Bakgrund: Covid-19 pandemin skapade en förändring i organisationers arbete, då allmänna råd var att arbetsgivare skulle möjliggöra ett distansarbete. Detta innebar en intensifiering i användandet av flexibla arbetsarrangemang. FWA var tidigare inget prioriterat arbetssätt i organisationer, men det blev snabbt en nödvändighet för att kunna fortsätta bedriva verksamheter. FWA möjliggörs med hjälp av digitala hjälpmedel, och under pandemin påskyndades även utvecklingen av tekniken. Den digitala tekniken gör att individer kan utföra sitt arbete på alternativa platser och under olika tider, detta förhållande regleras inte till samma utsträckning som när organisationer enbart arbetar på kontoret. Den ökade användningen av FWA har påverkat organisationer positivt men det har även inneburit nya utmaningar. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och därmed öka förståelsen för hur anställda i organisationer upplevt och arbetat med flexibla arbetsarrangemang före, under och efter pandemin.  Metod: Studien grundas i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, genom intervjuerna har författarna erhållit empirin. Det har även samlats in sekundärdata från olika källor som vetenskapliga artiklar. Empiri och Slutsats: Respondenternas svar på intervjufrågorna presenteras i empirin där författarna lyfter olika citat och sammanfattar olika ståndpunkter som lyfts fram under intervjuerna. I slutsatsen framförs det hur avgörande den digitala tekniken är för ett arbete med FWA, samt vilka utmaningar och möjligheter som finns i ett arbete med FWA och hur det kan utspela sig i framtiden. / Background: The Covid-19 pandemic created a change in the work of organizations, as general advice was that employers should enable teleworking. This generated an intensification in the use of flexible work arrangements. FWA was previously not a priority approach in organizations, but it quickly became a necessity to be able to continue running businesses. FWA is made possible with the help of digital aids, and during the pandemic, the development of technology was also accelerated. Digital technology allows individuals to perform their work in alternative locations and at different times, this relationship is not regulated to the same extent as when organizations only work in the office. The increased use of FWA has had a positive effect on organizations, but it has also entailed new challenges. Purpose: The thesis aims to investigate and thereby increase the understanding of how employees in organizations experienced and worked with flexible work arrangements before, during and after the pandemic. Method: The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews, through the interviews the authors have gained empiricism. This also collected secondary data from various sources such as scientific articles. Empirical and Conclusion: The respondents' answers to the interview questions are presented in the empirical work, where the authors highlight different quotes and summarize different points of view that are highlighted during the interviews. The conclusion highlights how crucial digital technology is for working with FWA, as well as what challenges and opportunities there are in working with FWA and how it can play out in the future.

Digitalization is transforming business operations and forcing organizations to formulate strategic responses. Changing environments, emerging technology, and disruptive competitors forces industries to embark on the digital era and digitalize. An industry identified as lagging in internal digitalization is the private equity sector. Private equity firms operate in a traditional industry with established business processes and core competencies far from digitalization. The purpose of this study is to identify dynamic capabilities for digitalization efforts in transactional processes. The literature review resulted in a dynamic capabilities framework applicable for transactional processes in general and later studied in the context of the investment process in the Nordic private equity industry. Trans-disciplinary research was conducted by combining theories of business process management, digitalization, and dynamic capabilities. The study derived from the belief that organization’s dynamic capabilities are interconnected to digitalization. An exploratory approach and qualitative methods was used to collect data and gain deeper insight about the investment process and its challenges in terms of digitalization. The findings resulted in a revised framework containing twelve dynamic capabilities, essential for driving digitalization in the investment process. To leverage the full potential of digitalization, organizations need to possess dynamic capabilities within digital strategy, culture and people, and business processes and structure. The study concludes that all interviewed firms deploy dynamic capabilities for streamlining the investment process. However, by understanding and seeking to digitalize, additional outcomes may be achieved such as increased competitive advantage, employee motivation and organizational growth. / Digitalisering transformerar affärsverksamheter och kräver ofta strategisk omorganisering. Föränderliga miljöer, ny teknik och ökad konkurrens resulterar i digitalisering av industrier. Private equity sektorn har identifierats som en bransch med stor digitaliseringspotential och en avsaknad av intern digitalisering. Private equity företag är verksamma i en traditionell bransch med etablerade affärsprocesser och avsaknad av kärnkompetenser inom digitalisering. Syftet med denna studie är att identifiera dynamiska förmågor för digitalisering i processer bestående av informationsflöden. Den genomförda litteraturstudien resulterade i ett ramverk med dynamiska förmågor, lämpliga för digitalisering av informationsprocesser. Ramverket har sedan applicerats på investeringsprocessen i private equity företag som är verksamma i den nordiska marknaden för att identifiera branschspecifika förmågor. Tvärvetenskaplig forskning genomfördes i syfte att kombinera teorier om business processmanagement, digitalisering och dynamiska förmågor. Studien grundar sig i tron att organisationers dynamiska förmågor är starkt sammankopplade med digitalisering. Kvalitativa metoder användes för datainsamling och för att få en djupare insikt i investeringsprocessen och dess utmaningar. När det gäller digitalisering tillämpades också ett utforskande tillvägagångssätt. Forskningen resulterade i ett reviderat ramverk som består av tolv dynamiska förmågor som visat sig vara nödvändiga för att driva digitalisering i investeringsprocessen. För att uppnå digitaliseringens fulla potential måste organisationer besitta dynamiska förmågor inom digital strategi, organisationskultur samt affärsprocesser och struktur. Studien visar att alla intervjuade företag använder dynamiska förmågor för att effektivisera investeringsporcessen. Vidare kan en fortsatt lyckad digitalisering leda till ytterligare resultat, såsom ökad konkurrenskraft, förbättrade motivation hos de anställda och organisatorisk tillväxt.

