Syfte och frågeställningar Syftet är att ta reda på om en utökad undervisning i idrott och hälsa har ett samband på skolelevers motoriska färdigheter. Detta syfte kommer vi undersöka genom att besvara frågorna ”hur ser de motoriska färdigheterna ut hos eleverna i en Bunkefloskola jämfört med i SIH-projektet?” och ”finns det något/några områden inom de motoriska färdigheterna där skillnaderna är särskilt utmärkande?” Metod Datainsamlingen bestod av två stycken observationstillfällen där vi observerade 60 elever, från en Bunkefloskola i Sverige. Eleverna uförde NyTidstestet som syftar till att testa deras allsidiga rörelsekompetens. Skolan som eleverna går på arbetar med Bunkeflomodellen som karaktäriseras av att ha fysisk aktivitet på schemat varje skoldag. Resultatet av datainsamlingen jämförs med en kontrollgrupp ur SIH-projektet (Skola – Idrott – Hälsa). Vi bearbetade resultatet i IBM SPSS Statistics 19 (Statistical Package for the Social Science). Resultat Den sammantagna motorikprofilen visade på att SIH-gruppen generellt hade en bättre motorik än Bunkeflogruppen. Resultatet visade att det skiftade från station till station för vilken grupp som presterade bäst. Således skiljer sig de motoriska färdigheterna då testgruppen presterade sämre än kontrollgruppen i NyTidstestet. Under specifika stationer blev skillnaderna särskilt utmärkande, men detta kunde variera åt båda håll. Slutsats Av studiens resultat kan vi dra slutsatsen att Bunkefloeleverna som vi testade generellt sett har en sämre allsidig rörelsekompetens jämfört med elever ur SIH-projektet. På vissa enskilda stationer presterade Bunkefloeleverna bättre än kontrollgruppen ur SIH. Detta kan bero på en mängd olika anledningar och det hade varit spännande att testa fler Bunkefloelever från andra Bunkefloskolor för att se om resultaten skulle bli de samma.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lärare i Idrott och hälsas erfarenheter och upplevelser av att använda läxor med hjälp av bland annat modern teknik i ämnet Idrott och hälsa. 8 stycken verksamma lärare i Idrott och hälsa intervjuades med hjälp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lärarna delvis hade liknande erfarenheter av att använda läxor och modern teknik i sin undervisning, jämfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lärare använde läxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lärarna i önskade att skolan blev läxfri, fast de i nuläget själva använde sig av läxor exempelvis i syfte att utöka ämnestiden. När det gäller användning av modern teknik i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa varierande detta beroende på vilka förutsättningar som fanns inom de olika skolorna. Det framkom även att det fanns ett generellt behov av vidareutbildning bland lärarna för att kunna genomföra den undervisning de ville med hjälp av modern teknik.

Bakgrund Idrottsundervisningen i Sverige har genomgått stora förändringar under den tid det funnits i skolan. Det är idag ett populärt ämne bland eleverna på mellanstadiet. Det finns dock elever som inte känner att ämnet är vidare intressant. De verkar sakna motivation för ämnet. Hur undervisningen ser ut, vad den innehåller för aktiviteter och vad eleverna gör på fritiden, kan vara avgörande för elevernas motivation. Syfte Syftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om mellanstadieelevers motivation till och syn på ämnet idrott och hälsa. Jag vill veta vilken typ av motivation det är som påverkar eleverna på lektionerna och frågeställningarna jag har valt att utgå ifrån är följande: (1) I vilken utsträckning påverkas motivationen av hur fysiskt aktiv eleven är på sin fritid? (2) Finns det vissa specifika moment inom undervisningen som påverkar motivationen till ämnet? (3) Påverkar lärarens ledarskap, struktur och planering elevernas motivation? Metod Studien som genomfördes var en kvantitativ studie där datainsamlingen skedde med hjälp av en enkät. Urvalet till studien var 97 elever i årskurs 5 och 6 från en skola. Enkäten utgår ifrån Lars-Magnus Engströms stora enkätstudie ifrån 2004 för att öka reliabiliteten i min forskning. Resultat Resultaten av enkätundersökningen visar att elevernas motivation för ämnet idrott och hälsa kan baseras på om de är aktiva inom föreningsidrotten, hur väl de tycker om de aktiviteter som är mest framträdande och hur väl lärarens undervisning passar dem. De elever som exempelvis vill ha mer idrott i skolan, är i högre grad aktiva inom föreningsidrotten på fritiden, tycker om de vanligaste aktiviteterna som innefattar bollar och anser att deras lärares undervisning passar dem

