121 |
Hållbar utveckling i förskolan : Miljöresan, ett arbetsmaterial om återvinning och återanvändningModig, Elin, Svedberg, Åsa January 2011 (has links)
Huvudsyftet med examensarbetet var att utveckla ett arbetsmaterial för förskolan med inriktning på naturvetenskap – hållbar utveckling. Ett andra syfte var att undersöka om lärare finner inspiration till att använda det i sin verksamhet för att utmana barns nyfikenhet och intresse. Resultatet blev Miljöresan, ett häfte innehållande aktiviteter och lekar med fokus på återvinning och återanvändning som avsågs att utmana barns nyfikenhet och intresse kring naturvetenskap. Det var även tänkt att inspirera lärare till att arbeta med detta ämne samt att det skulle kunna ses som ett hjälpmedel för att nå strävansmålen i förskolans läroplan (Utbildningsdepartementet, 2010a) [Lpfö 98] För att undersöka hur Miljöresan upplevdes av lärare och barn har undersökningen utgått från tre forskningsfrågor som berör huruvida det utmanade barns nyfikenhet, om lärarna fann inspiration samt om det kunde vara till en hjälp för att nå strävansmålen i Lpfö 98. Detta har skett genom att låta barn och lärare testa delar ur materialet. De datainsamlingsmetoder som användes var videoobservation, samtal med barn och lärare samt en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen visade att Miljöresan tycks utmana barns nyfikenhet, att lärare fann inspiration av arbetsmaterialet då de ansåg att innehållet var varierande och lusfyllt samtidigt som det kan hjälpa dem att nå strävansmålen i Lpfö 98. Lärarna var dessutom positiva till att använda arbetsmaterialet i sin verksamhet då de inte mött ett liknande arbetsmaterial med inriktning mot naturvetenskap och hållbar utveckling i förskolan. Slutsatsen som dras av detta blev att Miljöresan, som behandlar ett ämne som ligger rätt i tiden, borde ses som ett uppskattat hjälpmedel för lärare i förskolan.
|
122 |
Hållbar utveckling i geografiämnet inom Lpf94 och Gy2011 : En studie av hållbar utveckling i geografiundervisningen på svenska gymnasieskolorSandberg, Erik, Kristin, Forsberg January 2010 (has links)
Begreppet hållbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det förespråkar ansvar och ett helhetsperspektiv på jordens utveckling. Dock har begreppet även kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie är att synliggöra geografilärares förhållningssätt och föreställningar gällande begreppet hållbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning på gymnasiet. Studien bygger på en enkät och intervjuer genomförda med geografilärare verksamma på gymnasieskolor runt om i Sverige och visar på både svårigheter och möjligheter i undervisningen om hållbar utveckling. Resultatet visar att läroplan och kursplaner inte nödvändigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lärarna moderniserat sin undervisning från traditionell läroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg. / 2010ht4649
|
123 |
Högstadielärare och hållbar utvecklingTindemark, Thomas January 2010 (has links)
Jag har genomfört en enkätstudie om högstadielärares kunskaper i hållbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar på tre högstadieskolor. Det var 21 lärare som svarade på enkäterna. Dessutom "medgav" 13 lärare att de inte hade kunskap om hållbar utveckling. Nästan alla lärarna var emot att ha hållbar utveckling som eget ämne med egen kursplan eftersom hållbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i fråga om vad som är rätt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering där respekten för naturen finns med. Lärarnas metoder för att få in hållbar utveckling i de olika ämnena var många och vissa briljanta. Lärarna var eniga om att det finns miljöhot, där man kan känna en viss oro i svaren. Lärarnas begränsade kunskap om hållbar utveckling speglade av sig på eleverna. Om hållbar utveckling blev ett ämne med kursplan, skulle undervisningen kunna bli likvärdig och eleverna skulle få en bredare utbildning.
|
124 |
Inflytande för hållbar utveckling : Ur barns perspektivHallin, Evelina, Berglund, Frida January 2011 (has links)
Syftet är att beskriva dels hur några förskolebarn upplever sitt inflytande och dels hur barns inflytande gestaltas vid en förskola som arbetar specifikt med hållbar utveckling.Det som främst diskuteras är vad barnen har för möjligheter till inflytande genom att ta eget ansvar, stå upp för sina val, uttrycka sina tankar och åsikter, vilken möjlighet de har att påverka vardagen på förskolan samt om de får sin röst hörd av både pedagoger och kamrater. Valet av undersökningen baseras på att det finns lite forskning inom ramen för barns inflytande, demokrati och hållbar utveckling i förskolan. Vilket har fått vårt intresse att öka, för vi vill veta mer om just detta ämne.För att detta ska kunna ske är det väsentligt att barnen redan i förskolan får möjlighet att påverka innehållet i både planerad som oplanerad aktivitet i den dagliga verksamheten. Resultatet visar på att barnen får inflytande i den fria leken, då de har möjlighet till val men att de är begränsade. I förskolans planerade och oplanerade aktiviteter ser vi att barnen inte får inflytande.
