, E & Erlandsson, H. Sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad omvårdnad - En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Familjecentrerad omvårdnad är ett begrepp som ofta förekommer på pediatriska avdelningar där sjuksköterskan strävar efter omvårdnad av familjen som en helhet och anpassar vården efter familjens behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad omvårdnad vid sjukhusvård av barn. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod. Strukturerad databassökning gjordes i PubMed och CINAHL där 10 vetenskapliga artiklar identifierades som var relevanta för studiens syfte. Sedan kvalitetsgranskades samtliga artiklar. Vidare analyserades insamlad data med innehållsanalys till teman och kategorier. Resultat: Det framkom att sjuksköterskor överlag har en positiv syn på familjecentrerad omvårdnad. Samt att de anser att delaktighet och kommunikation är av betydelse för familjecentrerad omvårdnad. Det presenteras olika hinder och behov för att kunna tillämpa familjecentrerad omvårdnad, bland annat organisatoriska hinder. Konklusion: Enligt resultatet finns det en medvetenhet hos sjuksköterskorna i studierna om konceptet familjecentrerad omvårdnad. Det framkom dock att det finns diverse hinder som begränsar sjuksköterskornas tillämpning av familjecentrerad omvårdnad vilket resulterar i att det finns ett förbättringsbehov som behöver tillgodoses för att sjuksköterskor ska kunna tillämpa familjecentrerad omvårdnad på pediatriska avdelningar.Nyckelord: Barn på sjukhus, Familj, Familjecentrerad omvårdnad, Sjuksköterska, Erfarenhet / NURSES EXPERIENCE OF FAMILY-CENTERED CARE -A LITERATURE REVIEWELIN ANDERSSONHANNA ERLANDSSONAndersson, E & Erlandsson, H. Nurses experience of family-centered care – A literature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: Family centered care is a term which often occurs in pediatric wards where the nurses aim for care of the family as a whole and adapt the care to the family’s needs. Aim: The aim is to describe nurses’ experience of family centered care during children’s hospitalizing. Method: A literature study with qualitative approach. Through structured database searches in PubMed and CINAHL 10 articles were considered relevant to the purpose of the study. Then all the articles were quality reviewed and the collected data was analyzed with content analysis for themes and categories. Results: It emerged that nurses overall had a positive opinion about family centered care. They consider participation and communication to be a important part of it. The result revealed different barriers and needs to better provide family centered care including organizational barriers. Conclusion: According to the result many nurses have an awareness of the concept. It emerged that different barriers prevents nurses from being able to apply family centered care, which shows that there is a need for improvement if family centered care is going to be applied at pediatric wards. Keywords: Children in hospital, Family, Family Centered Care, Nurse, Experience