Sammanfattning Denna studie handlar om idrottslärares planering av undervisning som ett centralt område i undervisningsprocessen för att elever ska nå uppsatta mål. Syftet med studien var att studera på vilka sätt idrottslärarna använder kursmålen för att planera sin undervisning. Tyngdpunkten ligger i att få en inblick i hur idrottslärare resonerar kring planering av sin undervisning, hur den utformas, struktureras och vilka faktorer som är betydelsefulla för planeringsarbetet. Undersökningen var kvalitativ där personliga intervjuer genomfördes med fyra lärare idrottslärare. Resultatet av studien visar att det finns flera betydelsefulla faktorer som påverkar idrottslärare när de planerar sin undervisning. Läroplanen och dess kursmål fanns i bakhuvudet hos lärarna samtidigt som planeringstiden har en avgörande betydelse för hur undervisningen utformas. Kursmålen upplevs inte som tydliga vilket gör läroplanen öppen för tolkning och får därmed också betydelse för hur undervisningen planeras. Jag vill även poängtera att skolans arbetsmiljö inte bara är verktyg för att kunna planera undervisningen utan är väldigt viktig för resultatet. Idrottslärare har ett ansvar att planera undervisningen för att ge elever möjligheter att utveckla olika förmågor. Om lärarna behöver välja bort aktiviteter som de bedömer inte kan genomföras kan det påverka elevers utveckling. Resultatet av min studie visar att idrottslärarna är väl medvetna om planeringens stora betydelse för en god undervisning och det framkommer att lärarna har god kunskap om arbetet även om de inte har möjlighet att ge planeringsarbetet så mycket tid som de skulle vilja. På vilket sätt planeringsarbetet utformas visar sig vara likt när det gäller den långsiktiga planeringen men mer individuellt när det gäller den kortsiktiga planeringen då det viktiga är att hitta det sätt som passar för en själv.

Den här är en kvalitativ undersökning där sex halvstrukturerade intervjuer har genomförts på fem flickor och en pojke i åldern 15-17 år. Syftet med studien var att få reda på elevers perspektiv på idrottslärarens status. Data samlades in genom en tematisk analys. Resultatet från analysen delades in i fyra huvudteman; Hälsa, Väljs bort, Professionell och Framtid. Resultatet visade på att respondenterna vet att ämnet är viktigt för deras Hälsa. Respondenterna finner glädje i fysisk aktivitet medan de blir deppiga vid inaktivitet.  Respondenterna har själva uppfattat att skolan har blivit mer stillasittande och anser att fler av deras klasskompisar bör vara mer fysiskt aktiva i skolan eftersom de inte har någon fysisk aktivitet på fritiden. I kapitlet Väljs bort, påpekar respondenterna att ämnet idrott och hälsas status är lägre gentemot andra ämnen. Fast att respondenterna vet vikten med fysisk aktivitet valde de bort idrott och hälsa för ett teoretiskt ämne. De flesta påpekade att idrott och hälsa har en lägre status än de teoretiska ämnena. Respondenterna tänker på framtiden. Teoretiska ämnen är enligt dem mer viktig i framtiden när de ska välja sin universitetsutbildning.   Läraren som Professionell är det som respondenterna vill diskuterade mest om i intervjuerna. Respekten gentemot elev till lärare och lärare till elev anser vara en avgörande faktor för idrottslärarens professionalitet. Någon förklarade att det finns förutbestämda roller där kärnämneslärarna har högre status än idrottsläraren. Sist men inte minst diskuterades ämnet och idrottslärarens Framtid. En elev tror att i framtiden kommer färre elever delta på lektionen vilket kommer göra att idrott och hälsa får ännu lägre status. Elevens motivering är att vi prioriterar alfabetet mer än fysiskt aktivitet i skolan. Samma gäller lärarens status. De förklarar att lärare är ärare och de är svåra att förändra. Idrottsläraren kan lyssna på elevernas önskemål och sedan förändra sin undervisningsmetod eller upplägg för att göra sina elever nöjda, sen kan idrottslärarna inte göra mycket mer.

<p>Fysisk aktivitet är viktigt för alla och våra kroppar är skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att äta rätt och att motionera tillräckligt för att kropp och själ ska må bra. Att leva sunt på olika sätt är något som många människor strävar efter idag, men tyvärr finns det många i samhället som äter fel och rör på sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar för att få med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill säga de elever som är mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte närvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, där åtta enskilda intervjuer med lärare i Idrott och hälsa har genomförts. De svarsdata som framkom har därefter analyserats med utgångspunkt i en hermeneutisk ansats. Resultatet som framträdde uppvisade olika undervisningsmetoder som pedagogerna använder sig utav för att få med sig de omotiverade eleverna i undervisningen. Vissa pedagoger försökte motivera genom samtal med eleven medan andra gav tillfälle för andra aktiviteter. Några exempel på dessa är alternativa aktiviteter som promenad, styrketräning eller cykla på motionscykel. Samtliga aktiviteter äger rum vid sidan av den stora gruppens huvudaktivitet. Ofta var orsaken till varför eleven inte deltog i undervisningen att de inte orkade eller att de kände sig obekväma tillsammans med andra. Då skälet för inaktiviteten var det sistnämnda, löste pedagogerna problemet genom egen tid i omklädningsrummet eller vid möjlighet separata ombytesutrymmen. De mest konkreta lösningarna för de omotiverade eleverna i framtiden, ansåg pedagogerna vara fler pedagoger i undervisningen samt ytterligare smågrupper där eleverna kan få mer elev/lärartid.</p>

