Problemområdet som denna studie behandlat är behovet av organisationsförändringar inom kommunala organisationer och hur dessa kan genomföras på ett lyckat sätt. Syftet med studien har varit att utifrån enhetschefers berättelser beskriva och analysera betydelsen av dialog och kommunikation i planerandet och implementerandet av organisationsförändringen “Heltid - En del av helheten”. För att tillgodose studiens syfte har forskningsfrågor besvarats och berör enhetschefers upplevelser av involvering med ett riktat fokus på kommunikation i förändringsprocessens förberedande fas, samt enhetschefers upplevelser av förutsättningar till att implementera organisationsförändringen. Studien har genomförts i samarbete med Umeå kommuns utvecklings- och ledningsgrupp. Ett kombinerat urval har gjorts av relevanta informanter med ett inledningsvis målinriktat urval som övergått till snöbollsmetod. Empirin har införskaffats med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer som spelats in och transkriberats i sin helhet. Studiens resultat har visat vilka konsekvenser ett rationellt synsätt på förändringsprocesser, kommunikation och informationsspridning kan få. Misslyckandet med att delaktiggöra enhetschefer i den förberedande fasen har resulterat i en svag förändringsplan. Vidare har en ineffektiv kommunikation mellan övre ledning, enhetschefer och Umeå Kommunal resulterat i en förvirring och mångfaldig tolkning kring begrepp och betydelse av förändringen för specifika verksamheter. Vilket har försvårat rollen som förändringsagent för vissa enhetschefer samt minskat förändringsberedskapen inom organisationen. Den bristande förändringsberedskapen har tagit sig i uttryck genom att vissa medarbetare uppvisat motstånd i form av ifrågasättande och ryktesspridning. De enhetschefer som lyckats bäst med att implementera heltidsinförandet är de som haft förutsättningarna att tolka förändringsinformationen rätt, samt haft en god relation av tillit till sina medarbetare. I linje med nämnda förutsättningar har ett behov uttryckts av att ge rätt stöd till rätt enhetschef tidigt i processen för att möjliggöra en effektiv implementering.

Denna studie har som syfte att undersöka vilken kompetensutvecklingsektionschefer inom vård och omsorg får i förhållande till enorganisationsförändring. För att få svar på frågeställningen använde sigdenna studien av en kvantitativ metod. En webenkät utformades medmätbara variabler som tagits fram från tidigare forskning inom området. Ettbekvämlighetsurval gjordes i denna studie för att få ett större omfång avrespondenter. Enkäten skickades ut till 195 sektionschefer i 4 kommuner iSverige och av dessa svarade 65 respondenter. Man kan dra slutsatsernautifrån de svar som kommit in från respondenterna att de i förhållande tillen organisationsförändring ansåg att de får kompetensutveckling inomekonomi, arbetsmiljö och kommunikation om de behöver det.Sektionscheferna i studien ansåg att de fick utbildning, upplevde att de fickstöd och kände sig kompetenta i sitt ledarskap.

Organisationsförändring är ett väl beforskat ämne och det är en komplex process att genomföra förändring. I detta fall har vi undersökt förändringar inom en stabsfunktion,bestående av experter inom olika områden vilket kan vara en komplicerande faktor. Denna studie syftar till att undersöka en förändringsprocess på Organisation X som har sin grund i ett uttryckt behov av ökat samarbete med ambitionen att resultera i en mer enhetlig stab.Förändringen har delvis genomförts i och med sammanslagningen av två avdelningar,Planering och Ekonomi. Genom intervjuer har vi undersökt vilka risker och möjligheter som chefer och medarbetare ser med sammanslagningen. Vi har även studerat chefer och medarbetares inställning till att få staben att arbeta mer enhetligt. Både medarbetare och chefer anser sammanslagningen som positiv då den förväntas leda till ökat informationsflöde och samarbete. Det finns en oro för ökad arbetsbelastning och hur framställningen av ett misslyckat förändringsarbete mottas av resten av organisationen. En ökad enhetlighet är önskvärd från cheferna medan medarbetarna motsätter sig en sådan förändring. Utifrån tidigare forskning och de ståndpunkter som finns inom organisationsforskning bekräftas delvis vårt resultat men att förändringsprocesser kan vara än mer komplexa än vad som ofta framställs i litteraturen. Avslutningsvis diskuterar vi hur denna studie kan utvecklas med vidare forskning.

