Genus är ett komplext och väl debatterat ämne där alla deltagare för med sig sina egna livserfarenheter och resonemang. Vår studies syfte är att bidra med kunskap om hur verksamma förskollärare i Sverige resonerar om betydelsen av deras roll och förhållningssätt utifrån genus och jämställdhet i sitt arbete i förskolan. Studiens metod är kvalitativa intervjuer med förskollärare som sedan analyseras och diskuteras med stöd av den feministiska poststrukturalistiska teorin och relevant tidigare forskning. Studiens resultat visar på hur samhällets normer om genus och kön är svåra att arbeta emot. Resultatet belyser också förskollärarnas öppenhet och motivation för arbete med genus och kön i förskolan.

Denna studie handlar om genusnormer, sociala normer och samhällsnormer i den mest populära svenska barnlitteraturen år 2019. Studien är baserad på tre böcker skrivna av svenska författare och menade för barn i åldrarna 6–10. Syftet med studien är att skapa en insikt i de normer som barn möter i litteraturen menad för dem. Resultatet är baserat på en kvalitativ innehållsanalys baserad på tidigare forskningsresultat och facklitteratur. Studien genomfördes med stöd från Nikolajevas (2017, s. 193) egenskapsschema och var framförallt fokuserad på karaktärers genusnormsyttringar. Den teoretiska grund som studien är byggd på är det litteratursociologiska perspektivet vilket gav upphov tillanvändandet av misstänksamhetsprincipen (Svedjedal, 2012, s. 73), alltså att de normer som bevittnas anses vara okända för författaren utöver de kopplingar som görs mellan text och fakta. Resultaten i studien visar att barnlitteratur innehåller genusnormer i flera delar av dess uppbyggnad och innehåll, däribland karaktärsavbildningar ochkonstruktioner, samt hur genusnormer skiljer sig åt beroende på karaktärer och deraskönstillhörighet.

Through various media platforms, thin ideal is reproduced and considered as thenorm. Women who do not identify with this thin ideal are produced as "inferior" toother women. The aim of this study is to provide an understanding of how Swedishwomen between the ages of 30–40 construct and interpret the thin ideal. We haveinterviewed eight women who in one way or the other adhere to the “thin ideal”existing in Swedish society. To analyze our empirical material, we have mainly usedthe theories from Jenkins and Krekula. Jenkins´s theory has helped us to understandhow these women's identity-processes change in different social contexts. We haveused Kurakula’s theory to understand how age norms affect the ways the women areacting, in relation to their age. Our study shows that the women are effected by andcompare themselves to other women in Swedish society. To construct and interpretthe thin ideal they use different strategies which are to distance or themselves fromthe ideal or adapt themselves to the ideal. Yet, more important than that, our studyshows that women accept their bodies and consider being healthy more importantthan being thin.

