This study examines the extent to which Responsibility to Protect (R2P) principles are embedded in the African Union’s interventionist framework. The AU has been heralded as a trailblazer of R2P, enshrining its attendant principles in the Union’s 2000 Constitutive Act, five years before the emerging norm’s adoption by world leaders at the 2005 World Summit. However, in the case of the recent humanitarian crisis in Libya, and the UN Security Council’s subsequent intervention during 2011, the AU failed to invoke R2P, jettisoning Article 4(h) of its own Constitutive Act and insisting on a negotiated solution to the crisis. This position placed the Union on a collision course with several other regional organisations, notably the North Atlantic Treaty Organisation which assumed a leading role in the implementation of the UNSC mandate to intervene. The AU’s actions also placed into question the rhetoric-reality nexus of its responsibility to protect. At issue is thus the matter of norm localisation, and whether lack thereof and/or other challenges are inhibiting consolidation of R2P within the AU’s security culture. The study therefore traces the institutionalisation of the guiding tenets of R2P within the evolving AU Peace and Security Architecture, and investigates the operationalisation thereof (arguably the most contentious dimension to the global discourse on R2P) in the case of the 2011 UNSC intervention in Libya. / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2015. / Political Sciences / Unrestricted

In recent years, civilian casualties resulting from air power have decreased. Many researchers explain this to be a result of the new technology and the use of precision-guided munitions. A new way of thinking has emerged from international law which suggests that human rights plays a more vital role in today’s war. This thesis aims to follow the new way of thinking and examine if a more effects-based way of thinking has been institutionalized in planning documents and doctrines for two wars conducted by NATO. The method to examine this is a case study of air operations in Kosovo 1999 and Libya 2011. These wars are fairly similar; they were both conducted by NATO and only with the use of air power. The thesis first observes the norm of civil protection in both conflicts. It then examines the degree of institutionalization of the effects-based operations. In this way the thesis aims to explain the different outcomes in civilian casualties between the two wars. The result shows that there is a higher degree of effects-based thinking in the doctrines for Libya, and that the effects-based thinking barely existed in the same documents for Kosovo, which among other factors can be interpreted as an explanation for the different outcomes.

Cette thèse avait pour principal objectif d’explorer le caractère normatif de trois besoins dits fondamentaux : le besoin d’évaluer, le besoin de cognition et le besoin de clôture. Pour atteindre cet objectif, il nous a fallu dans un premier temps une validation rigoureuse des trois échelles de mesures habituellement utilisées : Need for Cognition Scale, Need to Evaluate Scale et Need for Closure Scale . Dans cette perspective, trois études distinctes relatives à ce processus de validation ont été effectuées. Une version française épurée pour chacune des échelles a été établie (partie 2, chapitres 1, 2 et 3). Puis à la manière dont cela est réalisé dans les travaux portant sur la normativité de l’internalité, nous avons eu recourt aux paradigmes des juges et d’identification pour tester notre hypothèse de normativité des besoins en vue de poser les premiers jalons d’une conception socio-normative des besoins. Selon le paradigme des juges, les résultats obtenus montrent que les individus évaluent mieux les individus manifestant une forte adhésion aux besoins d’évaluer, de cognition ou de clôture. En revanche, si le paradigme d’identification confirme nos hypothèses de normativité des besoins d’évaluer et de cognition, il manque à apporter un soutien évident à l’hypothèse de normativité du besoin de clôture / The main objective of this thesis was to explore the normative character of three needs known as fundamental: the need for cognitive, need to evaluate and need for closure. To achieve this goal, we initially needed a rigorous validation of the three scales usually used: Need for Scale Cognition, Need to Evaluate Scale and Need for Closure Scale. From this point of view, three distinct studies relative to this process of validation were carried out. A French version purified for each scale was established (part 2, chapters 1, 2 and 3).Then with the way in which that is carried out in work relating to the normatively of the internality, we had resorts to the Judges and identification paradigms to test our assumption of normatively of the needs in order to pose the first stakes of a socio-normative design of the needs. According to the Judges paradigm, the results obtained show that the individuals evaluate the individuals best expressing a strong adhesion with the needs to evaluate, of cognition or closure. On the other hand, if the identification paradigm confirms our assumptions of normatively of the needs to evaluate and cognition, it misses to give an obvious support for the assumption of normatively of the need for closure