This project was initiated by Postnord who wanted to develop their own large frame FDM 3D printer, mainly for two reasons. The first reason was to be able to use the collaboration between Postnord and KTH to present how Postnord are promoting domestic production in the same time as portraying themselves as leaders in the field of additive manufacturing in Sweden. The second reason was to get a machine with the ability to print both small- and large-scale prototypes and products to be used in an industrial environment. The targeted goals and desired outcome of the PP3D (PostPaper3D - project name) was to construct a large frame FDM 3D printer, with a build area of 1 square meter and (if possible) a printing volume of 1 cubic meter, capable of printing parts for industrial applications. This would be achieved by using industrial components and state-of-the-art open source 3D printing control systems. Sensors for filament run-out detection and automatic printer bed levelling was also desired. On top of these goals KTH-IIP wanted the project work to focus on the construction of large frame FDM 3D printers, what challenges appear in scaling up the technology, to further the internal vision of developing strategic competencies in the field of additive manufacturing - as requested by the industry. The result of the project was a FDM 3D printer with a build volume of 1000x1000x950 [mm] that comes with dual independent extruders - meaning it may either print two copies of the same part simultaneously or utilize both printer heads to work on a single component. The top tested speed (printing) was 100 [mm/s] and the top tested movement speed was 250 [mm/s]. The theoretical accuracy of the machine is 50 [μm] but this has not been tested in this project. In the scope of the master thesis all prototype-symptoms were not eliminated, where the most considerable issue being the motors occasionally skipping steps (and losing their location) during rapid accelerations and changes in velocity. When this happens, it will most likely result in a failed print. The proposed solution for this is to further adjust the firmware to allow for finer, more regulated accelerations and speeds. Another possible solution is to replace the motors with stronger ones. In delivery the machine operates using state of the art components and software, from prominent Swedish and international producers. An interview of Isak Emericks alongside the printer can be seen in Appendix B, in the form of a newsletter. / Det här projektet initierades av Postnord som ville utveckla en egen storskalig FDM 3D printer, huvudsakligen på grund av två anledningar. Den första för att kunna använda samarbetet med KTH för att visa hur Postnord främjar inhemsk produktion samtidigt som de själva är ledare och initiativtagare inom additiv tillverkning i Sverige. Den andra anledningen var för att få tag på en maskin som har möjligheten att skriva ut stora- och småskaliga prototyper och produkter som kan användas i en industriell miljö. De uppsatta målen och önskvärda resultatet med PP3D (PostPapper3D - projektnamn) var att konstruera en storskalig FDM 3D skrivare, men en byggarea på 1 kvadratmeter och (om möjligt) en byggvolym på 1 kubikmeter, kapabel att skriva ut delar för industriella tillämpningar. Det här skulle uppnås genom att använda industriella komponenter och toppmoderna kontrollsystem för 3D skrivare. Sensorer för att upptäcka när utskriftsmaterialet var på väg att ta slut och automatisk utjämning av byggytan var också önskvärt. Förutom dessa målsättningar så ville KTH-IIP att arbetet skulle fokusera på konstruktionen av en storskalig FDM 3D skrivare, vilka utmaningar och problem som uppstår när tekniken skalas upp, för att fortsätta den interna visionen om att utveckla strategiska kompetenser inom additiva tillverkningsmetoder - vilket industrin efterfrågade. Resultatet av projektet var en 3D skrivare med en byggvolym på 1000x1000x950 [mm] som kommer utrustad med två (individuellt styrda) utskriftshuvuden - som antingen kan skriva ut två identiska kopior av samma objekt eller som kan arbeta tillsammans för att bygga upp en komponent mer effektivt. Den högsta testade utskriftshastigheten var 100 [mm/s] och den högsta testade hastigheten för rörelse var 250 [mm/s]. Den teoretiska upplösningen hos maskinen