Syftet med denna uppsats var att undersöka några ungdomars och unga vuxnas föreställningar kring vad som är ett gott liv utifrån ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mår bra idag är det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). Tänkbara förklaringar är att pressen i skolan tycks öka, samt att övergången mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). Hälsa är ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras på arbetsmarknaden samt att känna delaktighet i samhället kan ses som viktiga hälsofaktorer för unga människor (Reine, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2010). Människans identitet och mående kan påverkas av hennes miljö, kultur och socioekonomiska status (Frisén & Hwang, 2006; Gillberg, 2010). För att få en förståelse om hur unga människor kan reflektera kring hur den närmsta omgivningen och samhällsstrukturer påverkar dem som individer - samt hur man kan se på Det goda livet - har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer gjorts där sammanlagt 11 personer fått diskutera kring ett antal frågeställningar. Uppsatsen har inspirerats av en hermeneutisk ansats. Vi har försökt sätta samman delar och helhet - och vår förförståelse, referenslitteraturen samt intervjupersonernas utsagor ligger till grund för resultatanalysen. Deltagarna i studien visade en längtan efter Det goda (vuxen) livet, men bilden av vad ett gott liv innebär varierade och påverkades av vilken miljö deltagarna befann sig i. Delaktighet sågs först och främst som en subjektiv känsla, och intervjupersonerna anser att det är samhällets ansvar att arbeta för att alla medborgare ska känna sig delaktiga. Vad gäller delaktighet i grupp påpekades att man som gruppmedlem bör vara ärlig och öppen. Alla intervjupersoner menade att de påverkas av de normer som finns i samhället. Några accepterade dem som självklarheter, medan andra upplevde normer om ”hur det ska vara” som pressande. De flesta såg den närmsta omgivningen som ett bollplank i identitetsskapandet, och menade att familj och vänner var viktiga stöd i deras livsval. I uppsatsens resultatdiskussion reflekterar vi över teman som vi tyckte var uppseendeväckande i resultatanalysen. En del deltagare verkar inte vilja sträva efter personlig utveckling, vilket litteraturen menar är en central faktor i människors liv. Uttrycket prestationsbaserad deltaktighet uppkom då vi, bland några deltagare, såg ett tydligt fokus  på hur känslan av delaktighet kan påverka individuella prestationer. Avslutningsvis diskuteras identitetsskapande genom avståndstagande, då några deltagare menar att de bildar sin identitet och sina värderingar utifrån vad de tycker är fel i omgivningen och samhället.

Att hamna vid sidan av idrotten är lätt för individer med funktionsnedsättning. Det kan bero på att individerna anses vara utanför den grupp som behöver röra på sig, tillgängligheten till utrustning eller normer. Uppsatsens syfte är att ta reda vad medlemmar i svenska idrottsföreningar anser som möjligheter och hinder för att bedriva en idrottsaktivitet för individer med funktionsnedsättning. För att genomföra undersökningen användes en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det var sju deltagare från fem olika föreningar med olika titlar som deltog varav fyra föreningar hade aktivitet för individer med funktionsnedsättning. När analysen av resultatet gjordes användes tematisk analysteknik som innebar att ta fram teman som t.ex. upprepningar i informanternas svar. De centrala teman som tas upp i resultatet, definierade möjligheter är föreningsdagar & existens, kunskap, ledare och medlemmar. De centrala teman som tas upp i resultatet, definierade hinder, är tillgänglighet utifrån perspektiven transport, anläggning & utrustning, medlemmar och ledare. Slutligen går det att göra en tolkning att det fortfarande finns individer som hindras att delta i idrott men har fler möjligheter till inkludering då en förändring har skett med t.ex. samhällets normer. / Falling aside from sport is easy for individuals with disabilities. This may be because the individuals are considered to be outside the group that needs to move, the availability of equipment or norms. The purpose of this essay is to find out what adult members of Swedish athletic associations consider to be opportunities and barriers in order to conduct an activity for individuals with disabilities. To conduct the survey, a qualitative method using semi-structured interviews was used. Seven participants from five different associations with different titles participated, out of which four associations offered activity for individuals with disabilities. Thematic analysis technique was used when the analysis was made which meant to develop themes such as repetitive answers in the informants' responses. The central themes that are included in the results, defined opportunities, are association days & existence, knowledge, leaders and members. The central themes that also are included in the result, defined barriers, are accessibility based on the perspectives of transport, stadium & equipment, members and leaders. Finally, it can be interpreted that there are still individuals who are prevented from participating in sports but have more opportunities for inclusion when a change has occurred, for example regarding norms of the society.