|
125 |
Hållbar utveckling i förskolan : Sex pedagoger om deras förhållande till hållbar utveckling och hur de förmedlar miljöbegrepp till barnenSpjut, Jonas, Solin, Malin January 2008 (has links)
Syftet med denna undersökning var att se vad pedagogerna har för förhållande och hur de genom egna erfarenheter definierar hållbar utveckling, samt att få möjlighet att höra hur de arbetar med hållbar utveckling och miljöfrågor i förskolan och därtill även hur de ser att barnen förstått innehållet i arbetet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna och resultatet visar att pedagogernas förhållande skiljer sig lite åt, men en gemensam nämnare är att det till stor del ligger på tankeplanet hos de flesta av dem. När det kommer till barnens förståelse så menar pedagogerna att barnen förstått när de själva börjar ställa mer frågor och när de själva uppmärksammar ämnet.
|
126 |
Återvinning - en vinning för vem? : Hinder och möjligheter för ett pedagogiskt miljöarbete i förskolanAlgerbo, Annelie, Hultqvist, Anita January 2009 (has links)
No description available.
|
127 |
Är miljöbegreppet hållbar utveckling mycket väsen för ingentingSjöström, Robert January 2010 (has links)
No description available.
|
128 |
Konsumtionens klimatpåverkan : En jämförande studie mellan två socioekonomiskt skilda bostadsområden, Araby och Söder i VäxjöDanred, Marie January 2012 (has links)
The world is in a stage of climate crisis where the average temperature is rising, with consequences such as, melting ice sheets, increasing sea levels, and floods. The climate panel of the UN, IPCC, has stated that this is a reaction of anthropogenic emissions of greenhouse gases. The most important gas is carbon dioxide, which contributes with 80 per cent to the on going climate crisis. The increasing emissions of carbon dioxide are connected to human consumption patterns. This puts pressure on the earth, as humans demand more and more resources. Today the earth needs one and a half year to regenerate the resources humans’ demand of it, by the year 2030 we will need two planets in order to cope with this increasing demand of resources. At a global level it is established that richer countries have a stronger consumption pattern than poorer, and thus generate higher levels of carbon dioxide emissions. The goal of this essay was to examine if this pattern appeared the same at a local level; to see if different socioeconomic profiles lead to variations regarding consumption and thus emissions of carbon dioxide. This study has shown that socioeconomic factors play a part regarding sustainable development, where more wealthy residential areas contribute with higher levels of carbon dioxide emissions than the poorer do. Thus, what this essay has shown is that the global pattern is consistent with the local.
|
129 |
Hållbar utveckling - Natur och återvinning : En jämförelsestudie kring barns- och förskollärares tankar och medvetenhetThelin, Jessica January 2011 (has links)
Eftersom jag anser att det är ytterst viktigt att värna om och ta tillvara på vår natur och miljö på rätt sätt, betämde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i våra förskolor är om återvinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att märka någon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor där ett aktivt arbete med hållbar utveckling pågick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville också ta reda på vad hållbar utveckling betydde för förskollärarna och om de arbetade med detta på förskolan. Mina undersökningar visade mig att det går att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende på om pedagogerna inte arbetar med frågor rörande natur och återvinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag såg även att hållbar utveckling som arbetsmetod är en bristvara i förskolor, även förskollärarnas engagemang var lägre än jag väntat mig. / From my wiew it is most important to take care of our environment and that is why I decided to study preschool children and their knowledge of recycling and the lifecycle of different materials. I wanted to find out if children´s thoughts in preschools which worked with environmental issues were different from thoughts of children in preschools that did´nt. My studies showed that there is a slight difference in the environmental awareness of the children, depending on wether or not the teachers are relating to environmental issues in their daily activity with children. Also I wanted to look at the preschool teachers thoughts about sustainable development, and if they applied those in their daily work with children. My results indicated lesser use of the theme, as well as a lower commitment from preschool teachers than I had expected.
|
130 |
Så kan jag ta hand om jorden : en ekokritisk analys av barnböcker riktade mot förskolanKarlsson, Emma, Landfeldt, Maria January 2011 (has links)
Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur naturen och människans relation till naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhållande till utbildning för hållbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver människans förhållningssätt till naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som främjar ett samspel mellan människa och natur, är dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med människan i centrum men med fokus på ett resursvist leverne, var tydligt representerad. Slutsatsen av studien är att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att använda i utbildning för hållbar utveckling då de fokuserar på naturen, visar på mänskligt ansvar samt tillskriver naturen ett egenvärde. Trots att studien har fokus på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling så är även övriga två dimensioner närvarande. Människan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen. Böckerna tar också upp den sociala dimensionen genom att visa på moralisk relevans, jämlikhet och rättvisa. Om böckerna ska användas inom utbildning för hållbar utveckling i förskolan bör de ligga som underlag för diskussioner och vidare arbete men kan inte i sig själva bidra till en hållbar utveckling
|
Page generated in 0.0815 seconds