No description available.

Abstract Ett av Sveriges största samhällsproblem idag är narkotikamissbruket där dödligheten är högre än hos övriga befolkningen. Det är allvarligt problem då debutåldern är låg samt att ungdomar, framförallt unga män, i gymnasieåldern är en överrepresenterad grupp när det kommer till fullbordat missbruk. En av de många aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling är de olika behandlingshem som finns där majoriteten använder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sådan typ av behandling. Syftet med studien är att undersöka hur behandlingshemmet använder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser på fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod. Metoderna som användes var två olika intervjuvarianter då författaren till studien ansåg att intervjua både boende och personal på behandlingshemmet, fokusgruppsintervju för de boende samt vanlig kvalitativ intervju för de anställda. Resultatet på den aktuella studien visade att både personal och boende på behandlingshemmet förespråkade fysisk aktivitet som del av behandling av missbruk då de av erfarenhet sett vilka positiva effekter det ger. De ansåg även att det inte får gå för långt då det kan ge motsatt effekt och leda till ett ännu sämre tillstånd och ännu ett missbruk. Banduras sociala kognitiva teori blev tydlig intervjuerna vilket blivit ett genomgående pedagogiskt hjälpmedel i resultatet.

No description available.

Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever på skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under några lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfälle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer främjas i både de vana och ovana aktiviteterna, eleverna får möjlighet att knyta nya kontakter med elever från andra klasser än sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, då de fått komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av.

No description available.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett kraftigt ökande hälsoproblem i världen. Att kunna bemöta och förstå patienter som har övervikt eller fetma är därför väsentligt för sjuksköterskor. Sjuksköterskorna bör kunna bemöta och ge råd gällande alternativa behandlingar som oftast involverar förändring av livsstil och vanor hos patienten. Syfte: Syftet var att studera hur sjuksköterskor bemöter patienter som har övervikt och fetma. Metod: Studien grundar sig på ett kvalitativt synsätt av hur sjuksköterskor bemöter patienter med övervikt och fetma. Studien består av fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från fyra olika arbetsplatser. Intervjuerna transkriberades varpå en manifest innehållsanalys gjordes på samtliga intervjuer. Resultat: Det framgick tydligt i studien att man främst bör bemöta dessa patienter med respekt. Samt att man som sjuksköterska bör se till hela patientens livssituation och etablera ett personligt förhållande för att kunna skapa en individanpassad vård. Delaktighet ansågs vara ett måste vid viktminskning eftersom det är ett långt vårdförlopp. Man måste våga vara öppen och ärlig som sjuksköterska för att patienter ska känna sig väl bemötta. För att sjuksköterskan ska kunna vara öppen och ärlig krävs det att de har tillräcklig kunskap om ämnet vilket de flesta sjuksköterskor i studien ansåg att de inte hade.      Slutsats: Individanpassad vård är av stor vikt för att sjuksköterskan ska kunna bemöta patienten på ett bra sätt. Sjuksköterskans roll är främst att stödja och motivera när patienten ska genomföra livsstilsförändringar. Sjuksköterskor upplever sig ha bristande kunskap gällande bemötande av patienter med överviktsproblem. Mer forskning skulle kunna göras ifrån patientperspektivet inom detta ämne.

Background: Overweight and obesity has become an increasing health issue around the world, which leads to an increase of cardiovascular diseases. The reason for this is a lack of physical activity in combination with an overconsumption of unhealthy food. In the primary healthcare is the ordination of physical activity on prescription offered as a treatment, which is an important health preventive action. When clients get physical activity on prescription they are given the opportunity to receive health counseling as a way to motivate a change in an unhealthy way of living. Objectives: This study aim to examine the experience of the health counseling of individuals with overweight related problems, in combination with the prescription of physical activity. Method: Qualitative interviews were chosen as method. Nine individuals participated in the study, seven females and two males, who had been to health counseling at Friskvården in Värmland. The criteria to be a part of the study were that the clients had been prescribed physical activity due to their overweight problems, and that they had been to at least two health counseling meetings. Qualitative content analysis was used to analyze the data. Results: The analysis resulted in four categories; The unhealthy society, Experiences from the health counseling, Positive effects of the health counseling, and Physical activity on prescription. The result shows that a group of individuals experience that the most important aspects of the health counseling is social support, encouragement, confirmation, guidance and the push forward. The result also shows that physical activity on prescription is experienced as a good and rewarding method of treatment for people with overweight. The conclusion of the result in this study is that health counseling is of great importance in changing lifestyle, and that physical activity on prescription has helped these clients to a better health and an increase in wellbeing.