Denna studie undersöker Olika Förlags bokpaket som riktar sig mot förskolan. Syftet är att se hur fördelningen mellan olika sociala kategorier ser ut samt hur dessa skildras ur ett intersektionellt perspektiv. Bilderböckernas ikonotext har utgjort grunden för analysen vilket innebär det samspel som sker mellan text och bild. Studien är en överblick av bokpaketet där huvudkaraktärerna har kategoriserats och tre av böckerna har valts ut och analyseras mer närgående utifrån de sociala kategorier genus, familjekonstellationer, hudfärg och funktionsvariation. Resultatet visar att könsfördelningen mellan huvudkaraktärerna inte är jämställd då 16 huvudkaraktärer är flickor och åtta är pojkar. En huvudkaraktär har hen som pronomen och fyra har obestämda kön. Det finns en stor variation bland de olika familjekonstellationer som representeras där ensamstående föräldrar utgör den största kategorin. Heterosexuell kärnfamilj förekommer i två böcker och samkönad kärnfamilj förkommer i tre böcker. Böckerna har en stor mångfald när det gäller karaktärernas hudfärg men endast tre av huvudkaraktärerna har någon funktionsvariation.

Syftet med uppsatsen är att se vad som händer i väntan då barnen själv strukturerar tiden och hur pedagoger förhåller sig till och använder sig av barnens väntan i vardagen på förskolan. Barns väntan studeras för att urskilja vad som händer i denna och i väntan i sig kan utläsas ha ett speciellt värde.Vår studie handlar om de föreställningar och värden som inbegrips i begreppet väntan samt barns olika göranden i dessa tidsliga mellanrum. Barn har observerats i stunder där yttre förutsättningar gör att de väntar. Några av de äldra barnen har intervjuats om vad det för dem innebär att vänta. Då vi även velat belysa pedagogers förhållande till barns väntan, finns desas tankar med.Ett resultat vi kan utläsa är att när barnen upplevs trygga i situationen och ges utrymme att fylla väntan med något de själva väljer, använder de tiden till att reproducera pedagogernas handlande, samt till att pröva och förhandla det som händer runt dem i vardagen. Vi ser hur detta görande skapas utifrån möjligheterna miljön och situationen ger. Den ostrukturerade tiden hjälper barnen att bli kreativa och kompetenta, där även stunder av vila kan ses i resultatet. Här blir det i arbetet att fylla dagarna med innehåll och en väl avvägd dagsrytm betydelsefullt att även ha en förståelse för att väntan kan ha ett värde i sig.

Denna uppsats ämnar undersöka, problematisera och diskutera användningen av färgenrosa på feministiska kommunikationsbyråers hemsidor genom en diskursanalys. Det försäven ett resonemang kring vad användningen av rosa i denna kontext har för följder fördiskursen om färgen rosa och/eller feminism. Uppsatsen ska bidra till att ifrågasättanormer och strukturer inom en feministisk diskurs med avstamp i ett normkritisktperspektiv. Övriga teorier som underbygger analysen är bland annat Stuart Halls teorierom representation, Gillian Roses diskursteori, samt Yvonne Hirdmans resonemang omgenus. Resultatet redogör för en mångfacetterad tolkning av färgen, samt attanvändningen av färgen rosa blir en symbol för kommunikationsbyråernas feministiskaställningstagande. Användningen både upprätthåller och bryter normer om femininitetgenom att färgen blir en motsättning till maskulinitet.

In this thesis, the norms used in Sweden’s counterterrorism strategy will be compared to the norms that are used in the European Union’s counterterrorism strategy. Sweden has been criticized by scholars and parties of the parliament for not implementing laws that are strict enough so that Sweden can sentence those who have travelled and joined terrorist groups like ISIS. The EU sets out strategies and directives as guidelines that its member states should adopt. The aim of this research is to see if Sweden’s is regressive in relation to the EU, or if Sweden’s way of handling counterterrorism is in line with the directives and strategies that EU set out for its member states. To be able to study this, content analysis is used to analyze material from Sweden and the EU that focus on how the work of counterterrorism should be done. With the use of norm theory, the central norms in the material is recognized, and the norms which Sweden uses is compared with the ones used within the EU. The comparison shows that there are differences in how the norms are used. Sweden has adopted norms from the EU and changed them to fit in the Swedish context which repeatedly refers to the importance of the norm’s compatibility with human rights.

No description available.