Fysisk aktivitet är viktigt för alla och våra kroppar är skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att äta rätt och att motionera tillräckligt för att kropp och själ ska må bra. Att leva sunt på olika sätt är något som många människor strävar efter idag, men tyvärr finns det många i samhället som äter fel och rör på sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar för att få med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill säga de elever som är mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte närvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, där åtta enskilda intervjuer med lärare i Idrott och hälsa har genomförts. De svarsdata som framkom har därefter analyserats med utgångspunkt i en hermeneutisk ansats. Resultatet som framträdde uppvisade olika undervisningsmetoder som pedagogerna använder sig utav för att få med sig de omotiverade eleverna i undervisningen. Vissa pedagoger försökte motivera genom samtal med eleven medan andra gav tillfälle för andra aktiviteter. Några exempel på dessa är alternativa aktiviteter som promenad, styrketräning eller cykla på motionscykel. Samtliga aktiviteter äger rum vid sidan av den stora gruppens huvudaktivitet. Ofta var orsaken till varför eleven inte deltog i undervisningen att de inte orkade eller att de kände sig obekväma tillsammans med andra. Då skälet för inaktiviteten var det sistnämnda, löste pedagogerna problemet genom egen tid i omklädningsrummet eller vid möjlighet separata ombytesutrymmen. De mest konkreta lösningarna för de omotiverade eleverna i framtiden, ansåg pedagogerna vara fler pedagoger i undervisningen samt ytterligare smågrupper där eleverna kan få mer elev/lärartid.

Syftet med denna studie är att förstå elevers motiv till att inte delta i idrottsundervisningen samt hur lärare arbetar med elevers motivation att delta.  De frågeställningar studien har utgått från är följande;  1a. Vad är enligt högstadieeleverna motiven till att inte delta i idrottsundervisningen?  1b. Hur ser högstadielärarna på elevers motiv att inte delta i idrottsundervisningen?  2. Hur motiverar lärarna i vår studie eleverna att delta i idrottsundervisningen?  Den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat både lärare i idrott och hälsa och elever i årskurs 9, i tre olika kommuner i Uppland. Vi har sammanlagt intervjuat sex lärare och 11 elever på fyra olika högstadieskolor.  Det resultat vi har fått fram är att de vanligaste orsakerna till att eleverna inte deltar under lektionerna i idrott och hälsa beror på att eleverna glömmer kläderna, är sjuka, skadade samt är lata. Hur lärarna i idrott och hälsa motiverar sina elever är väldigt individuellt och det beror på vilken elev de ska motivera.

Den här studien undersöker hur några lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppfattar ämnet som ett folkhälsoansvar och hur de i sådana fall jobbar med att förbättra folkhälsan. Genom sex djupintervjuer ville vi få en djupare förståelse kring hur lärare ser på folkhälsa i relation till undervisningen. Tidigare forskning klarlägger att en god hälsa gynnar hela samhället och att det är viktigt med hälsofrämjande insatser i tidiga åldrar. Resultatet visar utifrån vårt teoretiska ramverk, nyinstitutionell teori, att alla respondenterna ser folkhälsoansvaret som en given uppgift i ämnet, trots att det inte uttrycks tydligt i styrdokumenten. Vidare fanns det olika sätt att arbeta för att förbättra folkhälsan hos eleverna, där vissa respondenter uppgav att de arbetade med individanpassning för att uppnå de regulativa målen. Med de regulativa villkoren i åtanke ville lärarna väcka elevernas intresse för livslång och regelbunden fysisk aktivitet efter skoltiden. En del av respondenterna hade gemensamma värderingar och föreställningar om de yrkesinriktade linjer där de istället fokuserade på att fysiskt aktivera eleverna. De regulativa villkoren med kunskap om träningseffekter och hälsobiten åsidosattes då de upplevde att de inte når ut till eleverna. Där upplevde respondenterna den fysiska aktiviteten som det stora bidraget för att förbättra elevernas folkhälsa. Normativa villkoren upplevs därmed som starkare i det här fallet då de regulativa villkoren ibland utelämnas till förmån för lärarnas värderingar om elevernas bästa. De kognitivt-kulturella villkoren har mest inverkan på folkhälsan genom att lärarna väljer att undervisa i fysisk aktivitet och kunskaper om träning som de själva har ett starkt intresse för.  Med en tolkningsfrihet som respondenterna upplever i relation till kursplanen och den korta tid som avsetts till ämnet, kan en del innehåll bara vidröras och några undvikas helt och hållet beroende på tolkning.

No description available.