Abstract   Vårt examensarbete syftar till att undersöka pedagogernas syn på barns fria lek och faktorer som påverkar barns möjlighet till den fria leken i förskolan. Vidare, undersöker vi pedagogernas förhållningssätt om leken övergår till en krigslek samt när, hur och på vilka grunder anser pedagogerna att det är lämpligt att ingripa i barns lek. Vi har valt att genomföra en semistrukturerad intervjuundersökning med fem utbildade förskollärare och sedan använder vi oss av begreppen från Foucaults maktteori såsom expertmakt och disciplinär makt som består av tid och rum, övervakning och normalisering för att analysera det insamlade intervjumaterialet.   Utifrån våra resultat och analyser kommer vi fram till att den fria leken inte är helt fri från vuxnas styrning. Vidare finner vi att de existerande ordningar och strukturer på förskolan såsom schemalagda aktiviteter, tider, rutiner och även dess miljö utgör huvudfaktorer som påverkar barns möjligheter och begränsningar till den fria leken under deras vistelse i förskolan. Av fem förskollärare finner vi enbart en förskollärare som uttrycker att nolltolerans mot krigslekar bör införskaffas i förskolan. Ytterligare, är majoriteten av pedagogerna överens om att observera barns krigslek för att få en överblick av leken snarare än att ingripa direkt i leken. Slutligen, framkommer i vårt resultat och analys att förskolans regler och normer ger pedagogerna makt att styra över barns handlingar i leken, där barnen oftast regleras bort från vad som anses vara ett avvikande beteende exempelvis våldsamhet som kan förekomma i krigslekar.

Skolan är en kulturell mötesplats och i ett klassrum kan det finnas elever med olika bakgrund. Det är viktigt att alla elever känner sig inkluderade och de ska få möjlighet att kunna identifiera sig i högläsningsböcker som de möter i klassrummet. Studiens syfte är därför att analysera om etnicitet visar sig i text och i bild i högläsningsböcker som användes i årskurs 1-3 under höstterminen 2019 till vårterminen 2020. Vidare syftar studien till att undersöka om högläsningsböckerna erbjuder variation gällande karaktärernas hudfärg, hårstruktur eller hårfärg. Forskningsfrågorna besvaras genom att använda en kvantitativ och en kvalitativ metod i studien. Forskningsfrågorna är följande: 1. Vilka högläsningsböcker förekommer mest bland lärarna som undervisade i årskurs 1-3 under höstterminen 2019 till vårterminen 2020?  2. Visar sig etnicitet i text i de tolv utvalda högläsningsböckerna, och i så fall hur?  3. Visar sig etnicitet i bild i de tolv utvalda högläsningsböckerna, och i så fall hur?  4. Förekommer variation hos karaktärerna gällande hudfärg, hårstruktur eller hårfärg i de tolv utvalda högläsningsböckerna?  Den kvantitativa analysen baseras på en webbenkät. Genom webbenkäten kunde vi välja bland 34 titlar som användes under det läsåret. Utifrån urvalet analyserades endast tolv av titlarna. Den kvalitativa analysen använder sig av ett kodschema och en analysmodell. Resultatet av den kvalitativa analysen visar att i 3 av 12 böcker har huvudkaraktärerna/bikaraktärerna uttalad etnicitet i text. Resultatet visar att etnicitet framkommer genom bild i 10 av 12 böcker. Majoriteten av högläsningsböckerna visar en variation gällande karaktärernas hudfärg, hårstruktur eller hårfärg.

This master thesis consider the proposal for quality improvement of an industrial process. There are recomended proposals and methods for improvement of current situation of processing on the production of provided information here.