är 50 [μm] men det här har inte kontrollerats i det här projektet. Inom omfattningen av ett examensarbete (civilingenjör) så hann inte alla prototyp-symptom elimineras, där det mest betydande problemet var att motorerna bitvis missar steg (och förlorar sin positionering) under hastiga accelerationer och förändringar i rörelseriktning. När detta händer så resulterar det oftast i misslyckade utskrifter. Den presenterade lösningen för det här är att fortsätta justera mjukvaruinställningarna tills finare och mer kontrollerade rörelsemönster uppnås. En annan tänkbar lösning är att byta ut motorerna mot starkare varianter. Vid leverans så nyttjar maskinen toppmoderna komponenter och mjukvara, från framstående svenska och internationella producenter. En intervju med Isak Emericks tillsammans med 3D skrivaren hittas i Bilaga B, i formen av ett nyhetsbrev.

Industrin genomgår sin fjärde industriella revolution, maskiner och hela fabriker kopplar upp sig till molnet och börjar prata med varandra. Detta möjliggör stora resurseffektiviseringar om det utförs på rätt sätt. Utvecklingen av nya metoder för insamling av data medför inte bara möjligheter utan skapar även nya frågor som industrin inte handskats med tidigare. Syftet med arbetet har varit att titta närmare på hur företag och industrin generellt sett ser på omställningen och vilka hinder som de anser är svårast när det kommer till implementering av ny teknik. Men även hur företagen bakom dessa nya tjänster och produkter jobbar med hinder under omställningen. Som grund för rapporten ligger en litteraturstudie där fakta om de tekniska lösningar som finns och en bakgrund till skärande bearbetning presenteras, vilket också varit det område som arbetet begränsats till. Personer har intervjuats för att få en inblick i hur olika företag jobbar med dessa frågor och kunna jämföra med litteraturstudien. Resultatet från arbetet visar att industrin står inför många svåra beslut, samtidigt är alla överens om att digitalisering är den rätta vägen att gå. Det främsta hindret är kompetensfrågan. Hos de som köper digitala tjänster och produkter anser dem i de flesta fall att kompetens som krävs för att kunna implementera tekniken på effektivast sätt saknas. De utvecklande företagen står inför problem med att det många gånger är utmaningar de inte jobbat med tidigare och därför saknar kompetens för själva utvecklingen. Övriga hinder som arbetet påvisat handlar om kostnader, gemensamma standarder och datasäkerhet. / The industry of today is going through its fourth revolution where machines and factories are starting to connect to the cloud and communicate with each other (Internet of Things). If performed correct this enables great resource efficiency. The development of new methods of data collection brings not only possibilities but also raises new questions that the industry hasn't dealt with before. The purpose with this project has been to take a further look into how companies and the industry generally approach the adaptation within digitalization and which difficulties that are seen as most demanding when it comes to the implementing of new methods. Also, how companies behind new services and products work with difficulties during development. The base for this project has been a literature study where facts about some of today's technical solutions are presented, a background to metal cutting which is an area of limitation for this project is presented as well. Interviews with persons have been made to get a picture of how different companies are working with these questions and to compare them with the information received from the literature study. The result of this project shows that the industry stands in front of many difficult decisions but with a common view that digitalization is the right way to go. The most outstanding obstacle is concerning competence and the lack of it. Those who purchase digital products and services consider themselves to lack the right knowledge to implement new technologies in the most efficient way. The developing companies faces challenges when it comes to finding the right competence regarding the development itself since it often is new challenges that they not have encountered before. Further impediments that the project has shown are cost, standards and data security.