En lyckad organisationsförändring beror i allt större utsträckning på hur väl organisationen lyckas med att generera support och entusiasm från dem anställda. Den interna kommunikationen är ett viktigt verktyg vid en organisationsförändring och kan påverka hur de anställda känner inför en förändring. Genom att intervjua anställda vid Vetlanda pastorat inom Svenska kyrkan som genomgår en organisationsförändring har studien undersökt hur den interna kommunikationen påverkar de anställdas inställning till en förändring. Av resultatet framgick att de fyra faktorer som studiens analysmodell grundat sig i; tidpunkt, avsändare, meddelande och kanal har en påverkan på dem anställdas inställning. Andra faktorer som också visat sig ändra inställningen är känslan av delaktighet och möjligheten till att kunna påverka förändringsprocessen, samt att de anställda har en tydlig bild kring hur deras roll i organisationen kommer se ut. Det har även framgått i studien att det är av vikt att kommunikationen inte reduceras till att enbart handla om spridning av information. Det måste även erbjudas möjlighet till den återkoppling som är grundläggande inom kommunikationsprocessen.

Den här studien handlar om jämställdhet. Syftet med rapporten är att beskriva hur enkommunal arbetsplats i en mellanstor stad i Sverige uppfattar och arbetar med jämställdhet ideras verksamhet. För att få svar på syftet ställs tre frågor: Hur uppfattar (konstruerar)tjänstemännen jämställdhet och jämställdhetsarbetet? Vilka formella respektive informellafaktorer arbetar man med i den kommunala verksamheten? Och vilka problem upplevertjänstemännen i arbetet med jämställdhet? I denna studie genomfördes intervjuer med feminformanter som är verksamma inom jämställdhetsarbetet och har en jämställdhetsplan attförhålla sig till. Studiens teoretiska ramverk består huvudsakligen av organisationsteori ochBerger och Luckmanns kunskapssociologiska teori. Detta kompletteras av teorier om formelloch informell struktur inom organisation.Studiens resultat visar att den kommunala verksamheten bedriver ett intensivtjämställdhetsarbete, men informanterna hade olika uppfattningar om vad som egentligen ärviktigt med jämställdhetsarbetet. Formella faktorer som verksamheten arbetar med ärutbildning och statistik. En informell faktor som informanterna för fram, är att vissa avinformanterna försöker påverka andra medarbetare i sociala sammanhang för att spridakunskap om jämställdhet, exempelvis på fikarasterna. Slutligen kommer det fram varierandeproblem i jämställdhetsarbetet, bland annat att det är kvinnor som arbetar med jämställdhetoch att konkreta mål saknas i jämställdhetsplanen.

Studiens syfte Syftet med denna studie är att jämföra hur marknadsföringen från olika typer av resebolag speglar deras inställning och förhållningssätt till etiska dilemman samt att jämföra om eller hur de skiljer sig i frågan. Teoretiska referensramar Studiens slutsatser dras med stöd i Corporate social responsibility, hållbart agerande samt turismens etiska dilemman med code of conduct som främsta referens. Metod En kvalitativ forskning utifrån pusselbitsansatsen har gjorts med en deduktiv utgångspunkt. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in primärdata. Intervjuerna gjordes via telefon eller mejl, där även följdfrågor bifogats och svarats på efter vardera intervju. Empiri Svar från fem olika intervjuer på fyra olika resebolag samt en skribent i ämnet. Intervjufrågor och svar finns bifogat i bilagor och sammanfattat i resultatdelen. Slutsats Studien visar på stora skillnader i hur de olika resebolagen marknadsför sig, vilket verkar ha att göra med dels typen av resebolag och storleken på företaget. Vissa har ett proaktivt förhållningssätt till hållbart agerande och arbetar förebyggande med det, medan andra har ett mer reaktivt eller till och med defensivt förhållningssätt. Branschen har visat sig ha en tendens att utesluta viss information i sin marknadsföring, vilket verkar bero på att de visar det kunderna vill se. Det kunder inte ser, tas inte hänsyn till och det är därmed företagets ansvar att presentera på rätt sätt. Enligt vår studie finns det särskilda typdrag som utmärker resebolagens etiska ställningstaganden i deras marknadsföring, och dessa typdrag speglas även i resebolagens respektive framtidsvisioner. Gällande framtida forskning ser vi gärna att ämnet undersöks ytterligare fast mer koncentrerat, inriktat på endast en typ av resebolag. Även forskning ur konsumentperspektivet hade vi funnit intressant.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Svenska Filminstitutets förändringsarbete från filmavtal till en helstatlig filmpolitik har gått till och på vilket sätt det har påverkat medarbetarnas arbetsförhållanden. För att undersöka förändringsarbetet ur ett medarbetsperspektiv genomfördes tre intervjuer med tre medarbetare från Svenska Filminstitutet, alla verksamma vid enheten för filmstöd. Dessa intervjuer har sedan kompletterats med artiklar, rapporter kring SFI och organisationens förändringsarbete. I studien framgick det att det under året hade pågått två förändringsprocesser parallellt – dels kring de nya filmstöden, dels rörande administrativa uppgifter. Medarbetarnas uppfattning kring den organisatoriska förändringen diskuteras utifrån teorier kring bland annat kommunikation och kompetens. Medarbetarna har upplevt en större arbetsbelastning och högre stressnivåer under förändringen, vilket härleds till brist på kommunikation och utebliven extern hjälp. / The aim of this paper is to study the change within the Swedish Film Institutes when it moved from being funded by The Film Agreement to being completely funded by the government and how this change effected the employees within the organisation. The perspective of the employees was attained by interviews with three members of staff, all active within the Production Funding Unit. The information gained from these interviews has been supplemented with articles and reports regarding the Swedish Film Institute and its organisational change. The study found that two major organistional changes has been implemented in parallel during the last year – both the restructuring of funding allocation and a change in administrative tasks. Employees' perception of the organizational change is discussed from outside theories around communication and competence. The employees have experienced a larger workload and higher stress levels during the change, which is attributable to lack communication and lack of external help.