This project explores alternative ideals and norms in textile design, using repair as a design parameter. Facing the age of the Anthropocene, the work aims to investigate how repair can be integrated into the design process in order to deal with the Earth’s scarce material resources. By formulating an alternative design method around a concept of repair, this project investigates a holistic way of developing textiles. The result is a design method, supported by a collection of three design examples. By exploring alternative methods for conducting textiles, this project aims to force new ideals and norms within the textile design field.

Denna uppsats har som syfte att genom en diskursanalytisk ansats undersöka politikens delaktighet i skapandet av klyftorna mellan stad och landsbygd, och huruvida en territoriell maktordning kommer till uttryck i fyra centrala politiska dokument för Sveriges landsbygdsutveckling. De centrala frågeställningarna som studien ämnar att besvara är följande: vilka diskurser framträder i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling? Hur framställs landsbygdens relation till städer i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling? samt Hur förhåller sig landsbygden till staden i fråga om en territoriell maktordning i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling?. Uppsatsen bygger på diskursanalys som både teori och metod, och har sin grund i att språk är en (re)konstruktion av samhället. Diskursanalys som metod har i denna studie använts genom en textuell analys av fyra centrala politiska dokument som rör Sveriges landsbygdsutveckling under åren 2000-2017.  Resultatet av diskursanalysen påvisar en diskurs som (re)konstruerar en territoriell maktordning inom vilken landsbygden genomgående underordnas staden. Bland annat genom ett överdrivet negativt språkbruk kring landsbygdens särskildhet samt hur landsbygden benämns som en resurs för staden. Denna diskurs konstrueras med den urbana normen som utgångspunkt, vilket i analysen exempelvis påvisas genom att den politiska makten är centraliserad till städer, och att beslut angående landsbygden tas långt ifrån de områden där de genomförs.

Detta arbete syftar till att diskutera funktionsnedsättningar i barnlitteratur, hur de kan och bör normaliseras. Fyra böcker som innehåller karaktärer med funktionsnedsättningar och har en normaliserande framtoning har analyserats. Analyserna visade att det går att normalisera på olika sätt och att karaktärernas funktionsnedsättningar visade sig olika mycket i text och bild. Det framstår som viktigt att normalisera karaktärer med funktionsnedsättningar för att på sikt kunna förändra den rådande normen, i synnerhet som det finns få sådana böcker. Men det kan vara en utmaning i undervisningssyfte där det blir ett dilemma mellan att lyfta fram funktionsnedsättningen samtidigt som den inte bör särskiljas. Därmed är det viktigt att veta vilket syfte man har för undervisningen och välja bok därefter. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Denna studie syftar till att undersöka representation och framställning av funktionsnedsättning med utgångspunkt i förskoleklasslärares val av barnlitteratur för högläsning i klassrummet. Dessutom undersöks vilka kriterier förskoleklasslärare har när de väljer böcker till högläsning. Urvalet grundar sig på böcker som förskoleklasslärare använder i klassrummet. 51 titlar analyseras genom en kvantitativ innehållsanalys för att undersöka i vilken utsträckning funktionsnedsättning representeras. Fyra titlar innehöll karaktärer med funktionsnedsättning. Eli har en storebror, Rätt Lätt: Barns rättigheter 1 till 6 år, Alla barns rätt och I Skymningslandet. Dessa fyra titlar undersöktes sedan med en kvalitativ innehållsanalys med syfte att undersöka framställning av funktionsnedsättning. Studiens teoretiska utgångspunkter är cripteori och critical literacy. Resultatet visar att det inte finns kriterier som explicit rör funktionsnedsättning. Trots avsaknad av explicita kriterier gällande funktionsnedsättning representeras det i fyra böcker. De funktionsnedsättningar som representeras i böckerna är intellektuell funktionsnedsättning och rörelsenedsättning. Studiens resultat visar att funktionsnedsättning ofta framställs på ett rättvist sätt. Resultatet visar även att karaktärer med funktionsnedsättning till stor del är innehavare av biroll eller observatör. Representation av funktionsnedsättning i barnlitteratur som används vid högläsning i förskoleklass bidrar till att elever utvecklar empati och känsla för andra människor och är därför mycket viktigt.