Following an increased transport activity, higher rates of intermodal transportation is seen as a possible way to a more sustainable transportation industry. Efficient and digitalized communication flows between actors can lead to improved flexibility and reliability, thus contributing to a more competitive service and higher utilization of intermodal transportation. However, as of today, the industry is experiencing barriers regarding digitalization. The purpose of this study is to investigate communication flows between intermodal transportation actors and explore the potential of digital transformation to increase utilization of intermodal transportation. The study includes a mapping of communication flows at Stockholm Norvik Port as well as an analysis of barriers and development. The mapping is presented as two figures, one for import of goods and one for export of goods. The figures show the container moves and the type of communication between actors. Based on current state and qualitative data collected through interviews, barriers and developments of communication flows are identified. The study shows that communication flows are still characterized by manual processes. Automating communication flows would reduce the number of human errors and inefficiencies, leading to improved reliability and flexibility within the system. The barriers found to hamper digitalization are mainly related to the themes of low willingness, size of investment, system integration, data security, and a lack of cooperation between actors. Implementing new technologies will not be utilized effectively unless all actors adapt. The study identifies an overall low digital maturity among the actors. When discussing technological developments, the actors show reliance on current business models, limiting the way technologies are developed and implemented, leading to risk of missing potential value. / En ökad nyttjandegrad av intermodal transport ses som en potentiell lösning till de hållbarhetsproblem som kommer av en ökad transportaktivitet. Effektiva och digitaliserade kommunikationsflöden mellan aktörer kan leda till förbättrad reliabilitet och flexibilitet och därmed bidra till en mer konkurrenskraftig tjänst och högre nyttjandegrad av intermodal transport. I dagsläget upplever dock branschen barriärer gällande digitalisering. Syftet med den här studien är att undersöka kommunikationsflöden mellan intermodala transportaktörer och utforska vilken potential digital transformation har för att öka nyttjandegraden av intermodal transport. Studien består av en kartläggning av kommunikationsflöden kring Stockholm Norvik Hamn och en analys av barriärer och utvecklingspunkter. Kartläggningen presenteras som två figurer, där den ena visar importflöden och den andra exportflöden. I figurerna visas hur containrarna förflyttas och vilka kommunikationssätt som används mellan aktörerna. Baserat på nuläget och data insamlad genom kvalitativa intervjuer är barriärer och utvecklingspunkter identifierade. Studien visar att kommunikationsflödena fortfarande till stor grad karaktäriseras av manuella processer. Genom att automatisera kommunikationsflödena skulle man kunna minska antalet fel till följd av mänskliga faktorer och ineffektiviteter, vilket skulle leda till förbättrad reliabilitet och flexibilitet i systemet. De barriärer som hindrar digitalisering är i huvudsak relaterade till temana låg vilja, investeringsstorlek, systemintegration, datasäkerhet och brist på samarbete mellan aktörer. Implementering av nya teknologier kommer inte att användas effektivt om inte alla aktörer anpassar sig. Studien identifierar en genomgående låg digital mognad för aktörerna, vilket tydliggörs genom hur de visar tilltro till nuvarande affärsmodeller. Detta begränsar hur teknologierna utvecklas och implementeras, vilket leder till att de riskerar att missa potentiellt värde.

Introduction: Intellectual disability causes performance problems in several domains of everyday life. Vocational training and rehabilitation can facilitate the process of employment for individuals with this diagnosis. Technology offers many possibilities in this process. Aim: The aim was to identify digital tools used in the field of vocational rehabilitation and work adaptation applicable for individuals with intellectual disability. Method: Scoping review was used, following the methodological framework of Arksey and O’Malley (2005) with the five steps process. Thematic analysis was used to categorize and present the identified data. Results: Fifteen sources were identified. Findings are presented in the themes of work preparation, generic work-related skills, support during employment and access barriers. They include devices, applications and websites used in intellectual disability or other disabilities with similar impairments. However digital tools were not always accessible due to economic factors, lack of time and knowledge. Conclusions: Different digital tools including software and hardware were used with positive implications. Further research is needed to identify appropriate digital tools to facilitate vocational/employment opportunities for people with ID. Significance: Occupational therapy community, individuals and society may benefit from using this review as a guide to facilitate opportunities for using technology to support employment of individuals with ID.

