Ellewéus, Angela (2020). Svenska och svenska som andraspråk ur ett inkluderingsperspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie skulle kunna ge användbara specialpedagogiska implikationer. Det förväntande kunskapsbidraget är att skapa förståelse för relationen mellan svenska och svenska som andraspråk ur ett inkluderingsperspektiv. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att ur ett inkluderingsperspektiv belysa hur undervisning i svenska som andraspråk och svenska kan organiseras på en skola, samt vilken roll specialpedagogen kan ha för att underlätta denna organisation. •På vilka sätt skiljer sig läroplanen i svenska från svenska som andraspråk? •Hur arbetar lärarna med svenska och svenska som andraspråk? •Vilka för- och nackdelar ser lärarna med att inkludera undervisning i svenska som andraspråk i ämnet svenska? •Vilket stöd från specialpedagogen anser lärarna skulle behövas för att utveckla undervisning i svenska som andraspråk och svenska?TeoriUppdraget som specialpedagog utgår från att alla elever, oavsett inbördes olikheter när det gäller förutsättningar och behov, ska ges möjlighet att vara delaktiga. Därför behövs en teori som fokuserar på systemet och inte på dess ingående delar och i denna studie söker jag inte svar på frågor om kunskapsutveckling i ämnena svenska som andraspråk och svenska utan hur inkluderingstanken kan förstås i relation till dessa ämnes särart. Eftersom specialpedagogen arbetar systemorienterat är det viktigt att också förstå lärarens syn på, i detta fall undervisning i svenska som andraspråk och svenska. Följaktligen har jag valt ett systemteoretiskt angreppssätt.MetodStudien utgörs av en mindre kvalitativ undersökning där fyra lärare har intervjuats, lärarna undervisar i svenska som andraspråk och svenska på en mångkulturell skola. Intervjuerna var halvsemistrukturerade dvs de utgick från tre huvudkategorier: Bakgrund, gruppen och specialpedagogensroll. Jag hade några stödfrågor under varje kategori men dessa kunde ändras utifrån den intervjuades svar.ResultatEnligt informanterna är det i praktiken ingen större skillnad på ämnena svenska och svenska som andraspråk men skillnad görs när det kommer till bedömning på informanternas arbetsplats. Lärarnas inkluderingstanke är positiv och lärarna jobbar för att eleverna ska känna sig som ett team som arbetar mot samma mål. På skolan har de gemensam undervisning för de elever som läser svenska och de elever som läser svenska som andraspråk. Resultatet visar dock på att lärarna gärna ser att specialpedagogen tar ansvar för att de nyanlända eleverna får det stöd de behöver för att hänga med i den ordinarie undervisningen.Specialpedagogiska implikationerAtt man även som nyanländ till Sverige kan inkluderas blir ett projekt för specialpedagogen i situationer där svenska som andraspråk inkluderas i svenska. Att handleda lärarna för att på bästa sätt möjliggöra denna inkludering är ett viktigt uppdrag för specialpedagogen. Det gäller att skapa goda relationer pedagogerna och eleverna emellan för att kunna ta reda på vad just den enskilde eleverna mår bäst av, vare sig det handlar om undervisning i ett av de olika svenskämnena som någon annan problematik. Som specialpedagog på skolan behöver specialpedagogen arbeta med de olika ämnenas särart genom att stödja lärarna i hur detta kan gå till.

Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra sex SVA-lärares inställning till lättläst litteratur och bildspråk ur undervisningssynpunkt i svenska som andraspråk. Lättlästa texter brukar ses som avskalade versioner av originalversionen och har sitt ursprung år 1968. Nu finns flera olika typer av lättläst litteratur. Det finns både förespråkare och kritiker av de lättlästa texterna där förespråkarna ser de avskalade texterna som bra komplement för svaga läsare medan kritikerna ofta ser dem som torftiga och platta. Bildspråk bottnar i retoriken och kan beskrivas som ”olika typer av uttryck som ersätter de normala eller naturliga”. Två exempel på bildspråk är metaforer och liknelser. Forskning har visat att bildspråk har en positiv inverkan på andraspråksinlärningen men har trots detta lite utrymme i undervisningen. Bildspråk är ofta en del som är kraftigt avskalad i den lättlästa litteraturen. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer vilka sedan har transkriberats och analyserats. Resultatet har visat att alla informanter någon gång använt den lättlästa litteraturen men med blandade åsikter om dess positiva och negativa inverkan på andraspråkselever. Alla förutom en kunde däremot se det positiva i att använda den lättlästa litteraturen för de svagaste läsarna. Samtliga var positivt inställda till användningen av bildspråk i undervisningen men alla var trots detta tidsmässigt sparsamma i användningen. Många informanter har varit eniga i vissa frågor men i slutändan har deras skillnader varit övervägande vilket har givit en intressant diskussion i studien.

Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra sex SVA-lärares inställning till lättläst litteratur och bildspråk ur undervisningssynpunkt i svenska som andraspråk. Lättlästa texter brukar ses som avskalade versioner av originalversionen och har sitt ursprung år 1968. Nu finns flera olika typer av lättläst litteratur. Det finns både förespråkare och kritiker av de lättlästa texterna där förespråkarna ser de avskalade texterna som bra komplement för svaga läsare medan kritikerna ofta ser dem som torftiga och platta. Bildspråk bottnar i retoriken och kan beskrivas som ”olika typer av uttryck som ersätter de normala eller naturliga”. Två exempel på bildspråk är metaforer och liknelser. Forskning har visat att bildspråk har en positiv inverkan på andraspråksinlärningen men har trots detta lite utrymme i undervisningen. Bildspråk är ofta en del som är kraftigt avskalad i den lättlästa litteraturen. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer vilka sedan har transkriberats och analyserats. Resultatet har visat att alla informanter någon gång använt den lättlästa litteraturen men med blandade åsikter om dess positiva och negativa inverkan på andraspråkselever. Alla förutom en kunde däremot se det positiva i att använda den lättlästa litteraturen för de svagaste läsarna. Samtliga var positivt inställda till användningen av bildspråk i undervisningen men alla var trots detta tidsmässigt sparsamma i användningen. Många informanter har varit eniga i vissa frågor men i slutändan har deras skillnader varit övervägande vilket har givit en intressant diskussion i studien.

Studiens syfte är att undersöka huruvida elever som läser svenska som andraspråk förbereds likvärdigt jämfört med elever som läser svenska inför eftergymnasiala studier. För att komma fram till om eleverna förbereds undersöker studien hur svenska som andraspråk 3 och svenska 3 skiljer sig åt i kursinnehållet samt om texterna som ingår i nationella provet för årskurs 3 har ett läsbarhetsindex som motsvarar läsbarheten i texter som elever möter i eftergymnasiala studier. Styrdokumenten för svenska som andraspråk 3 och svenska 3 jämfördes även med fokus på likheter och skillnader. Resultatet visade att texterna som används i nationella provet ligger på ungefär samma läsbarhetsindex som högskoletexter. Vad gäller kursinnehållet för svenska som andraspråk 3 ligger kursens fokus på samtal snarare än textproduktion som svenska 3 lägger fokus på. Eventuella effekter av styrdokumentens olikheter diskuteras även med hjälp av Bourdieus teori om kunskap som kulturellt kapital. Slutsatserna som dras i studien är att texterna som behandlas i nationella provet motsvarar svårigheten hos de texter som elever möter i eftergymnasiala studier. Styrdokumenten för svenska som andraspråk 3 och svenska 3 skiljer sig däremot åt till den grad att elever som läser svenska som andraspråk inte får med sig samma kunskaper som elever som läser svenska.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förhållningssätt svenska som andraspråkselever har till ämnet svenska som andraspråk och vilka faktorer som påverkar attityderna. Studien undersöker även om attityden påverkar studiemotivationen till ämnet. En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar att det finns varierande attityder till ämnet svenska som andraspråk. Resultatet visar även att det råder en negativ attityd till ämnet bland omgivningen men detta verkar inte ha samma inverkan på alla elever. Vad gäller studiemotivationen tyder resultatet på att denna inte låter sig påverkas av de negativa attityder som vissa elever har. Slutsatsen som dras är att det finns både positiva och negativa förhållningssätt till ämnet svenska som andraspråk. Elevernas egna attityder har dock inte alltid en direkt inverkan på studiemotivationen. Studien har även kommit fram till att samhällets attityder bidrar till de negativa attityderna men de elever som har en förståelse för ämnets syfte verkar inte påverkas.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk arbetar med igenkänning och identitetsskapande inom skönlitteratur på gymnasiet och introduktionsprogrammen. För att undersöka lärarnas arbete med skönlitteraturen skapade vi en webbenkät, för att sedan ta ut fyra respondenter som vi intervjuade för att få en djupare insyn i deras val av skönlitteratur. Studiens resultat visar att lärare reflekterar över sina skönlitterära val i undervisningen, och väljer litteratur som studenterna kan relatera till. Lärarna ser att eleverna blir mer motiverade och att kvalitén i diskussionerna blir högre när eleverna kan känna igen sig i litteraturen.   Deltagarna i studien anser att stereotypa teman som flykt, rasism och diskriminering inte är nödvändiga att använda i skönlitteraturen. Andra teman som kärlek och vänskap kan ibland vara bättre alternativ. Vår slutsats är att lärare arbetar gentemot Skolverket och läroplanen för gymnasiet när det kommer till elevernas behov av igenkänning och identitetsskapande i skönlitteraturen. Lärarna skapar igenkänning för eleverna med hjälp av valet av skönlitteratur, diskussioner och möjligheten att koppla litteraturen till det egna livet och erfarenheter. På detta sätt bekräftar de elevens identitet och inspirerar eleven i processen mot den hen vill bli.