Bakgrund: Det sker en ökning i västvärlden av gravida kvinnor som är överviktiga eller lider av fetma. Närmare 40 procent av de gravida i Sverige är överviktiga och drygt 10 procent är feta. Så många som en tredjedel av gravida kvinnor klassas som fysiskt inaktiva. Detta gör området folkhälsovetenskapligt relevant då fysisk inaktivitet och övervikt har samband med flera folksjukdomar. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur fysisk aktivitet främjas hos gravida kvinnor. Metod: Tio vetenskapliga artiklar granskades inom området för att skapa en kunskapsöversikt. Utifrån dessa skapades tre teman, detta gör studien till en litteraturstudie. Resultat: Det finns flera olika faktorer som påverkar den gravida kvinnans fysiska aktivitet. Bland dessa finns symptom som uppstår under en graviditet som exempelvis att kroppen förändras. Omgivning och miljö såsom socialt stöd och förutsättningar till fysisk aktivitet kring bostaden har även visats påverka den fysiska aktiviteten. Effektiva interventioner är rådgivning inom kost och träning samt konkreta mål som är lätta att mäta, t.ex. stegräknare. Slutsats: Slutsatsen av denna studie var att flera faktorer främjar gravida kvinnors fysiska aktivitet. Gravida kvinnor är benägna att följa mödrahälsovårdens råd och därför kan interventioner där mödravården och de främjande faktorerna med fördel integreras. / Background: There is a gradual percentage increase in pregnant women who are overweight or obese in the west hemisphere. In Sweden, nearly 40 percent of those women are overweight and 10 percent are obese. One third of them are physically inactive which makes the research within public health highly relevant. Aim: To promote physical activity amongst pregnant women. Method: Ten research articles on the topic were reviewed to achieve a deeper understanding. By summarizing the most important and relevant points brought up in each article, a conclusion was formed. Those points where then categorized into three themes, which turned the study into a type of literature. Results: There are many factors that impact the pregnant women’s physical activity. These factors can be triggered by the actual pregnancy, such as symptoms causing the body to change. Location and environment is seen as important to help the promotion, such as social support and access to activities close to home. Effective interventions are diet and exercise consultations and measurable goals by using pedometers. Conclusion: The conclusion of this study was that several factors promoting pregnant women’s physical activity. Pregnant women are likely to follow the prenatal cares advice and therefore can interventions designed with the promoting factors integrated to prenatal care to achieve goals of public health.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och Kronisk hjärtsvikt (KHS) tillhör de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Samsjukligheten av dessa två sjukdomar är stor och patienterna har en liknande symtombild som exempelvis andfåddhet och trötthet. Fysisk aktivitet är en viktig faktor vid hantering och behandling av dessa sjukdomstillstånd. Tilltro till den egna förmågan (self-efficacy) har kommit att framstå som en påverkansfaktor för livsstilsförändring gällande fysisk aktivitet. Syftet var att jämföra utövad fysisk aktivitet och self-efficacy till fysisk aktivitet bland patienter med KOL och KHS i primärvården. Vidare var syftet att jämföra män och kvinnor med KOL respektive män och kvinnor med KHS. Metoden var en kvantitativ beskrivande komparativ studie med frågeformulär. Base-line data från den pågående studien ”Symtom And Function Study” har använts. Resultatet visade att KOL- patienterna i större utsträckning än patienterna med KHS var fysiskt inaktiva. Gällande self-efficacy till fysisk aktivitet framkom mestadels likheter mellan diagnosgrupperna och mellan könen. Endast ett påstående, att kunna vara fysiskt aktiv även vid nedstämdhet, påvisade att männen med KOL hade en signifikant lägre tilltro än kvinnorna med KOL. Slutsats: I det hälsofrämjande mötet borde betydelsen av self-efficacy delges mer uppmärksamhet. Därmed skulle sannolikt en framgångsfaktor för ökad fysisk aktivitet hos patienter med KOL och KHS skapas.

Många 5-åriga barns vardagsliv är knutet till förskolan som plats och till dess pedagogiska verksamhet. Förskolan har på senare år fått ett tydligare pedagogiskt uppdrag på grund av införandet av förskolans läroplan år 1998, vilken reviderades år 2010. I och med förskolans förtydligade lärande-uppdrag så undersöks i denna kvalitativa intervjustudie hur barn beskriver sitt eget lärande idag. Studien innefattar intervjuer av 26 förskolebarn födda år 2009, i sex kommunala förskolor, i en svensk medelstor stad. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande och även från den utvecklingspedagogiska lärandeteorin. Syftet med undersökningen är ta reda på hur förskolebarn beskriver sitt eget lärande. Vi vill få syn på hur barn uppfattar lärprocesser de redan har varit med om, och även hur de beskriver sitt framtida lärande. Vi vill ta reda på vilken roll förskolan och förskolepedagogerna har i dessa beskrivningar. Resultatet visar att hemmet, föräldrar och fysisk aktivitet är centrala delar i barnens beskrivningar av sitt eget lärande. Resultatet visar även att förskolan är en plats som barn beskriver att de uppfattat att de har lärt sig något på, men i barnens svar uppges inte förskolan vara en plats där barnen uppfattar att det går att lära sig något de vill. Inga förskolepedagoger nämns i barnens beskrivningar.