This thesis discusses digital transformation as an enabler of the circular economy in the Swedish automotive industry. Circular economy has gained awareness lately, and many companies want to implement this sustainable strategy. In doing so, digital transformation is often needed to succeed. However, academic literature on digitaltransformation and its impact on the circular economy is limited. This thesis aims to answer the research question: “How are Swedish automotive organizations leveraging digital transformation to transition towards a circular economy?”. The research is done through a survey of the Swedish automotive industry based on literature regarding the subjects. The authors identify five key findings regarding how the Swedish automotive industry leverages digital transformation to transition towarda circular economy. The findings are (01) the driving forces of digital transformation-driven circular economy, (02) the need to raise awareness regarding the impact of various digital technologies, (03) to continue the use of technologies that have a great impact on sustainability, (04) the need to raise awareness regarding the impact of digital technologies on sustainability, (05) the need for organizational awareness and involvement of employees in the circular economy strategy. / Denna uppsats diskuterar digital transformation som ett hjälpmedel att uppnå cirkulär ekonomi inom den svenska bilindustrin. Cirkulär ekonomi har den senaste tiden fått mycket uppmärksamhet och många företag vill genomföra denna hållbara strategi. För att lyckas med detta behövs ofta digital transformation. Akademisk litteratur om digital transformation och dess påverkan på cirkulär ekonomi är begränsad. Denna avhandling ämnar besvara forskningsfrågan “Hur använder svenska bilindustrindigital transformation för att övergå till cirkulär ekonomi?”. Forskningen utförs genom en undersökning av den svenska bilindustrin baserad på litteratur om ämnena. Avhandlingens författare identifierar fem viktiga observationer angående hur den svenska bilindustrin använder digital transformation för att övergå till cirkulär ekonomi. De fem observationerna är (01) de drivande krafterna bakom digital transformationsdriven cirkulär ekonomi, (02) behovet att öka medvetenheten om olika digitala teknologiers påverkan, (03) att fortsätta användningen av teknologier med stor inverkan på hållbarhet, (04) behovet att öka medvetenheten om digitala teknologiers inverkan på hållbarhet, (05) behovet av organisatorisk medvetenhet och engagemang av anställda i cirkulär ekonomi-strategi.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva digitaliseringen hos små redovisningsbyråer i Sverige samt öka förståelsen för sambanden mellan digitaliseringsgrad och tillväxt respektive digitaliseringsgrad och lönsamhet. Metod: I denna kvantitativa studie har två hypoteser tagits fram. För att undersöka digitaliseringen har en surveyundersökning med en tvärsnittsdesign genomförts. Data har samlats in med hjälp av enkäter samt databas. Små redovisningsbyråer i Sverige har valts ut och totalt ingår 70 företag i analysen. Resultatet har sammanställts och analyserats med hjälp av tabeller. Hypotesprövning har gjorts via regressionsanalys. Resultat och slutsats: Resultatet visar att både graden av digitalisering, tillväxt samt lönsamhet har ökat. De företag som haft högst tillväxt samt flest antal anställda uppvisar den mest positiva attityden till digitalisering. Motsatsen gäller för företag med lägst tillväxt. Attityden hos företag med högst lönsamhet är också positiv medan de som har lägst lönsamhet är mindre digitaliserade. Regressionsanalysen visar att det finns ett positivt samband mellan digitalisering och tillväxt men inte mellan digitalisering och lönsamhet. Examensarbetets bidrag: Resultatet är intressant för redovisningsbyråer och leverantörer av redovisningsprogram då redovisningstjänster behöver utvecklas i takt med ökad digitalisering. Resultatet är även intressant för de små byråer som medvetet skyndat långsamt med sin digitalisering och kanske inte vill växa men däremot vara lönsamma. Förslag till fortsatt forskning: Då redovisningsbyråerna tenderar att vara mitt i en pågående digitaliseringsprocess är ett förslag att upprepa denna studie om några år. Intressant vore även djupintervjuer med företagsledarna för att öka insikten i hur digitaliseringen har förändrat företagen, samt att titta på personalkostnader i förhållande till lönsamheten och se om det finns någon koppling till digitaliseringsprocessen. / Aim: The purpose of this study is to describe the digitalization of small accounting firms in Sweden as well as to increase understanding of the relationships between digitalization and economic growth and between digitalization and profitability. Method: In this quantitative study, two hypotheses have been developed. In order to investigate the digitalization, a survey with a cross-sectional design has been conducted. Data for the study has been collected using questionnaires and a database. Small accounting firms in Sweden have been selected and a total of 70 companies are included in the analysis. The results have been compiled and analyzed using tables. Hypothesis testing has been done via regression analysis. Results and conclusions: The result shows that both the degree of digitalization, economic growth and profitability have increased. The companies that had the highest economic growth and the largest number of employees show the most positive attitude towards digitalization. The opposite applies to the companies with the lowest economic growth. The attitude of the companies with the highest profitability is also positive, while those with the lowest profitability are less digitized. The regression analysis shows that there is a positive relationship between digitalization and economic growth but not between digitalization and profitability.  Contribution of the thesis: The results are interesting for accounting firms as well as for suppliers of accounting software, as accounting services need to develop in step with increased digitalization. The result is also interesting for the small agencies that have deliberately rushed slowly with their digitalization and may not want to grow but nevertheless be profitable.  Suggestions for future research: As accounting firms tend to be in the middle of an ongoing digitalization process, a suggestion is to repeat this study in a few years. It would also be interesting to conduct in-depth interviews with the company leaders to increase insight into how digitalization has changed the companies, as well as to look at personnel costs in relation to profitability and see if there is any connection to the digitalization process.