Inom organisationsförändrings-fältet har det huvudsakligen forskats utifrån normativa idéer som förutsätter att det går att finna ett bästa sätt på att genomföra en organisationsförändring. Det normativa forskningsperspektivet har resulterat i olika steg-för-steg modeller där lösningen är universal. Inom denna forskning ges alltför stor tilltro till de generella lösningarna, dessutom förutssätts den ledande aktören ha all makt att driva igenom en organisationsförändring. Istället för att bidra till dessa generella synsätt hade vi för avsikt att med en kvalitativ studie, bidra till en djupare förståelse för hur en VD:s möjligheter och begränsningar påverkar dennes faktiska handlingsutrymme att genomföra en organisationsförändring. Detta gjorde vi med hjälp av en fallstudie där vi genomförde en observation och semi-strukturerade intervjuer med en VD och en styrelseordförande inom branschen. Vi fick ta del av deras syn på organisationen och den dagliga verksamheten, samt förjupade oss i hur VD:ns verklighet såg ut. Genom att analysera VD:ns verklighet i kombination med branschens strukturer och aktörer fick vi en betydligt djupare förståelse för VD:ns möjligheter att agera. Vi fann att de möjligheter och begränsningar som existerade, var beroende av aktörens medvetenhet om de socialt konstruerade strukturer som omfamnar aktören och att aktören själv utformar den socialt konstruerade verklighet hen lever i. Organisationsförändring visar sig vara betydligt mer komplext än vad den normativa forskningen identifierat, vilket synliggörs i denna studie.

IT är en av de branscher på den svenska arbetsmarknaden där det fortfarande finns en ojämn könsfördelning. Studien önskar därför kartlägga hur jämställdhetsarbete ser ut på IT-företag. Syftet med uppsatsen är att undersöka IT-företags jämställdhetsarbete och vilka konsekvenser som går att urskilja för organisationen och de anställda. Uppsatsens resultat grundar sig empiriskt på sex kvalitativa intervjuer med respondenter i ledande positioner på olika IT-företag. Vi har valt att använda respondenter i ledande positioner då dessa har övergripande kunskap och insikt i de jämställdhetsarbeten som finns på arbetsplatsen. Genom en tematisk analys av intervjumaterialet har sju teman identifierats. Studiens teoretiska perspektiv baseras på Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sophie Linghags teori om kön inom organisationer. Vår studies resultat visar att IT-företag arbetar med jämställdhet genom lönearbete, rekryteringsstrategier, utbildningar, undersökningar samt kartläggning av jämställdheten på arbetsplatsen. Resultatet redovisar också vikten av ett aktivt och generellt jämställdhetsarbete som genomsyrar hela organisationen och som blir en del av företagskulturen. Resultatet visar vidare hur jämställdhetsarbete leder till konsekvenser både för organisationen och dess anställda. Dessa är positiva konsekvenser i form av ökad trygghet, förbättrad gruppdynamik samt förbättrade förutsättningar och trivsel för de anställda. Jämställdhetsarbete skapar även positiva konsekvenser för organisationen i form av konkurrensfördelar och ökad innovationskraft.

Vår fallstudie undersöker genom kvalitativa intervjuer vilken roll förändringskommunikation vid en organisationsförändring har för medarbetares meningsskapande samt deras osäkerhet. Fem medarbetare som nyligen varit delaktiga i en organisationsförändring vid Uppsala Kommun har genererat empiriskt material i syfte att analysera de samband som beskrivs i teorin. Resultatet visar att kommunikation från chefer är viktigt för att medarbetare ska acceptera en förändring, skapa mening, minska ifrågasättande samt för att situationer där osäkerhet kan uppstå inte ska skapas. Individuell och inlyssnande kommunikation som är sammanhängande genom hela förändringen verkar ha störst betydelse. Däremot finner vi att medarbetare inte nödvändigtvis behöver uttala eller känna osäkerhet trots att de på grund av förändring och bristande kommunikation kan befinna sig i en osäker situation. Förändringskommunikation är inte heller ensamt bidragande till medarbetares mening och hantering av förändring; Gemenskap med medarbetare och individuell vana med förändring är två ytterligare bidragande faktorer som verkat ha minskat osäkerheten kring förändringen.