Aroonwan Kårefalk (2014) Thailändska elevers upplevelser av svenska som andraspråk Möjligheter och hinder (Thai students' experiences of Swedish as a second languageOpportunities and obstacles). Malmö Högskola: Utländska lärares vidareutbildning ULV-projektet.Syfte med studien är att undersöka hur thailändska elever i åk 6-9 upplever svenska som andraspråk. Jag vill även undersöka möjligheter och hinder för thailändska elever att lära sig svenska som andraspråk.Resultatet ger en översikt av tidigare forskning om språkinlärning med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se Hur upplever thailändska elever undervisningen i svenska som andraspråk? Vad finns det för hinder för thailändska elever att lära sig svenska? Vad finns det för möjligheter för thailändska elever att lära sig bättre svenska? Hur ska svenska lärare undervisa för att anpassa sin undervisning för thailändska elever?Resultatet visar att thailändska eleverna tycker att svenska som andraspråk är svårt för dem. Eleverna har också uttryckt vad som är svårt och lätt för deras inlärning. Dessutom har de fått säga vad de behöver för sin utveckling av språket. Resultatet har analyserat utifrån olika teorier inom språkinlärning och sociala aspekter av andraspråksinlärning.Ämnesord: Språkinlärning, Svenska som andraspråk, Thailändska elever

Under min VFU märkte jag att det fanns det brister i läsförståelse hos många elever som läser svenska som andraspråk på gymnasiet. Det avgjorde syftet för undersökningen, som är att undersöka hur gymnasielärare i svenska som andraspråk ser på sin undervisning i läsförståelse, samt på användningen av lässtrategier i undervisningen.Reichenberg menar att förståelse av texter kräver en aktiv läsning, vilket bl.a. innebär att kunna göra inferenser och använda sina förkunskaper. Användning av lässtrategier bidrar till att man förstår texter på ett bättre sätt enligt Lundberg. Metakognitivt tänkande är en förutsättning för effektiv användning av lässtrategier, anser Arfwedsson. Även Baker och Mason understryker vikten av metakognitivt tänkande.Kvalitativa intervjuer gjordes med lärare och en specialpedagog. En person anställd på Pedagogisk Inspiration i Malmö intervjuades för att få ett annat perspektiv på utveckling av läsförståelse och användning av lässtrategier. Lärarintervjuerna visar att mer tid önskas för läsning, diskussion och reflektion. Kommentarer från Pedagogisk Inspiration visar att meningsfulla samtal om texter, och strategianvändning, är avgörande.Undersökningens slutsatser motiverar en reflektion över vad vi vill uppnå med undervisningen i läsförståelse, och att utveckla undervisningen så att målet uppnås. För att det ska bli möjligt bör man arbeta språkutvecklande, vilket kortfattat är att ge eleverna redskap så att de kan bli självständiga i sitt lärande.

En undersökning och jämförelse om på vilka grunder två skolor har valt att organisera ämnet svenska som andraspråk och hur det gynnar elever med annat modersmål än svenska, samt vilken ämneskompetens som krävs för att bedöma, möta och undervisa elever med annat modersmål än svenska.

I den här uppsatsen undersöks pedagogiskt drama som del av Språkintroduktionsprogrammet ur ett elevperspektiv. Målet med undersökningen är att bidra till mer empirisk kunskap om användandet av drama i andraspråksundervisning. Studien har en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer samt intervjuer med elever. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt och multimodalt perspektiv (Cope & Kalantzis, 2009) på andraspråksinlärning. Vidare appliceras transformativ multilitteracitetspedagogik (Cummins 2009) med fokus på begreppet identitetstext vilket rör möjligheter för elever att använda sina egna erfarenheter i undervisning (Cummins 2006; 2009). Slutligen anläggs ett rumsligt perspektiv (Sheehy & Leander, 2004), och teatern, där dramaundervisningen sker, ses utifrån rumslig teori som ett materiellt, socialt och symboliskt rum. Resultaten visar att det finns elever som upplever en ökad möjlighet till kommunikation under dramaundervisningen, att eleverna kan stötta varandra och att stora möjligheter till situerat och multimodalt lärande finns på teatern. Dessa elever upplever också större möjligheter till att kunna uttrycka sig själva, bli lyssnade på och slappna av. Vissa elever upplever dock dramaundervisningen som för lekfull och oseriös samt ser tiden på teatern som slöseri med tid. De upplever att tiden bättre hade kunnat användas till klassrumsundervisning. Det framkommer genom intervjuerna att teatern materiellt och socialt utgör ett friare rum för eleverna, men att eleverna attribuerar olika symboliska värden till denna frihet och teatern, vilket kan kopplas till hur de upplever dramaundervisningen.