Tidigare forskning har visat på en bristande omfattning av studier som undersökerdigitaliseringens påverkan på fastighetsbranschen. Denna studie bidrar till kunskapsluckangenom att utforska hur digitala verktyg används av stora fastighetsbolag i Sverige för atteffektivisera processer och verksamheten i stort. Studien syftar till att ge en bild avpotentialen av digitalisering inom fastighetsbranschen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med en induktiv ansats som harutgångspunkt i grundad teori där teorier och hypoteser utvecklats parallellt meddatainsamlingen. Studien undersöker digitaliseringens potential inom fastighetsbranschen, framförallt hurdigitala lösningar effektiviserar företagens processer och drift. Insamling och användning avdata från sensorer och mätare skapar en förståelse för fastigheternas status, vilket gör detlättare att ta snabba beslut, upptäcka avvikelser och spara resurser. Trots att det finns hindermed teknisk komplexitet och höga investeringskostnader som kan innebära en risk, uttryckerrespondenterna en vilja att fortsätta digitalisera sig för att möta kundkrav och dra nytta av flerekonomiska fördelar i framtiden. / Previous research has shown a lack of scope in studies that examine the impact of digitizationon the real estate industry. This study contributes to the knowledge gap by exploring howdigital tools are used by large real estate companies in Sweden to streamline processes andoperations in general. The study aims to provide an overview of the potential of digitizationin the real estate sector. The study adopts a qualitative method with an inductive approach that is based on groundedtheory where theories and hypotheses are developed in parallel with the collected data. The study investigates the potential of digitization in the real estate industry, particularly howdigital solutions make the company's processes and operations more efficient. The collectionand use of data from sensors and meters creates an understanding of the properties' status,which makes it easier to make quick decisions, detect deviations and save resources. Despiteobstacles of technical complexity and high investment costs that may pose risks, respondentsexpress a willingness to continue digitizing to meet customer demands and benefit from morefinancial benefits in the future.

Skolverket (2016) skriver att förekomsten av utrustning som berör informations- och kommunikationsteknik har ökat på förskolan de senaste åren. Enligt Skolverket (2018) ska digitalt lärande vara en integrerad del i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att bidra med djupare förståelse för hur digitalisering och digitala verktyg integreras i förskolans undervisning och som kan påverka denna användning. I studien används teorierna Digital Literacy theory och Human- Computer Interaction (HCI) för att skapa förståelse för hur digitala verktyg används i förskolan. Metoden utgörs av en fallstudie där nio  kvalitativa intervjuer med förskollärare, från två kommuner i landet, har genomförts. Härifrån hämtas olika attityder och erfarenheter kring digitala verktyg. Resultaten visar att förskollärare ser att digitala verktyg kan vara bra för barns lärande samtidigt som det finns utmaningar i form av resursbrist och brist på utbildning. Slutsatsen pekar på att förskollärares digitala kompetens är en förutsättning för pedagogisk användning och integrering av digitala verktyg i samspel med barnen på förskolan. / The Swedish National Agency for Education (Skolverket) (2016) reports that the prevalence of equipment related to information and communication technology has increased in preschools in recent years. According to Skolverket (2018), digital learning should be an integrated part of preschool activities. The purpose of this study is to provide a deeper understanding of how digitalization and digital tools are integrated into preschool education and how this usage can be influenced. The theories of Digital Literacy and Human-Computer Interaction (HCI) are utilized to understand how digital tools are used in preschools. The method consists of a case study where nine qualitative interviews with preschool teachers from two municipalities have been conducted. These interviews explore various attitudes and experiences regarding digital tools. The results show that preschool teachers see digital tools as beneficial for children's learning, yet there are challenges in terms of lack of resources and insufficient training. The conclusion points out that preschool teachers' digital competence is essential for the pedagogical use and integration of digital tools in interaction with children in preschools.